Isabel Villar, ljusdesigner på White Arkitekter
Isabel Villar upplever att ljusfrågan börjar upp-märksammas mer hos "skolbeställarna".
Ljus i skolan

Äntligen ljusnar det för skolan

Trots en hög nivå av ljuskunskap i Sverige har skolmiljön, med några få undantag, varit eftersatt när det gäller belysning. Äntligen verkar en förändring vara på väg och det finns positiva tecken på att fler och fler öppnar ögonen för ljusets betydelse i läromiljön.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Logga inBli prenumerant

Det råder ingen tvekan, all forskning pekar åt samma håll. Ljus och hälsa hänger ihop, god belysningen höjer inlärningsförmågan.

Isabel Villar, ljusdesigner på White Arkitekter nickar. Det är precis vad skolan behöver: bättre belysning och mer ljuskunskap.

Statistiska Centralbyrån, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Boverket talar alla om ett skriande behov av skolor runt om i landet framöver. Tusen fler på tio år, heter det. Förutom alla redan befintliga skollokaler som väntar på renovering. Flera hundra nya förskolor borde byggas för att möta ett stigande barnantal. Enligt tidningen Skolvärldens undersökning för något år sedan var sju av tio kommuner i akut behov av nya skollokaler.

Ljusdesigner borde därför vara överösta med skoljobb, kan man tycka.

–Fortfarande är det inte självklart att anlita ljusdesigner när en skola eller förskola ska byggas eller göras om. Elkonsulter ritar in belysningen i många skolmiljöer. Men nu börjar det faktiskt ändras. Belysningsfrågan är idag mer komplex. Den handlar inte bara om att pricka en ritning med armaturer. Ljusdesign handlar om att det finns god tillgång till dagsljus, att skapa en god ljusmiljö. Det handlar om styrning, att uppfylla olika belysningskrav och se till att klimatpåverkan blir så liten som möjligt.

–Arkitekter och kunder börjar inse att vi ljusdesigner kan bidra i alla dessa avseenden, inte bara göra en estetisk tilltalande belysning. Ändå händer det fortfarande att 60×60 LED-plattor monteras in helt oreflekterat.

Tre högaktuella projekt

På Isabel Villars CV står bland annat att hon tagit fram belysningsprogrammet för Obos konceptförskolor ”Start Learning”. Och att hon arbetat med belysningsprogrammet för Westerlundska Gymnasiet i Enköping. Just nu är hon engagerad i ett ljusdesignkoncept för fastighetsbolaget Hemsös Campus Kronåsen i Uppsala, en gymnasieskola i en kulturminnesmärkt byggnad. Där jobbar hon både med de interiöra och exteriöra miljöerna i ett tajt samarbete med kunden, arkitekterna, landskapsarkitekterna, elkonsulterna och ­armaturleverantören.

Ambitionsnivån är hög och belysningen viktig av estetiska skäl och för att skapa bästa möjliga inlärningsmiljö. Men armaturerna ska också kunna kopplas till olika sensorer som kan styra ljuset och dessutom en rad andra funktioner.

”Dagsljuset är ju aldrig statiskt, det informerar om väder och tid. Helt onaturligt alltså med statiskt ljus i ett kontor eller i en skola.”

–Armaturleverantören tillhandahåller speciell teknik som kan kopplas till ventilation/inomhusklimat, teknisk drift och säkerhetstjänst till exempel. Vi jobbar också med återbruk. Det finns många vackra armaturer i byggnaden och vi har inlett en process för att återanvända dessa, uppdatera tekniken i gamla lampor som har ett historiskt värde eller passar brukarnas behov. Ett väldigt spännande projekt som ska vara färdigt 2023.

En handbok som gjort skillnad

–Ibland är jag trött på att argumentera, tala om vikten av ljusdesign om och om igen i olika sammanhang, suckar Isabel Villar. Ty även om en kund satsar på arkitektur och gestaltningen av en skola heter det ibland att det inte finns pengar till ljusdesign specifikt eller att en ljusdesigner behövs. Ändå märks ett ökat intresse för skolor bland andra kollegor och vi har fått fin respons på ”guiden” vi släppte förra året. Den riktade sig till alla som planerar och förvaltar skolmiljöer.

