Gästkrönikan

Evidensbaserad ljusdesign – en utopi?

Forskning inom belysning och implementering i praktiken framstår idag som två parallella världar. Kan vi överbrygga gapet där emellan? Ljusdesign är ett hantverk som i hög grad baseras på erfarenhet, sällan på evidens. Det kan jämföras med att spela på ett piano, vilket kräver träning och passion.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Det är tidig vintermorgon. Vintersolen stiger hastigt upp över fjorden. I mötet mellan himmel och hav skingras den guldskimrande sjöröken. Det ger hopp, skapar förväntan och tycks även ge ett löfte om ett ljust gott nytt år, 2023!

Vi står inför en ny spännande tävlingsomgång i Svenska Ljuspriset. Som jurymedlem ser jag fram emot att ta del av de tävlande projekten, vilka vittnar om stor kunskap och talang i vårt skrå. Trots det är det en försvinnande liten del av alla projekt i samhällsbyggnadsbranschen där ljusdesign ingår.

”För att vetenskapen inom ljus ska vara ­relevant för ljusdesign i praktiken krävs en korsbefruktning.”

Då både energi- och klimatomställning medför höga samhälleliga krav på hållbara lösningar, borde nu efterfrågan på ljusdesignerns kompetens vara som störst. Vi bör därför ta ett större ansvar genom att sprida evidensbaserad ljuskunskap i branschens alla led. Vi kan vässa argumenten genom att använda resultat och konklusioner från forskningen. Då kan vi även styrka och samtidigt hävda vår till synes självklara plats i branschen. Så låt oss nu frälsa fler an de redan frälsta!

För att vetenskapen inom ljus ska vara relevant för ljusdesign i praktiken krävs en korsbefruktning, läs empirisk forskningsmetodik som förankrats och inspirerats av metoder och processer inom praktiken. Den kreativitet och lösningsorientering som kännetecknar god och hållbar ljusdesign bör även genomsyra forskningen. Om vi utmanar oss utöver vår komfortzon och låter nyfikenheten ta över kommer vi långt. Varje ljusdesigner bör orientera sig mer inom aktuell forskning och sträva efter att implementera den. Dessutom bör det bli fler forskare med praktisk erfarenhet från branschen, på så sätt säkerställer vi att forskningen är relevant. Kanske uppstår efter hand en klingande skönsång inte helt olik koltrastens drillar denna vintermorgon? Kanske kan det leda till fler hållbara ljuslösningar där brukarnas visuella, biologiska, emotionella och funktionella krav tillgodoses samtidigt som de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna har säkerställts.

 

Medvetenhet ökar: fler sparar energi, ändrar vanor pga plånboken men också med ökad insikt om hur planetens ekosystem påverkas. Ljusdesign­branschen har nu chansen att äga frågan om god och hållbar ljusdesign.

 

 

Det krävs bättre samverkan över kompetensgränserna. Oförklarligt många nya belysningsanläggningar är inte optimalt hållbara; belysningsteknik av bristande kvalitet appliceras i hög grad, genom kunskapsbrist orsakas ljusföroreningar, störda ekosystem och minskad biodiversitet. Vi måste sätta stopp för det.

 

Vivi Katarina R. Hennig

Publicerad den 7 februari 2023
Ur Ljuskultur Nummer 1, 2023

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här