En trygg väg till skolan

När man kommer körande på riksväg 40 från Göteborg och viker av mot den nybyggda Fredriksborgskolan får man känslan av att vara mitt ute i skogen, långt utanför centrala Borås.

– Utan den nya gång- och cykelvägen hade barnen behövt ta sig till skolan via omvägar och bilvägar. Nu blir det bara några hundra meter genom skogen, berättar ljusdesignern Mia Lif på Afry som projekterat belysningen.

Tillsammans med Mias kollega Katarina Espenkrona på Afry som projekterat elen, Niklas Haglund från leverantören iGuzzini och Anna Hedendahl som är projektledare för det övergripande parkutvecklingsprojekt som pågår inom Borås stad står vi nu framför Fredriksborgsskolan där den nya slingan börjar. Mörkret har just börjat falla och den bitande kalla marsvinden nyper hårt i kinderna. Men stämningen är glad och uppsluppen och Mia Lif ser nöjd ut.

”Att belysa en gång- och cykelväg kanske inte låter så spännande. Men det har det verkligen varit.”

– Jag har inte varit här sedan belysningen kom på plats strax innan jul och det är skönt att se att det blev precis så fint som vi tänkte. Att belysa en gång- och cykelväg kanske inte låter så spännande. Men det har det verkligen varit. Dels för den stora betydelsen vägen har för skolbarnen och de boende i närområdet. Dels för att det handlar om ett naturområde med både skog och vattendrag där vi också behövt ta hänsyn till insekter och djur.

Låga ljusnivåer, bra färgåtergivning

Att en sådan hänsyn skulle tas bestämdes redan från början, utan att man egentligen undersökt närmare vilka djur- och insektsarter som fanns.

– Eftersom vi vet att det är vanligt med till ­exempel fladdermöss, grodor, insekter och fiskar i den här ­typen av miljö ville vi ta höjd för det redan från början och ­anpassa belysningen för att inte störa naturlivet, ­berättar Anna Hedendahl.

Hela projektet består av två etapper med Fredriksborgskolan i mitten och det är den första delen som ­kallas Viskaslänten som nu är klar. Här slingrar sig vägen längs med Viskan genom ett parkliknande skogsparti med mestadels ungskog.

– Genom att sätta fler men lägre ljuspunkter har
vi kunnat skapa en belysning som ger en väldigt mänsklig skala och ökar känslan av trygghet, samtidigt som den inte påverkar djuren omkring lika mycket. Belysningen är väl avskärmad så att den inte lyser ner i vattnet eller in i skogen mer än nödvändigt.

– Vi diskuterade även rött ljus som kan vara bättre för insekter, men nackdelen är att det inte blir speciellt behagligt för människor. Lösningen blev i stället att belysa med låga ljusnivåer och att välja en väldigt varm färgtemperatur på 2 200 Kelvin. Men jämfört med högtrycksnatrium som också går åt det varma hållet blir färgåtergivningen otroligt mycket bättre, säger Mia.

Hon lägger en färgglad nyckelknippa i handen och sträcker ut den under en av armaturerna för att ­illustrera vad hon menar.

– Se vad bra färgåtergivningen blir!

Mjuka övergångar

Ett annat viktigt inslag i belysningen som bidrar till både ekologisk och energimässig hållbarhet är den höga graden av styrning. Gustav Axell som är landskaps­arkitekt och Borås stads projektledare för Viskaslänten berättar i efterhand hur tankarna gått kring det.

”När människor inte befinner sig där vill vi att det ska vara så mörkt som rimligt, utan att belysningen släcks helt. Om den gör det kanske man tror att den inte fungerar.”

– När människor inte befinner sig där vill vi att det ska vara så mörkt som rimligt, utan att belysningen släcks helt. Om den gör det kanske man tror att den inte fun­gerar. Därför låter vi den gå ner till 20 procent när ingen är där, för att sedan gå upp till 80 procent när någon närmar sig. Dimringen är mjuk och tar 2–3 sekunder. På så vis får man en mjuk, behaglig övergång och und­viker starka kontraster och bländning, berättar Gustav.

Den valda armaturen uppfyller också kraven för ”dark sky” för att ytterligare ta hänsyn till miljön.