Isabel Villar syftar på ”God inomhusmiljö i förskola och skola – En handbok för ljus, ljud och luft” skriven på uppdrag av Länsstyrelsen Dalarnas Län och projektet Effect4buildings, bekostat av bland annat EU. Avsikten var att informationen skulle vara så kortfattad som möjligt men samtidigt konkret och praktisk. Både beställare och brukare skulle kunna förstå texten. De råd som gavs skulle alla kunna begripa och varje ljusansvarig rätta sig efter.

Det visar sig att ”God inomhusmiljö i förskola och skola” når fram. Isabel Villar märker att fler uppdrag börjar komma och kunskaperna bland kunderna verkar stiga.

Hur ska man då som ljusdesigner tänka i skolsammanhang? Vad ger handboken ”God inomhusmiljö i förskola och skola” för handledning? Går det att prioritera bland råden? Finns det något som är viktigare än annat?

–Steg ett och det allra viktigaste är att få så mycket dagsljus som det någonsin går i byggnaden, menar Isabel Villar. En av de viktigaste medicinska upptäckterna (och som påverkat mitt arbete) är att ljuset har betydelse för hälsa och välbefinnande i stort. Det hjälper oss inte bara att se.

Den arkitektoniska gestaltningen är naturligtvis viktig när det gäller dagsljuset. Men färger och ytbehandling spelar också roll för hur dagsljuset kommer till sin rätt. Inte minst därför är det viktigt att samarbeta med arkitekten under processens gång och komma med tidigt i byggprocessen, enligt Isabel Villar. Som ljusdesigner står hon mellan tekniker och arkitekter med uppgiften att försöka reda ut vilket som är viktigast för helheten. Samt bevara och försvara belysningsfrågorna under hela processen.

Ljus som stöd för undervisningen

Mycket forskning talar också om vikten av varierad belysning. Man behöver en miljö med både allmänljus och accentljus där man kan välja, dimra till exempel. Olika ljusmiljöer kan användas som verktyg för att stödja undervisningen, hjälpa barnen att fokusera och öka trivseln till exempel.

–Dagsljuset är ju aldrig statiskt, det informerar om väder och tid. Helt onaturligt alltså med statiskt ljus i ett kontor eller i en skola. Speciellt i skolan eftersom barnen inte kan bestämma var de ska sitta eller när de ska ta en paus.

” I skolan vill jag missionera, berätta för elever och lärare om hur ljus fungerar.”Enligt Isabel Villar behöver man inte gå in i enskilda detaljer i ett initialt skede när man planerar ljuset i en skola, inte tala om speciella armaturer. Först gäller det att ta fram ett belysningsprogram, alltså att beskriva principerna och syftet med belysningen för varje rum. Det kan varje ljusdesigner med erfarenhet göra.

En del av belysningsprogrammet handlar om belysningsprinciper. Om man till exempel ska ha nedpendlade armaturer med upp- och nedljus, någon ”wallwasher”, spotlight eller väggarmatur. Man måste alltså ha en idé om hur det hela ska fungera och styras. I belysningsprogrammet första skede skapas förutsättningar. I ett senare bör användarna delta i processen om allt ska blir bra. Det måste gå att justera ljusinställningarna när verksamheten sätter i gång.

–Begreppet ”varierad belysning” innehåller flera komponenter, förklarar Isabel Villar. Ett begrepp många talar om är till exempel färgtemperaturen. Den skiljer sig ju under dagen. Men den är inte så viktig som att skapa variation i varje rum. Man behöver inte ha 500 lux överallt men däremot möjlighet att forma rum i rummet. Se till att alla kan trivas och att lösningarna är flexibla för elever med olika behov. Om det är någon ljusvariation som ska löpa över tid måste de som ska vistas i lokalen ha möjlighet att ”skriva över” den typen av permanenta inställningar.

–Sen kan det finnas möjlighet att använda färgat ljus vid speciella tillfällen i allmänna utrymmen, matsalen till exempel. På en fest. Eller ett Lucia-firande kanske.

Ytterligare en sak som poängteras i ”God inomhusmiljö i förskola och skola” är vikten av provbelysning. Det kan vara svårt, särskilt i en skola som ännu inte är byggd. Vid en renovering är det naturligtvis lättare. I mindre skala går det att simulera belysningen med hjälp av en programvara i datorn för att kolla hur ljuset sprider sig. Men det bästa är förstås att bygga upp en vägg eller ett rum och använda riktiga armaturer – speciellt när man behöver utvärdera bländning eller flimmer. Med en väl genomarbetat provbelysning går det faktiskt att förstå slutresultatet på ett tillräckligt bra sätt vilket lönar sig i slutändan.

