EnlightenMe– för bättre folkhälsa

Förra året publicerades skriften ”Urban lighting for health and wellbeing: new guidelines” av forskare i EU-projektet Enlighten Me. Riktlinjerna ska hjälpa beslutsfattare och proffs inom branschen att ta fram belysningsstrategier för mer hälsosamma urbana miljöer. Enligt forskarna bör hälsa och välmående få en mer framskjuten roll när belysningen i europeiska städer planeras och designas.

Belysning har betydelse för människors hälsa på flera sätt, bland annat genom att påverka den biologiska dygnsrytmen. För mycket ljus på kvällar och nätter eller brist på ljus under dagen kan störa denna rytm.

– Vi vet att dåliga ljusförhållanden kan leda till störd dygnsrytm som i sin tur ökar risken för att utveckla bland annat fetma, diabetes och cancer, säger Daan van der Veen, forskare i kronobiologi vid universitetet i ­Surrey och en av forskarna i projektet.

Enlighten Me pågick 2021–2025 och involverade universitet i flera EU-länder och Storbritannien, däribland Uppsala universitet i Sverige. Fältarbete genomfördes i tre städer: Bologna i Italien, Amsterdam i Nederländerna och Tartu i Estland.

Labbar och undersökningar

Forskarna satte upp så kallade ”lighting labs” i de tre städerna och gav människor tillgång till ökad inomhusbelysning. Äldre invånare och andra intressenter involverades och studerades med hjälp av bland annat intervjuer, workshoppar och genom att de fick bära ­aktivitetsmätare. Ett centralt budskap i riktlinjerna är betydelsen av samarbete mellan olika delar av samhället för att utforma bra belysningsstrategier.

Daan van der Veen

Lektor i sömn och kronobiologi på universitetet i Surrey. Han har ett speciellt intresse för hur olika miljösignaler bidrar till att synkronisera biologiska rytmer, och hur dessa störs av till exempel skift­arbete, tidsbegränsat ätande och sömnförskjutning.

David McDaid

Lektor i hälsopolitik och hälsoekonomi vid London School of Economics. Hans huvudfokus är användandet av ekonomiska argument för att stödja investeringar i främjande av psykisk hälsa och välbefinnande.

”Att hälsan och välmåendet stärks räcker egentligen som argument för att investera i god belysning. Men pengar kan också sparas eftersom belastningen på sjukvårdssystemet minskar. Det handlar om att använda skattepengar på bästa möjliga sätt.”

— David McDaid

Fokus i projektet har legat på hälsokonsekvenserna av inomhus- och utomhusbelysning för äldre invånare. Ögats känslighet för ljus avtar med åldern och därmed ökar även känsligheten för dagsljusbrist. I Enlighten Me undersöktes bland annat hur invånare mellan 62 och

92 år exponerades för inomhus- och utomhusljus dagtid och hur deras aktivitets- och sömnmönster såg ut.

– Ljusexponeringen varierade stort mellan individerna och vi såg ett starkt samband mellan större ljusexponering dagtid och hälsosamma sömnmönster. När mer morgonljus adderades med en ljusterapilampa förbättrades sömnmönstren och aktivitetsnivån ökade, säger Daan van der Veen.

I dagens samhälle tillbringar vi mycket tid inomhus och enligt Daan van der Veen är nivåerna av inomhusbelysning ofta otillräckliga för att fullt ut synkronisera dygnsrytmen. Dessutom exponeras vi för artificiellt ljus fel tid på dygnet, till exempel via skärmar kvällstid.

– Generellt sett behövs ökad ljusexponeringen på dagen och minskad på kvällen både utomhus, i publika lokaler, på arbetsplatser och i privata hem, säger Daan van der Veen.

När det gäller att minska exponeringen för ljus kvällstid visade experiment inom projektet att lägre nivåer av ljusstyrka och färgtemperatur än de gängse kan accepteras och införas över tid. Fler designmöjligheter öppnas enligt forskarna upp när människor blir vana vid olika ljuskvaliteter.

Felaktig belysning kan bli kostsam

Ljusets betydelse för hälsan innebär att felaktig belysning kan bli kostsam. Om dessa kostnader identifieras kan också argumenten för investeringar i bra belysning stärkas. David McDaid är lektor i hälsoekonomi och hälsopolitik på London School of Economics och deltog också i Enlighten Me.

– Att hälsan och välmåendet stärks räcker egentligen som argument för att investera i god belysning. Men pengar kan också sparas eftersom belastningen på sjukvårdssystemet minskar. Det handlar om att ­använda skattepengar på bästa möjliga sätt, säger David McDaid.

Förutom effekterna på den cirkadiska rytmen och sömnen kan belysning hämma eller främja fysisk aktivitet och sociala kontakter. Både dålig sömn, inaktivitet och ensamhet skapar stora kostnader för samhället. Om bara en liten del av dessa kostnader kan reduceras genom adekvat belysning så är investeringen enligt forskarna i Enlighten Me antagligen kostnadseffektiv.

Även om kostnadseffektivitetsberäkningar i allt högre grad används vid politiska beslut görs de sällan i relation till belysning. Det finns mycket data om kostnader för olika sjukdomstillstånd och de kan användas för att beräkna potentiella vinster med att minska risken för sjukdomar. Förutom de som är relaterade till hälsa uppstår kostnader och vinster kopplat till andra sektorer, till exempel effekter på säkerhet och konsumtion.

– Det är många som pekar på ekonomiska fördelar med olika satsningar som de argumenterar för. Det är dock viktigt att göra det på ett trovärdigt sätt och att inte överdriva, säger David McDaid.

Vill du veta mer?
Besök Enlighten Mes webbplats:

Publicerad den 20 februari 2026

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2026