Innehåll och återvinning av LED-produkter

Pilotprojektet med LED-armaturer genomfördes under våren 2024 i samarbete mellan Belysningsbranschen, genom en arbetsgrupp för cirkulär ekonomi, och El-Kretsen. Syftet var att få mer kunskap om LED-produkters uppbyggnad och återvinningsgraden för de olika fraktionerna. Vi ville även undersöka möjligheterna till återbruk av specifika komponenter inom El-Kretsens hantering. Med mer kunskap om inflödet ges bättre möjligheter att öka återvinningsgraden och även förbättra kvaliteten på återvunnet material.

Studien inleddes med en analys av försäljningsvolymerna från branschföretagen de senaste fem åren, något som var möjligt tack vare den unika branschstatistik Belysningsbranschens medlemmar samlar in och delar internt. I nästa steg samlades armaturer in från medlemsföretagen i volymer som motsvarade försäljningsstatistiken för att representera dagens marknad. Totalt samlades 337 armaturer in fördelade på nio produktkategorier. På El-Kretsens testcenter i Arboga har dessa skruvats isär till minsta möjliga delar, sedan vägts och kategoriserats efter materialtyp. Inga kemiska analyser har genomförts utan kategoriseringen bygger på visuell kontroll och i vissa fall på märkningar som finns på komponenter.

LED-armaturer har generellt en hög återvinningsgrad jämfört med annan elektronik som hanteras av El-Kretsen. Utifrån de analyserade produkterna hanteras en genom­snittlig LED-armatur enligt följande: 75,9 procent ­materialåtervinning, 20,8 procent energiåtervinning och 3,3 procent deponiavfall. Även om det inte finns ­något specifikt nationellt mål för belysning, har El-Kretsen mål för de avfallskategorier som inkluderar belysning.

Jämfört med återvinningsutfallet 2023, där de insamlade armaturerna till största del utgjordes av traditionell belysning, visar studien att LED-armaturer hanteras på ett liknande sätt. Materialåtervinningen var något högre, energiåtervinningen något lägre, och andelen deponi var ungefär densamma. Det är viktigt att notera att dessa avfallskategorier (stor och liten ­elutrustning) även inkluderar andra produkter än belysning, vilket försvårar jämförelser.

Jämfört med andra elprodukter, upplevde montörerna som arbetade i projektet att armaturerna var mycket enklare att demontera och tydligt modulkonstruerade. Det innebär att belysningsprodukter är väl lämpade för återbruk eftersom komponenterna enkelt kan bytas ut och uppgraderas under produktens livslängd. I projektet tittade vi på möjligheten att återbruka komponenter från produkterna i El-Kretsens regi genom att dessa skulle kunna demonteras före återvinningsprocessen och säljas till aktörer på marknaden. Något som redan sker med vissa datorkomponenter. Tyvärr har ingen av de ingående delarna i belysningsprodukter ett tillräckligt högt värde för att återbrukas i detta flöde. Slutsatsen blir att återbruk i dagsläget måste ske under renoveringsfasen genom initiativ från fastighetsägare, konsulter, belysningsföretag och andra aktörer i projekten.

Dessa aktörer har börjat att ta egna initiativ och efterfrågan på återbrukade och uppdaterade belysningsarmaturer växer. Allt fler företag i branschen erbjuder tjänster som förlänger livslängden på befintliga armaturer, ger garantier på återbrukade produkter, eller hittar nya köpare för demonterade armaturer. Även om återbruk ökar i omfattning så berör det fortfarande en mycket liten del av belysningsmarknaden, merparten av alla uttjänta armaturer hamnar hos El-Kretsen och dess återvinningsanläggningar. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara ingående komponenter i produkterna som når deras processer. Projektet har gett insikt i El-Kretsens arbete med att förbättra återvinningen och en viktig del i detta är de EU reglerade produktpassen.

Ekodesignkrav och digitala produktpass

EU tar ett stort steg mot en cirkulär ekonomi och ett mer hållbart samhälle med den nya förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR, EU 2024/1781). Från och med den 18 juli 2024 kommer denna förordning att sätta nya standarder för hur produkter utformas, tillverkas och återvinns inom EU. Förordningen bygger på det befintliga ekodesigndirektivet men utvidgas till att omfatta en större bredd av produkter och innehåller fler hållbarhetsaspekter.