Systemet styrs med hjälp av rörelsesensorer på var fjärde till var femte stolpe. När man passerar en sensor tänds de närmaste 100 meterna upp. Om man ­stannar till och inte passerar någon sensor på mer än tio minuter går belysningen ner till sparläge igen.

– I dagsläget kör kommunen med en lösning där ­allting sköter sig själv. Men om man skulle vilja går det att koppla upp sig mot nätet med hjälp av mobilen och
få allt från felmeddelanden till en hel stadslösning, säger Niklas Haglund.

Ett ytterligare projekt som föddes i samband med gång- och cykelvägen är fasadbelysningen av nya Fredriksborgskolan. Även här har Mia Lif varit ansvarig ljusdesigner.

Flera projekt i projektet

Längs med slingan finns också en bro som belysts med små armaturer infällda i underkanten på handledarna. Det ljusa betonggolvet gör att det inte behövs mycket ljus alls. Katarina Espenkrona drar med fingrarna över armaturerna.

– Argumentet emot att göra det var att det skulle bli vassa kanter när man sågade i metallen. Men det känns faktiskt helt slätt, konstaterar hon.

En bit in i skogen finns också en mindre stig som ­lämpar sig mer för promenader än cykling.

– För att särskilja de olika stråken har vi valt en ­belysning med låga pollare här i stället. Men det är det enda som inte är på plats ännu, säger Mia.

I projektet ingår ytterligare en etapp som tar vid på andra sidan skolan. Där löper gång- och cykelvägen ­genom den tätare och mer kuperade Gässlösaskogen – en riktig sagoskog, som Mia beskriver den. Belysningen där är projekterad och beräknas vara på plats i maj.

De båda etapperna är ett av 45 delprojekt i det ­om­fattande, långsiktiga stadsutvecklingsprojekt
som ­pågår i Borås, där man ska bygga ett grönblått stråk på över fem kilometer längs med Viskan. Gässlösa­skogen och Viskaslänten utgör den sydligaste delen av hela stråket som i sin helhet beräknas stå klart om 20–30 år. Anna Hedendahl som är ljusdesigner i botten är projektledare och ansvarig för gestaltningen av det ­över­gripande projektet.

För Mia Lifs del tillkom ytterligare ett projekt under arbetet med gång- och cykelvägen.

– Det var Borås stads projektledare på nybyggda Fredriksborgskolan, Liza Klefberg, som ville ha hjälp med fasadbelysningen på skolan. Så det har vi också projekterat, berättar Mia.

”Det känns roligt att de ­vågat prova en så modern ­belysningsanläggning som det här är.”

Utöver projektet i sig vill hon gärna lyfta det goda samarbetet mellan alla inblandade från leverantörer till kolleger och uppdragsgivare.

– Det här är första projektet där jag och Katarina ­jobbar ihop och det har varit oerhört värdefullt att ha med sig henne som elingenjör, både när det gäller ­konkreta lösningar och i dialogen med Borås Stad. De har i sin tur varit väldigt lyhörda och engagerade och det känns roligt att de vågat prova en så modern belysningsanläggning som det här är. Även om man har pratat om välplanerad styrning i många år är den här typen av rörelsestyrning fortfarande ganska ovanlig på offentliga platser, säger Mia.

Projektgrupp

Mia Lif
Ljusdesigner, Afry

Gustav Axell
Landskapsarkitekt, projekt­ledare för Viskans slänt

Katarina Espenkrona
Elkonsult, Afry

Anna Hedendahl
Övergripande projekt­ledare, Viskans park

Om styrsystemet:

• Baserat på Citygrid som är ett trådlöst styrsystem
  för utomhusmiljöer.
• Sensorer på var fjärde till var femte stolpe kommunicerar med ­varandra. Eftersom stolparna är lägre och därmed ­behöver sitta tätare innebär det en distans på cirka 60 meter mellan sensorerna.
• Vid detektering regleras närliggande stolpar upp för
  att efter en viss (justerbar) tid regleras ner igen till den ­förbestämda nivån. I detta projekt regleras belysningen ner till 20 procent efter tio minuter utan att någon ­passerat en sensor.
• Tändning och släckning sköts via astrour.
• Möjlighet till central övervakning genom uppkoppling via en molnlösning finns men används inte i detta projekt.

Publicerad den 14 maj 2025

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2025