Gestaltning med respekt för platsen
Badhusbryggan i den kulturhistoriskt känsliga miljön längs Sigtunas strandlinje har fått en ny utformning. Ekologiska värden och naturbaserade lösningar har varit centrala utgångspunkter i gestaltningen.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantBara i mörkret kan man se stjärnorna – så lyder ett känt citat av medborgarrättskämpen Martin Luther King Jr som ofta tolkas bildligt. På Badhusbryggan i Sigtuna är den bokstavliga tolkningen mer adekvat. Åtminstone om hösten en molnfri kväll när solen gått ner. En plats medvetet ljussatt med mörker. Och med stjärnorna i åtanke.
Ett typiskt ”fladdermusrelaterat” uppdrag – Badhusbryggan i Sigtuna ligger vid vattnet; där finns nästan alltid djur och insekter. Naturen kräver mörker och skymning, men betyder också mycket för oss människor.
– Att identifiera och bevara mörka kvaliteter i stadsnära, centrala lägen är viktigt. Som en fri vy mot natthimlen eller mörka vattenytor. Men allt handlar så klart om avvägningar mellan ekologi och trygghet, säger Clara Fraenkel, ljusdesigner på White Arkitekter och ansvarig för ljussättningen av Badhusbryggan där kolleger på White står för arkitekturen.
Resultatet är lyckat, inte minst ur ljussynpunkt. Vilket kan låta motsägelsefullt eftersom mörkret spelar en stor roll just här.
Badhusbryggan ligger på en liten udde utmed strandpromenaden söder om Sigtunas gamla stadskärna. Upprustningen av promenaden längs stranden ingår i arbetet med att göra Sigtuna ännu attraktivare att besöka. Utan att förstöra den kulturhistoriskt känsliga miljön; Sigtuna är ju Sveriges äldsta stad.
På Badhusbryggan ska människor kunna sitta ner och prata eller bara njuta av utsikten.
För omkring hundra år sedan låg ett kallbadhus på platsen, men när White inledde förändringsarbetet var bara en sprucken asfaltsyta kvar. I dag finns här ett träd, ett par bryggor och sex bänkar riktade mot söder. Allt uppbyggt genom ”naturbaserade” lösningar och material som granit, stenmjöl, furu.

Så här såg det ut innan kommunen uppfyllde medborgarnas önskan om att utveckla Badhusbryggan till en vackrare plats.
Ljuset då?
– Det här är ett litet område som ändå består av olika delar. Den långsmala bryggan närmast staden har en sittbänk som trappar sig ner mot vattnet. Vi har velat ha en belysning som bjuder in till att sitta ner men som också är småskalig och inte hindrar utsikten mot Mälaren och landskapet omkring.
Clara Fraenkel och hennes medarbetare tittade på olika lösningar. De ville undvika en kontinuerlig ljuslist längs med bryggan som skulle ge ett för modernt inryck, alltför stora speglingar i vattnet och en för skarp linje.
I stället ville de ha ett punktformigt ljus, mer anpassat till miljön, lite mjukare.
– Då kom vi på idén att ta fram ett kafébord med integrerad belysning. Nu ser man inte armaturen, den sitter under – en böjbar, vattentät ljuslist bakom en opal akrylskiva. Bryggan har fyra bord, som två och två delar på ett drivdon på baksidan under bänken. Ljuset är fast, tänds när mörkret faller och släcks klockan elva på kvällen.
Armaturen (bordslampan/lampbordet) konstruerades tillsammans med Nola. Skivan går att lätt byta ut för att underlätta driften – om den skulle bli skadad. Modellen finns i dag i företagets sortiment, kallas ”påhängsbord” och går under namnet Ljusnan.

Målet var en belysning som bjuder in till att sitta ner men som också är småskalig och inte hindrar utsikten mot Mälaren. Ingen belysning finns längst ut mot vattnet.

Fyra ljuspunkter är allt som finns och det räcker bra så.
Långsiktigt arbete med Sigtuna kommun
Sedan en tid har White Arkitekter ett ramavtal med Sigtuna kommun, vilket gör att det finns bättre chans att påverka och få till en större enhetlighet mellan kommunens olika delar. Clara Fraenkel var till exempel med och ljussatte den så kallade Borgmästarängen, en park i sluttningen från Stora torget ner mot vattnet. Den fick för övrigt kommunens arkitekturpris år 2023.
Flera förändringar i Sigtuna lutar sig mot medborgardialoger.
Christine Snäll Åkerblom, projektledare på kommunen, berättar hur frågor kring olika omgörningar ställs till fokusgrupper, idrotts- och pensionärsföreningar med flera. Några hundra personer hade önskemål om att utveckla Badhusbryggan till en vackrare plats.
– Det underlaget och det faktum att vi får arbeta mer långsiktigt med arkitekter och ljusdesigner känns väldigt lyxigt, tycker hon. Under hösten invigs ytterligare två gångbryggor längs med strandpromenaden. Där installeras samma armaturer som på Badhusbryggan.
Badhusbryggan har alltså fyra ljuspunkter, that ’ s it. Resten, sittytan med de sex bänkarna längst ut, riktade mot söder med utsikt över Mälaren, saknar belysning.
”Det har blivit en kontemplativ plats. Mötet med stjärnhimlen och vattnet är viktigast. ”
– Det är det som är grejen, säger Clara Fraenkel. Det har blivit en kontemplativ plats. Mötet med stjärnhimlen och vattnet är viktigast. Historiskt sett har vattnet och den gamla trästaden definierat Sigtuna.
Mörkret en kulturbärare
Hänsynen till naturen då? Senast hon besökte Badhusbryggan i september flög flera fladdermöss omkring i luften ovanför hennes huvud.
– Jag jobbar i allt fler projekt där ljus, mörker och biologisk mångfald står i fokus. Har ett tätt samarbete med våra ekologer, det finns tre stycken på Stockholmskontoret. I många projekt görs, precis som i Badhusbryggan, en naturvärdesinventering som ligger till grund för det fortsatta arbetet, säger Clara Fraenkel.
För att samla in kunskap om hur ljussättningen kan anpassas brukar hon slå i Annika Jägerbrands sammanfattning om LED-belysningens effekter på djur och natur. När det gäller fladdermöss har också Eurobats (det europeiska fladdermusavtalet) gett ut rekommendationer.
– Det är generellt svårt att hitta relevanta gränsvärden när det kommer till påverkan på det nattaktiva djurlivet. Jättebra att det pågår mycket forskning inom det här området. Rent allmänt skulle många fler platser kunna släckas ner när de inte används av människor. Att gestalta en park är inte bara en fråga om ljus och mörker utan också om var målpunkterna ska vara.
Om att skapa större sammanhängande mer orörda områden för djurlivets skull. Inte minst miljöfrågorna gör det viktigt för oss ljusdesigner att vara med tidigt i varje projekt.
Dessutom. I Sigtuna är mörkret en viktig del av kulturmiljön, en viktig kulturbärare.

Armatur påhängsbord Ljusnan från Nola.
Clara Fraenkel, White
Arkitekter, är ansvarig
ljusdesigner för projektet.
Publicerad den 5 december 2025
Ur Ljuskultur Nummer 4, 2025
Du kanske också gillar:
Förstudie
Ljusföroreningar i Sverige – lagar, standarder och vägen framåt
Ljusföroreningar är en angelägen fråga, som trots flera negativa effekter inte regleras av specifik lagstiftning…
Utomhus
Kyrkan som vilar i mörker
I ljussättningen av Sundbybergs kyrka var målet att skapa en mer hållbar ljusmiljö. En viktig…