”Återstarta ekonomin genom att renovera Sverige”

I somras lade Europeiska kommissionen fram sitt förslag till återhämtningsplan efter coronakrisen. Kommissionens vision är att återhämtningen ska ­bli så hållbar, inkluderande och rättvis för alla medlemsstater som möjligt. Det är glädjande att se att en central del av planen är att initiera en massiv renoveringsvåg av byggnader och att kommissionen kopplar samman det med jobbskapande och cirkulär ekonomi.

När regeringen i december presen­terade Sveriges första klimat­politiska­handlings­plan nämndes energieffektivisering i allmänna­ ordalag. Men planen ser inte till energieffektiviseringens centrala roll för att ställa om energisystemet och klara klimatomställningen.
”Genom att sam­ordna renoverings­­behovet kan regeringen skapa mängder av nya, gröna jobb.”

Inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har bygg- och anläggningssektorn tagit fram en färdplan för klimatneutralitet. Planen fokuserar på att minska klimat­­påverkan från byggskedet. Även de föreslagna obligatoriska klimatdeklarationerna för nya byggnader fokuserar på klimatpåverkan från byggskedet.

Det befintliga byggnadsbeståndet är en avgörande pusselbit i klimatomställningen. I dag står sektorn bostäder och service för 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Det motsvarar 146 terawattimmar (TWh), varav el utgör hela 73 TWh. Om Sverige ska klara klimatmålet till år 2045 behöver en stor del av den elenergin frigöras och användas i transport- och industrisektorn när dessa sektorer elektrifieras. Då måste befintliga byggnader bli betydligt energieffektivare. Energieffektivisering behövs också för att ställa om energisystemet och för att minska effektbehovet i elnätet.

Trots det finns det i dag inga skarpa styrmedel för att energieffektivisera det befintliga fastighetsbeståndet. De krav som finns i form av Boverkets byggregler efterlevs inte, är inte tillräckligt skarpa och tillsynen lämnar övrigt att önska.

Sverige riskerar att missa en växande exportmarknad om vi inte hänger med inom energieffektivisering. Omvärlden, som inte har samma andel förnybar energi som vi, behöver bra teknik och metoder. Något som svenska företag kan bidra med.

För att få fart på energieffektiviseringen behövs en framsynt plan med incitament och effektiva styrmedel.

En sådan plan bör bland annat innehålla följande åtgärder:

• Kartlägg och beakta de samhällsvinster som uppstår när man energirenoverar;
  Exempelvis bättre inomhusmiljöer och förbättrade offentliga miljöer i utsatta områden.
• Erbjud ”energirot” till alla fastighetsägare;
  För att överbrygga skillnaden mellan fastighets­kostnaden och den samhälls­optimala kostnaden.
• Erbjud gröna lån med fördelaktig ränta;
  För energirenovering av fastigheter.
• Skärp tillsynen av ny- eller ombyggda hus;
  Genom att mäta och verifiera energian­vändningen.

Vi står inför ett avgörande strate­giskt val när det gäller hur vi ska återstarta ekonomin. Genom att samordna renoveringsbehovet av det befintliga byggnadsbeståndet med energieffektivisering av bostäder och lokaler kan regeringen skapa mängder av nya, gröna jobb.

Samtidigt leder det till minskad energianvändning och ökad livskvalitet för miljontals svenskar i form av förbättrade inomhusmiljöer och offentliga miljöer. Vi får ett bättre, mer energieffektivt och hållbart Sverige.

Anneli Kouthoofd, vd Byggmaterialindustrierna
Britta Permats, vd Svensk Ventilation
Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen
Mats Björs, vd Swedisol
Lotta Bångens, vd Energieffektiviserings­företagen
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige
Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen
Mikael Castanius, vd El- och Belysnings­företagen i Sverige
Johan Sjölund, verksam­hets­chef Isolerings­firmornas Förening

Publicerad den 8 oktober 2020

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2020