Eld & stjärnhimmel på Campus Luleå

Visionen

”Visionen har varit att lyfta fram det unika ljuset i norr med sin stjärnhimmel, sitt norrsken och den låga solens upp- och nedgångar. ”

Ljussättningen av utemiljön vid Luleå tekniska universitet (LTU) syftar till att skapa en levande, trygg och attraktiv plats året om, med en förstärkt identitet som vintercampus. LTU är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet och med sina kalla mörka långa vintrar spelar ljuset här en extra viktig roll. Förutom ett promenad- och cykelstråk används platsen till möten, lärande, fika och events. Visionen har varit att lyfta fram det unika ljuset i norr med sin stjärnhimmel, sitt norrsken och den låga solens upp- och nedgångar. Längs den pampiga Vintergatan som används vid representation, stod tidigare gaslyktor som tändes upp vid särskilda tillfällen. På vintern användes även eldkorgar och marschaller för att skapa en festlig känsla. Dessa inslag av eld i olika former var mycket uppskattade av elever och lärare, vilket framkom i den undersökning som genomfördes i början av projektet. Därför beslutades att elden skulle bli ett bärande element i ljusgestaltningen, med visionen att återskapa den varma känslan. Som underlag till skissarbetet för ljussättningen fanns även ett gestaltningsprogram framtaget av White arkitekter som jag tog hänsyn till.

Lösningen

Ljussättningen på Campus Luleå har byggts upp av flera lager för att skapa en varierande ljusmiljö med lagom mängd ljus där även mörkare partier får ta plats. Det befintliga ljuset på fasader och från fönster har nyttjats för att inte planera mer ljus än nödvändigt. En mörkeranalys genomfördes vid ett platsbesök i början av projektet för att se på vilka platser som ljus behövde kompletteras, justeras, tas bort eller sparas. Rumsskapande ljus har kompletterats på utvalda fasader, vid entréer och i bibliotekets skärmtak (1). I största möjliga mån har befintliga lägen på fasader och entréer använts för att förenkla montage och installation. Gångstråken har fått spotlights på stolpe med gatuoptik som ger en god ledning längs med stråken. En varmvit färgtemperatur på 3000 K används här för att framhäva mötandes ansikten på ett naturligt sätt. Utvalda träd belyses längs med sträckan för att ge vertikalt belysta ytor på i övrigt mörkare platser. Belysningen är väl avbländad och nedåtriktad för att bevara natthimlen och undvika bländning. Samtliga armaturer är bestyckade med LED.

För att förstärka identiteten som vintercampus jobbade jag med kontrasten mellan varmt och kallt ljus. Varmt ljus återfinns i cykelskärmtak, sittmoduler, pollare och som eld-element i lyktor och linspänn (2). Här valdes färgtemperaturer mellan 2200–3000 K. Pollare och eld-lyktor är lackade med en corténkulör för att förstärka den varma känslan och även plocka upp material från landskapsgestaltningen. Övriga stolpar och armaturer är i grå kulör för att smälta in i omgivningen. De stora sittmodulerna som är ritade speciellt för platsen av Tyréns landskapsarkitekter har fått ett integrerat varmt ljus på 2500 K, även trappan ner mot Vintergatan och bänkarna kring planteringarna här har fått samma typ av ljus för att ge en inbjudande, varm känsla.

När de gamla eldkrograna, gaslyktorna och marschallerna skulle plockas bort av miljösynpunkt och den rök de sprider fick jag i uppdrag av Skanska att skapa en artificiell ersättare som kunde lysa hela den mörka perioden och som skulle vara hållbar över tid. Armaturen Eldgnistor (4) togs fram speciellt för Campus Luleå i samarbete med ateljé Lyktans studio. Designens utgångspunkt var att återskapa känslan av att titta in i en sprakande brasa. Lyktan är gjord av laserskuren plåt med ett mönster med inspiration från flygande eldgnistor. Inuti lyser ett varmt eldliknande sken med en färgtemperatur på 2200 K. Ett neutralt ljus med en färgtemperatur på 3000 K lyser nedåt och ger ett mjukt allmänljus längs Vintergatan (3). Som armatur för linspänn gjordes den i två olika storlekar för att skapa variation och en festlig känsla. Eldgnistor på linspänn lyser ovanför caféytan på Vintertorget där nedljuset fått en smalare spridningsvinkel än på gatan för att ge känslan av solstrålar som strilar ner mellan träden.

I kontrast till det varma ljuset finns kallt ljus som effektljus på utvalda träd och i stjärnmönstret på den centrala noden med blå, turkosa och lila färger. Effektljuset på träden har tagit inspiration från norrsken och himlens färgspel på vintern. Stjärnmönstren som projiceras med GOBO-strålkastare från nio meters stolpar (5), är speciellt framtagna med stjärnhimlen och dess stjärnbilder så som de ser ut i Luleå under november månad. Tittar ni noga kommer ni till höger om Stora björn se stjärnbilden Norra kronan som är Norrbottens landskapsstjärnbild.

Utmaningar & lärdomar

En utmaning i projektet var att få till styrningen. Det fanns en önskan i projektet att använda befintligt system med endast tidur, här fördes diskussioner om nattsänkning där jag i efterhand önskar att jag stått på mig ännu mera men det var delvis en kostnadsfråga. Då campus används av elever dygnet runt togs det ett beslut att inte dimma på natten. För att ändå kunna reglera ljuset till lagom nivå valde jag DALI-armaturer för att vid behov kunna genomföra en ljusreglering. Det färgade ljuset med DMX-styrning ställde vi in på plats med en engångsinställning direkt i stolparna med leverantören. Vid den slutgiltiga injusteringen fanns representanter från både förvaltning och entreprenör med för att kunna göra ett bra överlämnande av anläggningen. Både beställaren och slutkunden har genom hela processen varit otroligt engagerade och givit mig förtroendet att testa nya idéer vilket bidragit till ett lyckat slutresultat.

Publicerad den 12 februari 2022

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2022