Intro

Hallå där…

Ljuskultur fick möjlighet att ställa några frågor till två personer som är ­involverade i frågan om den händelsestyrda belysningen, Örebros centrum­utveckling och hur kommunen arbetar generellt med trygghet och belysning.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Örebro är en växande kommun och intresserade av att titta på nya tekniska lösningar som ett verktyg för att öka tryggheten och förebygga brott. Kommunen har nyligen beslutat, bland annat att installera händelsestyrd belysning på väl utvalda platser i stan.

Vad är bakgrunden till satsningen på händelsestyrd belysning?
– När kommunen bygger om/bygger nytt i offentliga miljöer och renoverar befintligt nät tittar vi på ny teknik. Vi har också fått förfrågningar från t ex Polismyndigheten om en möjlighet för polisen att själva styra belysningen på olika platser där otryggheten kan vara stor och kunskap finns att det sker brott och ordningsstörningar, bl a utanför krogar. Det blir då ett samverkansarbete där kommunen underlättar det trygghetsskapande arbetet på särskilt utsatta platser och händelsestyrd belysning blir då ett verktyg för polis, kommun, ordningsvakter och arrangörer där. Tekniken möjliggör styrningen av belysningen genom olika app-lösningar. Så bakgrunden är att utnyttja ny teknik i ett brottsförebyggande syfte och får en ökad känsla av trygghet.

Var kommer belysningen att installeras?
– Behov och lokal problembild/utsatthet styr. Man tittar på platser över hela kommunen, också större platser som delar av centrumanläggningar i vissa bostadsområden. Först och främst tittar man på platser som just nu byggs om/renoveras, särskilt platser som vi vet kan upplevas otrygga eller brott och ordningsstörningar sker, bl a utanför krogar. Kunskap om utsatta platser får vi genom att varje vecka kartlägga stora och små händelser i kommunen. Det är en del av vårt strategiska brottsförebyggande arbete, som sker enligt arbetsmodell EST (Effektiv Samordning för Trygghet).

Hur fungerar den händelsestyrda lösningen, vilka händelser ska styra och hur?
– Tanken är att poliser och ordningsvakter ska kunna styra belysningen vid behov. Likväl som kommunala aktörer, om det finns behov, t ex vid städning eller snöröjning eller andra större arrangemang med stora folksamlingar. Det finns egentligen ingen teknisk/fysisk begränsning eftersom det blir en ”naturlig” del i användandet av belysningsnätet. Självklart måste det finnas en avgränsning, det får inte störa boende, till exempel. ”Bra belysning i det offentliga rummet är något som Örebroarna efterfrågar”

Gestaltning av det offentliga rummet på ett trygghetsskapande sätt kräver mycket ­kunskap. Hur arbetar ni och vilka kompetenser tar ni in här?
Patrik Wallin: – Det handlar i stora drag om internt samarbete och samordning av kompetenser och resurser från olika förvaltningar och verksamheter, både från den mer ”hårda” sidan av stadsbyggnadsarbetet (t ex ingenjörer/tekniker, belysningsexperter, landskapsarkitekter, experter inom park och gata) till experter inom det mer ”mjuka” området (socialförvaltning och det fältinriktade arbetet, skola/förskola, planerare inom social hållbarhet m.m.). Samordning med andra myndigheter och experter, det lokala näringslivet och privata och kommunala fastighetsägare utifrån ett förebyggande perspektiv är förstås viktig: Polisen utifrån hur de lokala problembilderna ter sig (var sker brott och ordningsstörningar och när?), fastighetsägare, näringsliv och civilsamhälle (föreningslivet genom trygghetsvandringar) utifrån sin lokala kunskap och expertis.

I vårt lokala brottsförebyggande råd samlas alla dessa kompetenser och i den samarbetsform vi arbetar utifrån i Örebro så gör vi avstämningar varje vecka för att se över trygghetsfrågorna kontinuerligt, och för att så effektivt som möjligt använda
våra olika resurser.

Vilka är största utmaningarna inom centrumutvecklingen och vad finns det för planer framöver?
Stina Storm: – Att skapa en stadskärna som är tillgänglig och bjuder på upplevelser och en känsla av trygghet är viktigt för att locka människor – en förutsättning för en levande och attraktiv stad även i framtiden. Vi vill genom olika event och aktiviteter locka fler att upptäcka staden, men vardagsfunktionaliteten är viktigast för att behålla ett starkt och konkurrenskraftigt utbud som sida vid sida av konst och kultur stärker varandra och som gör att alla, oavsett storlek på plånbok, känner sig välkomna.

Under 2018 har vi gjort en nysatsning på jul- och vinterljus, med bl ”Photospots” som mötesplats. Vi har även utmanat Stadsbyggnad med en önskelista för en attraktiv framtidsstadskärna, vilket lett till en gemensam åtgärdslista där, bl a fritt WiFi och fungerande el i samband med event står högt upp.

Det är en utmaning att bibehålla en tillgänglig stad och samtidigt behöva anpassa den utifrån framtidens kommunikationsmönster och infrastruktur, miljöfrågor, krav på trygghet och mötesplatser. Våra medlemmar måste få rätt förutsättningar för att kunna anpassa sig och vi måste ha en beredskap för att bibehålla och stärka befintligt utbud med långsiktigt hållbara aktörer. Under 2018/2019 har vi påbörjat en förstudie i citylogistik för att undersöka vilken/vilka affärsmodeller och transportlösningar vi tror kan fungera för Örebro.

Se mer om Örebros arbete på Brås hemsida.

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare