Integritet i den smarta staden

Den amerikanska ljusdesignern Linnaea ­Tillett, intervjuad här i Ljuskultur 2017, mailade ett upprop till redaktionen där hon ger uttryck för sin och sina amerikanska kollegors oro över hur utvecklingen kommer att påverka medborgarnas tillit både till den tidigare ”vänligt funktionella” stadsbelysningen och i förlängningen till ljusdesignern. Hon befarar att synen på de smarta stolparna kan växla till att uppfattas som ett slags trojansk häst – precis som demonstranterna i Hongkong såg dem som en förtrupp för fastlandskinas övervakningsfasoner med bland annat ansiktsigenkänning och därmed rev ner dem.

Linnaea Tillett berättar också om hur LD+A, USA:s mest tongivande tidskrift för belysningsteknikbranschen, i en ledare skrev att ”belysning är en plattform för att sammanställa, bearbeta och analysera information just där den samlas in… eller vidarebefordra den till en annan plats för analys…”. Så en stor del av både den amerikanska och den internationella belysningsindustrin är redan med på tåget som rusar mot nya intäkter. Tillett menar också att ljusdesignern högljutt måste argumentera för att belysningen i det offentliga rummet ska ”hållas ren” från misstankar om integritetsstörande teknik och hela tiden stå på medborgarnas sida. Annars kan även yrkesrollen komma att betraktas med misstänksamhet.

Behovsdriven utveckling

Maria Holm är projektledare för Smart och uppkopplad belysning i Stockholms stad. Hon var en av arrangörerna för en välbesökt workshop på temat ”Öppen och delad belysningsdata” som ägde rum i mars. Där diskuterades frågor som vilket typ av data olika verksamheter är i behov av, vad belysningsdata kan användas till och huruvida den eventuellt ska analyseras och kombineras med data från externa källor.

Har du några farhågor om att insamlad data kan missbrukas i något avseende?

– Lagstiftningen och teknikutvecklingen måste mötas och den personliga integriteten skyddas. Stockholms stad har tagit fram riktlinjer för informationssäkerhet och följer lagstiftningen som är stark i både Sverige och EU gällande skydd av den personliga integriteten. Som beställare har vi också ett ansvar för riskanalys och vi måste se till att utvecklingen är behovsdriven med en väl definierad moralisk kompass. I den insamlade datan som handlar om beteenden ska individen skyddas och stadens uppgift är att bygga bättre tjänster till medborgarna som måste kunna känna sig trygga, menar Maria Holm som främst koncentrerar sig på stolparnas leverans av driftinformation för att kunna göra kostnadseffektiva styrningar av de cirka 150 000 ljuskällorna i Stockholm.

Och hur följer ni den internationella utvecklingen, den Linnaea Tillett talar om? Kan kommersiella aktörer komma att sätta agendan även här?

– Vi följer hur tekniken utvecklas och tar till oss det som är värdefullt för att kunna modernisera anläggningen, minska energiförbrukning och kostnader. När det gäller kommersiella aktörer och deras inflytande på beslut om stolpars utformning och användande är det bra att känna till att ägandet ser olika ut i olika länder och städer. I USA är det vanligt att det är energibolagen äger anläggningen, i Sverige är det oftast staden, som i Stockholm, som därmed också bestämmer över hur den ska användas och hur belysningen ska se ut. Det gör att vi kan styra mycket mer själva och också lyfta frågor kring till exempel designen av stolpen, säger Maria Holm och avslutar:

– Att den smarta stolpen skulle bli lika datainsamlande och smart som våra mobiler trodde jag kanske för två år sedan men tekniken är inte mogen för det och vi ska inte samla in data bara för att det är möjligt. Det är verksamhetens och medborgarnas behov som ligger till grund för de tjänster som staden ska leverera nu och framåt.

Risk för kompromiss

USA ligger, som inom många andra teknikorienterade områden, före i utvecklingen. Kanske är det därför frågan om huruvida smarta stolpar utgör ett hot mot integriteten inte väcker farhågor och debatt på samma sätt i Sverige. Än så länge. Jag kontaktar Anna Waernborg, ljusdesigner på Light Bureau, som bland annat arbetar i ett Smart-stad pilotprojekt åt Stockholms stad.

– Som ljusdesigner är mitt jobb att slå vakt om det goda ljuset och naturligtvis blir det problematiskt om ljuset prioriteras ner till förmån för annan teknik. Det är också viktigt att se till att ställa krav på tekniken så att den inte förfular stadsmiljön. Generellt sett finns det brist på bra formgivningstänk i utvecklingen av de smarta funktionerna, säger Anna Waernborg och tillägger att smarta stolpar kan innebära både skrämmande konsekvenser och fantastiska fördelar. I diskussionen kring smart stad måste man hålla isär teknik som kan leda till ett integritetskränkande övervakningssamhälle och smarta funktioner som till exempel ger minskad energiförbrukning. Hittills har ingen efterfrågat några kontroversiella funktioner i hennes projekt.

– Frågan om vart vi är på väg väcks ofta i takt med vad tekniken möjliggör – och riskerna med detta. Om det blir kommersiellt intressant att äga en belysningsanläggning för att hyra ut plats för helt andra teknikfunktioner, finns ju risken att ljusdesignern måste kompromissa mer. Fattigare kommuner kanske skulle upplåta ägandet till mobilnätsföretag och därmed få minskad kontroll över den offentliga miljöns utformning, siar Anna Waernborg.

Proaktiva stället för reaktiva

Ali Padyab, lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, har en lång erfarenhet av forskning om den smarta staden i kombination med integritetsfrågor.

– Det finns fyra viktiga frågor att ställa och besvara för att minska oron för den smarta stadsutvecklingen där smart belysning utgör en av delarna. Det handlar om datainsamling, datalagring, hur datan används och säkerhetsproblem som möjliggör för hackare komma åt och kontrollera själva enheten. Dessa fyra problemområden är relevanta eftersom vi tenderar att designa en teknik utan att beakta dess framtida konsekvenser och därför blir frågor om säkerhet och integritet något som tillkommer efter teknikimplementeringen. Vi måste ändra detta tankesätt och vara proaktiva stället för reaktiva, menar Ali Padyab.

Linnaea Tillet, ljusdesigner som driver Tillett Lighting Design Associates

Maria Holm, projektledare för Smart och uppkopplad belysning i Stockholms stad

Ali Padyab, lektor i ­informationsteknologi vid Högskolan i Skövde

Anna Waernborg, ljus­designer på Light Bureau

Publicerad den 8 oktober 2020

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2020