Gästkrönikan

Att investera i skolan genom besparing

Att leva som man lär är inte alltid lätt. Vid scrollande i telefonen en natt nyligen, fastnade jag i rapporten ”Från energislöseri till värdeskapande kapitalkostnader”. Den bekräftade något jag brinner för.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Hemma vid middagsbordet diskuteras ofta dagens händelser i skolan – lektioner, prov, lunch och interaktioner. Det är värt att notera att barnen och deras pedagoger tillbringar stora delar av sina liv i skolan och dess arbetsmiljö. Som en ljusentusiast reflekterar jag över belysningen där och hur den påverkar elever och lärare. Vad händer när den gamla belysningen nu behöver ersättas? Kommer skolan att prioritera en verklig förbättring av ljusmiljön med rätt styrning för olika aktiviteter och energieffektivitet?

Sannolikt i en del fall, men tyvärr är jag orolig för att det blir sämre i många klassrum runt om i landet. Vet beslutsfattarna ens om dagens möjligheter och alternativ på marknaden?

”Hur når vi besluts­fattare som bransch?”

Det centrala kvarstår: Hur når vi beslutsfattare som bransch? Vi har tekniken och kunskapen, därtill är forskningen tydlig: belysning påverkar studieresultat, hälsa och välbefinnande i skolan.

Efter min läsningen är slutsatsen klar: Vi måste våga diskutera ekonomi, inte bara priset per armatur utan livscykelkostnader och värdeskapande kapitalkostnader på ett sätt som alla kan förstå. Exempelvis att årlig besparing om ett par tusen kronor kan finansiera investeringen för ett nytt klassrum. Då blir ett bra klassrumspaket inte dyrt, utan en självklarhet för dem inom skolan som hanterar ekonomi, investeringar och budgetfrågor. Lägg till de positiva ekonomiska effekterna, de miljömässiga och framför allt de sociala fördelarna av förbättrat fokus och prestation i klassrummen.

Att leva som vi lär är som sagt inte lätt, oavsett om vi är rådgivare, återförsäljare eller tillverkare. Det handlar i slutändan om försäljning och vad projekten vill ha och har budget för. Vi måste förändra dynamiken kring belysning i projekten. Med ökade krav på rapportering och hållbarhet är skolans belysning en idealisk kandidat för att visa vägen för andra typer av lokaler.

Det är hög tid för ett ljuslyft i våra skolor, och jag driver på för detta. Det är en laginsats – vi har inom branschen de nödvändiga verktygen för att göra skillnad. Med ett ökat fokus på ekonomi, finansiering och innovation i affärs­modeller kan vi göra ännu mer – stay tuned!

Möjligheterna:
… att göra bättre för miljön, människan och plånboken.

… som öppnar sig genom data­insamling och analys från belysningsanläggningar.

… som finns i styrning och att med enkla medel förändra en befintlig anläggning till det bättre.

Att belysningsfrågan i många fall alltjämt är oprioriterad och uppfattas som kostsam. Att valen därför görs på lägsta investeringskostnad utan livscykelperspektiv, styrning eller beaktande av de positiva mervärdena för såväl rummet som för människan.

 

Daniel Strömberg

Publicerad den 6 maj 2024
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2024

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här