Stora Förtjänstpriset

Avgörande för framfarten av en viktig yrkesgrupp

I år går Svenssons Stora Förtjänstpris till en institution som spelat en avgörande roll för att ljus och belysning kunnat lyftas fram på det sätt som det görs idag. Vinnaren är ljusutbildningen vid Jönköpings Tekniska Högskola.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Juryns motivering:
”Årets mottagare av Stiftelsens stora förtjänstpris har under en lång tid starkt bidragit till att ljusets betydelse i miljön fått allt större uppmärksamhet. Att under 20 års tid bidragit till att en avgörande yrkesgrupp inom belysning kunnat växa och tagit fram så många ljusproffs och inspiratörer som höjt statusen för belysning och god ljusplanering är stort. Tack vare denna utbildning har den svenska ljusbranschen omstrukturerats i både konsult- och leverantörsledet och fått en god tillströmning av kunnig personal. En effekt är också att arbetsmarknaden inom hela belysningsbranschen blivit mer jämställd. Årets stora förtjänstpris går således till avdelningen för Ljusdesign vid JTH, och där alla som har, eller har varit, involverade kan känna sig stolta.”


Johanna Glans läser igenom papperet jag lämnat fram, det med juryns motivering till Stora Förtjänstpriset 2023.

– Fantastiskt kul. Jag känner mig så stolt. Jag tycker allt som står stämmer.

Som universitetsadjunkt, lärare och programansvarig är hon en av dem som verkligen bör ta åt sig äran nu när vinnaren utsetts: Avdelningen för ljusdesign och belysningsteknik vid Jönköpings Tekniska Högskola. Eller för enkelhetens skull, Ljushögskolan i Jönköping.

– Så kul att det står att vi varit med och utvecklat branschen. Det är precis vad vi vill och alltid har velat. Att ifrågasätta och få branschen att upptäcka nytt. Självklart vill vi ligga i framkant.

I tjugo år har ljusdesignutbildningen funnits. Kurser i ljus och belysning hade visserligen startats i Jönköpings högskolas regi redan fyra år tidigare men år 2003 sjösattes det tvååriga programmet. Senare (2016) utökades det med ytterligare ett år och blev ett treårigt program med kandidatexamen som slutmål.

Johanna Glans är universitetsadjunkt, lärare och programansvarig på ”Ljushögskolan” i Jönköping.

Yrket definitivt etablerat

Yrkesbeteckningen ”ljusdesigner” får därmed anses definitivt etablerat. Största delen av de idag yrkes­verksamma, som kallar sig ljusdesigner, har utbildat sig i Jönköping.

– Drygt femhundra har passerat under dessa tjugo år. Själv hoppade jag av jobbet som lärare på grundskolan och blev student här 2009. När vi ljusdesigner träffas (som senast på jubileumsfesten i våras) slås jag alltid av hur familjärt allt är, hur vi alla har gemensamma erfarenheter av Jönköpings-tiden. Av slitiga sena nätter och leriga kablar ute i regn och rusk.

Förutom Johanna Glans är det givetvis flera andra som hyllas genom årets pris. Inte minst avdelningens sju nu verksamma, undervisande lärare med olika ­specialiteter. Samt alla andra som jobbat med utbildningen genom åren.

Foto: Vanessa Vera Forsberg

Utvecklingen under de senaste åren

Att kortfattat beskriva det administrativa bakom utbildningen är aningen komplicerat. Ljusdesignutbildningen i Jönköping sorterar under avdelningen ”Byggnadsteknik och belysningsvetenskap” parallellt med tre andra tekniska program. Studenterna samarbetar i vissa projekt med till exempel blivande byggnadsingenjörer; på så vis får alla en större förståelse för helheter. Om man söker på högskolans hemsida hittar man dessutom ljusdesignämnet under rubriken ”Produktutveckling”.

