80 meter på 2 sekunder

Att mäta och förstå dessa två barns olika upplevelser är nästintill omöjligt. Upplevelsen av glädje, välmående och lugn eller rädsla, ängsla och oro är högst individuell och beror, bl. a. på genetik, tidigare erfarenheter och dagsform.

Vi påverkas dagligen av vår miljö, rummen vi sover i, platserna vi jobbar på, och miljöerna vi passerar – och upplever dem olika. Hur skapar vi platser för välmående och lust, miljöer där människan trivs – för oss alla med olika erfarenheter och inre sammansättning?

Arkitekten har en flora av verktyg till sitt förfogande för att skapa miljöer. En av arkitekturens centralgestalter är ljuset och dess förmåga att belysa, accentuera och visa vägen. Att förändra rummet och få något till synes statiskt att bli dynamiskt. Vetenskapen och kunskapen om ljuset och de mänskliga processer som påverkas måste vara en naturlig del av skapandet av god livsmiljö!

De två – nu sockerstinna barnen får ut stor gemensam glädje av det korta, mjuka åket med en annan attraktion, Kvasten. Men – de hanterar även den olika: En vill åka fler gånger, en är nöjd och vill ha glass istället.
”Vi står inför en historisk möjlighet och kan återta den plats som ljus- och arkitekturkunskap har, men som vi under en tid ej använt oss av.”
Olika och individuella upplevelser av ljuset och mörker framkallar olika känslor och vi hanterar dessa olika. Vi kan möjligtvis hitta gemensamma nämnare för vad god ljusmiljö bör vara, men den måste alltid vara dynamisk och påverkbar.

Diverse simuleringar, ofta presenterade i relativt statiska grafer kan användas som relevanta verktyg för att mäta kvantitet, men har svårt att visa inre biologiska förändringar och kvalitet. Det finns fler bra verktyg för att upprätthålla standarder och lagar för ljuskvantitet – få för att visa på upplevd kvalitet.

Nöjesfältet beskriver sina attraktioner kort och faktabaserat, utan att försöka gradera glädjen eller euforin. Besökaren står själv för utvärderingen – känns det bra eller inte.

Endast med grundläggande och fördjupad kunskap kan vi applicera värden i en miljö där vi vill skapa välbefinnande. Detta kräver olika delar av olika kunskaper och kunskapsöverskridande fält där varje fördjupad vetskap ska sättas i relation till en annan och tillsammans med arkitekturens andra verktyg och begrepp skapa en helhet. Detta gör att vi nu står inför en historisk möjlighet med stort behov av byggd miljö kan återta den plats som ljus- och arkitekturkunskap har, men som vi under en tid ej använt oss av.

Att skapa en ledande plats för kunskap och kunskapsspridning av ljus och dess möjligheter och påverkan på vår byggda miljö, för människan och miljön, ska inte vara omöjligt då vi i Norden har bra förutsättningar med stora skiften mellan mörker och ljus, värme och kyla, natur och stad och många olika kulturer med många olika erfarenheter.

Bra miljöer kräver kunskap, tanke och tid – vissa kräver 80 meter i sekunden andra
400 meter i minuten.

Publicerad den 29 maj 2017

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2017