”Den höga materialåtervinnings­graden för LED-produkter beror främst på det höga ­metallinnehållet … ”

ESPR är ett ramverk som gör det möjligt för EU-­kommissionen att besluta om ekodesignkrav för olika slags produkter. Utifrån ramverket kommer produktspecifika akter tas fram och släppas löpande. Än så länge finns ingen tydlig tidsaspekt för när belysningsarmaturer kommer att omfattas av kraven, men utifrån hur kommissionens arbetsplan ser ut i skrivande stund skulle det kunna bli aktuellt 2027–2030 och komma i samband med att fokuset hamnar på energirelaterade produkter. Detta innebär att det är hög tid för alla tillverkare att påbörja förberedelserna och komma igång med förändringsarbetet.

En del i ESPR är införandet av digitala produktpass, förkortat DPP (Digital Product Passport). Produktpasset syftar till att öka spårbarheten och underlätta en cirkulär ekonomi genom att tillverkaren delar med sig av olika hållbarhetsdata för sina produkter. Produktpasset är ett viktigt verktyg för att göra information tillgänglig för aktörer längs hela värdekedjan. Vilken information som ska finnas i produktens digitala produktpass och vem som ska ha tillgång till vilken information bestäms även de i de produktspecifika delegerade akterna.

Ett produktpass innebär att varje produkt har en unik identitet som kan kopplas till en eller flera datakällor med information om just den produkten. De digitala passen kommer följa produkterna och göra det möjligt att enkelt och snabbt ha åtkomst till lagrat hållbarhetsdata om varan, vilket kan inkludera produktens olika material, dess miljöpåverkan och information om hur den på bästa sätt ska återvinnas i slutet av sin livscykel.

Ansvariga aktörer för att ett produktpass tillhandahålls är tillverkaren om produkten tillverkas i EU, eller importören om produkten tillverkas utanför EU. Det innebär att det ska finnas ett produktpass för samtliga produkter som omfattas av förordningen.

Effektivare resursanvändning och återvinning

En av de stora fördelarna med digitala produktpass är den ökade insynen i produkternas sammansättning, vilket underlättar återvinningsprocessen. Återvinningscentraler, som tidigare ofta haft mycket begränsad information om produkters materialinnehåll, kommer på ett transparent sätt att få tillgång till relevant data via produktpasset. Detta gör det möjligt att optimera återvinningen, där värdefulla material kan separeras, återanvändas och återvinnas på ett mer effektivt sätt. Produktpasset kan på så sätt bidra till att minska mängden avfall och öka andelen återvunna material.

”För tillverkare innebär produktpassen en möjlighet att bättre följa upp vilka material som används i produktionen och hur dessa kan återinföras i tillverkningsprocessen.”

För tillverkare innebär produktpassen en möjlighet att bättre följa upp vilka material som används i produktionen och hur dessa kan återinföras i tillverkningsprocessen. Det skapar också möjligheter för företag att identifiera komponenter som kan återanvändas eller säljas vidare, vilket i sin tur minskar behovet av nya råvaror och ökar resurseffektiviteten.

I och med denna övergång till en cirkulär ekonomi, där produkter designas för att kunna återanvändas och materialflöden optimeras, skapas stora fördelar för både miljön och ekonomin. Genom att minska resursuttaget, minska avfallet och öka återanvändningen kan vi inte bara skydda planetens resurser, utan också skapa en mer hållbar och lönsam ekonomi för framtida generationer.

Läs mer:

I Ljuskultur nr 3/2023 kan du läsa om studien, som nämns i ingressen om dagens återvinning av belysningsprodukter. Artikeln heter Cirkuläritet & återvinning av elavfall.

Både studien om dagens återvinning och pilotprojektet med LED-armaturer har drivits av Belysningsbranschens arbetsgrupp för cirkulär ekonomi, bestående av Lina Strömmer, Stockholm Lighting Company; Niclas Thulin, Fagerhult; Rasmus Nilsson, ateljé Lyktan, Johanna Gustafsson, Proton Lighting samt Stefan Larsson, Optoga.

Publicerad den 5 december 2024

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2024