– Klart vilseledande, menar Johanna Glans. Man kan ju tro att vi jobbar med att ta fram armaturer. Det gör vi inte. Just det här snåriga organisatoriska gör att skolan och yrket ljusdesigner kan vara svårt att marknadsföra på rätt sätt.

I åtta år har Johanna Glans ansvarat för kursutbudet på ljusdesignutbildningen. Vad har hänt under den tiden? Har mycket ändrats, fokus förflyttats?

– Både ja och nej. Vissa grunder är samma även om vi hela tiden finslipar allt innehåll. Feedback från utexaminerade studenter har gjort att vi startat en kurs om byggprocessen. Det är svårt när man kommer ut i yrket att förstå olika projektformer, upphandling, ramavtal och det juridiska kring projektering. Kursen ”Ljus för hälsa och välmående”, som vår professor Myriam Aries håller i, är också relativt ny. Olika valbara kurser förändras efterhand, delvis utifrån branschens efterfrågan. ”Dagsljusprojektering” till exempel har gått från valbar till obligatorisk. En ljusdesigner måste kunna hantera dagsljuset och planera det artificiella ljuset tillsammans med dagsljuset. Även klara av att göra energi- och dagsljusberäkningar. Branschen efterfrågar den kompetensen helt enkelt.

Däremot ligger tekniska kurser om armaturer och ljuskällor mer oförändrade sen långt tillbaka, även om man så klart uppdaterar innehållet i takt med ny teknik. Liksom hur man jobbar med datorn som verktyg och följer standarder. Och fysiska/biologiska inslag som till exempel har med ljuslära att göra, är också mer eller mindre oförändrade, enligt Johanna Glans.

Samverkan med branschen

– På senare år har hållbarhetsfrågor, miljötänk och energifrågor fått allt större plats inom utbildningen. Liksom cirkularitet och återanvändningsdirektiv. Dessutom är det mycket mer belysningsstyrning idag med fler lektioner och workshops. Branschen säger ständigt att studenterna måste bli bättre på styrning. Idag är ju också det ett verktyg som man måste kunna tillämpa. Även om det i grunden är designen och upplevelsen av belysningen allt fortfarande handlar om.

– Vi försöker lägga mer tid på styrning varje år; det finns så många olika styrprotokoll och styrsystem att hålla reda på idag. Hela tiden kommer det nytt och det är utmanande att hinna med. Och även om våra studenter i framtiden oftast kommer samarbeta med specialister eller programmerare måste de självklart veta varför styrningen är viktig. Samt inte minst känna till styrningens och teknikens möjligheter – men även fällor. Känna till vilka krav man måste kunna ställa på tekniken, helt enkelt. Dessutom behöver de tänka på instruktioner och information till slutanvändarna. Hur en styrpanel bör utformas på bästa sätt till exempel…

Du har nämnt branschens behov flera gånger. Är det inte riskfyllt med en stark branschanknytning om man, som ni, vill vara en oberoende akademisk utbildning?

– Jo, självklart. Vi jobbar med två vågskålar. En nära branschen, en fantastisk bransch som är engagerad i utbildningen. Vi får aldrig nej om vi ber någon gästföreläsa, vill komma på studiebesök eller om vi behöver låna armaturer. Folk ställer alltid upp. Vi har, liksom alla utbildningar på JU (Jönköping University = Jönköpings Tekniska Högskola), ett branschråd. Tre gånger om året möts representanter från olika företag som i framtiden ska anställa våra studenter. Då diskuteras allt som är aktuellt hos oss och hos dem. Vi försöker utveckla utbildningen tillsammans.

”Vi vill göra våra studenter till kritiska människor som kan utmana branschpraxis genom att ställa frågor.”

– Samtidigt är vi inte en yrkeshögskola, vi ska inte utbildas av branschen. Vi är en akademisk institution som vilar på vetenskaplig grund. Vi ska ge branschen nya perspektiv med vetenskaplig förankring. Självklart vi vill att våra studenter ska vara anställningsbara när de kommer ut efter tre år hos oss. Men också att de ska vara lite ”skaviga” mot branschen eller sin arbetsgivare. Våga ifrågasätta, tänka nytt. Vi vill göra dem till kritiska människor som kan utmana branschpraxis genom att ställa frågor. ”Varför måste det alltid vara si eller så?”