Svårt att motivera fördyrning pga bra ljus

Många skolor byggs och ägs av kommunala fastighetsbolag men det finns också privata fastighetsbolag som hyr ut skollokaler både till friskolor och kommunala läroinstitutioner. Ambitionsnivåerna varierar stort och investeringskostnaderna med dem. Det kan vara svårt att motivera en fördyring enbart med bättre belysningskvalitet som argument. Miljöpåverkan och minskade energikostnader smäller däremot högre och förmodligen är det därför de digitala belysningssystemen vinner mark. Fler och fler har förstått att man kan reducera elförbrukningen med hjälp av styrningen. Vilket i bästa fall gynnar en mer genomtänkt ljusdesign. Isabel Villar poängterar vikten av uppföljning, dokumentation och forskning kring ny belysningsteknik inklusive olika styrsystem.

Visst, det finns skolor där styrningen av belysningssystemet inte fungerar så bra. Då stänger man av hela systemet. Tecken på en dålig investering? Tja, men orsaken kan vara att den som installerat systemet inte fått möjlighet att följa upp projektet. Eller att belysningen inte är välplanerad och därmed inte svarar mot användarnas behov, tror Isabel Villar. Eller också handlar problemet om att de som ska använda lokalen – elever och lärare – inte klarar av tekniken. Kanske har manöverpanelen på väggen åtta olika knappar utan någon som helst instruktion för hur det hela funkar. Den som helst bara vill en on/off-knapp kommer kanske aldrig att bli nöjd men alla användare skulle gynnas av bra symboler för olika ljusscenarier. En grafisk form som lotsar användaren rätt alltså, den designuppgiften hamnar ofta mellan stolarna.

Pedagogiken i skolan är helt avgörande. Det gäller även ljuskunskap, enligt Isabel Villar.

–Jag sade visst att jag är trött på att argumentera gentemot kunder och beställare. Men det gäller inte i skolan. Där vill jag missionera, säger hon. Berätta för elever och lärare om hur ljus fungerar. Om vad vi kan göra som individer för att få bättre belysning och minska vårt klimatavtryck. Min äldste son fick nyligen lära sig hur man tar sig upp ur vak, jätteviktigt så klart. Men, att dagsljus och varierad ljussättning är nödvändigt för oss människor, är också viktigt att veta.


Projekt på gång

Obos Start Learning Konceptförskola

Arkitekt, landskapsarkitekt och ljus­design, White Arkitekter. (Isabel Villar)

Visionsbilder Obos Start Learning Konceptförskola

Visionsbilder Obos Start Learning Konceptförskola

Illustration som visar belysningsprinciperna i hemrummet, allrummet och bazarrummet

Planillustration av utomhusbelysninge

Visualisering ljusberäkning belysningen i Bazarrummet

Visualisering entréhallen

Illustration som visar belysningsprinciperna i Basrummet

Illustration som visar belysningsprinciperna i särskolan

Nya Westerlundska gymnasiet, Enköping

Skolan ska stå klar höstterminen 2024 och ge rum för 1 600 elever och drygt 200 anställda.

Arkitekt, landskapsarkitekt och ljusdesign, White Arkitekter (Isabel Villar och Viktor Sveding)

Illustration som visar belysningsprinciperna i matsalen

Illustration som visar belysningsprinciperna i entréhallen

Visualisering utomhusmiljön

Visualisering samlad korridor med studieplatser och skåp

Klassrum, ljusscenario ”fokuserat ljus”

Klassrum ljusscenario ”upp- och nedljus”

Hemsö Campus Kronåsen, Uppsala

Arbetet med att anpassa byggnaderna och landskapet för den nya kommunala gymnasieskolan sker i två etapper, den första etappen för 800 elever blir klar sommaren 2023 och etapp två för ytterligare 600 elever blir klar sommaren 2024.

Arkitekt, landskapsarkitekt, ljusdesign White Arkitekter (Isabel Villar & Tina Wikström)

Klassrum, ljusprinciper

Matsalen – illustration belysningsprinciper

Matsalen – visualisering effektbelysning

Visualisering- ljusberäkning exteriören

Publicerad den 13 februari 2022
Ur Ljuskultur Nummer 1, 2022

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.        m

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här