Teknik och estetik

Vad säger du om utbildningen i stort? Föreligger det någon motsättning mellan teknik, bransch och mer mänskliga värden? Kan designen (i ordet ljusdesign) gå förlorad om tekniken tar överhand och blir för komplicerad?

– Visst, den risken finns. Genom åren har utbildningen ofta haft en tendens att hamna i ena eller andra diket. Alltså kortsiktigt. Vi har sett ”Oj, nu blev det för estetiskt eller visuellt. Vi måste få mer tyngd i tekniken.” Andra år har det hetat ”Oj, nu blev det bara beräkningar, lagar, direktiv; vi måste tillbaka till människan.” Men numera försöker vi verkligen hålla oss mitt på vägen. All den teknik som man behöver för att till exempel göra ljusberäkningar och placeringsritningar, är ljusdesignerns verktyg. Den måste man jobba med för att vinna trovärdighet, för att kunna göra en upphandling, för att kunna visa beställaren en bra och genomtänkt lösning.

– Slutresultatet däremot handlar ju om helheten i miljön, om samstämmighet med arkitektur och natur. Om sådant vi ser eller upplever. Som man många gånger inte ens ska tänka på att det finns där. Ljusdesign är gestaltning men för den som skapar med ljus finns numera så otroligt mycket teknik. Den måste man kunna hantera för att bli duktig. Det är en verklig utmaning för oss som utbildar.

Vision som en central punkt för belysning

På Ljushögskolan i Jönköping finns fyrtio platser vid varje ansökningstillfälle. Enligt Johanna Glans fylls de sällan upp. Hon tror det finns flera orsaker till det. Staden Jönköping kanske inte attraherar.

Synd, tycker jag, som besökare. Här ligger högskolan mitt i smeten bara några minuters promenad från tågstation. Här finns många studentaktiviteter och fina lokaler. Just nu under jubileumsåret håller ljus­designavdelningens labbsalar och grupprum för övrigt på att renoveras. Så vid nästa tillfälle är det säkert läge att göra lite extra reklam för lokaliteterna.

Johanna Glans återkommer till marknadsföringen av utbildningen, studentantalet och risken för avhopp. Visionen är att bli Sveriges centrala punkt för allt som rör belysning. Här finns Vätterns ljus som lockat konstnärer i alla tider. Här finns belysningsföretag och det är relativt lätt att få bostad. Det vore fint om skolan fick ett par påbyggnadsår med möjlighet till masterexamen och mer forskning, tycker hon. Ändå kanske problemet med rekryteringen skulle kvarstå.

Ljusdesigneryrket är mångfasetterat. Undervisningens spretighet och bredd gör den extra knepig att kommunicera ut och kortfattat berätta om. Den handlar både om matematik och gestaltning, datorbaserat arbete och praktiskt kabelriggande. Samt inte minst teorier kring hälsa eller ögats funktion. Man måste vara både konstnärlig, tekniskt och biologiskt intresserad för att bli en duktig ljusdesigner.

– Allt det här gör vår undervisning spännande, menar Johanna Glans. Om en student vill lämna oss i förtid beror det oftast på att utbildningen är mer teknisk än hen trott. Men vi försöker att (vid alla informationstillfällen och även i själva undervisningen) koppla ihop tekniken med det estetiska slutresultatet så att alla förstår: Utan det ena, inte det andra.

Förhoppningsvis kan Stora Förtjänstpriset 2023 hjälpa till på traven och kasta lite extra ljus och välförtjänt berömmelse på Avdelningen för ljusdesign och belysningsteknik vid Jönköpings Tekniska Högskola.

Publicerad den 29 september 2023
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2023

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här