Kvibergs Krematorium från allén som leder in på kyrkogården.
I ugnsrummets lanternin förstärks ljusinfallet med linjära armaturer. Ett mjukt och värmande ljus på ugnsfronterna fås från spotlights monterade i tak vid lanterninen.
Den inre ljusgården förbinder ugnsrum och kontorsdelen.
Skiss på planlösningen
I ljusschaktet är armaturer monterade för att efterhärma och förstärka ljusinfallet.
Med egna ord

Kvibergs Krematorium

På Sveriges största kyrkogård finns det en verksamhet som under en lång tid varit trångbodd. Under 2015 togs beslutet om att uppföra en ny krematoriebyggnad på Kvibergs kyrkogård i Göteborg. Utmaningen låg i att skapa en värdig slutstation samtidigt som byggnaden skulle fungera som en fullgod arbetsplats.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Visionen

Det tidigare krematoriet som funnits inrymt i Helga Korsets Kapell har under många år varit hårt belastad och byggnaden var inte anpassad för verksamheten. Den nya krematoriebyggnaden, byggd i anslutning till Helga Korsets kapell, ökar både kapaciteten och ger möjlighet att hantera större kistor. Projektidén har från start genomsyrats av att anhöriga och besökare skall mötas av värme och värdighet. Belysningslösningen handlar mycket om att framhäva krematoriets öppna utformning och dess naturliga kontakt med kyrkogården och dagsljuset.

Lösningen

Den nya byggnaden är fördelad på två plan och omfattar kontor, allmänna ytor för besökare samt krematorieverksamheten med ugnsrum och intilliggande kylrum. I byggnaden finns även ett stort antal teknikutrymmen (dessa framgår i grått på planritningarna). Det nya krematoriet är förbundet med Helga Korsets kapell via två glasade förbindelsegångar. Från entréhallen i två plan kan besökare och anhöriga enkelt ta sig till urnutlämningsrummet på entréplan eller till anhörigrummet på andra planet. Allmänbelysningen i entré och trapphall har utförts med linjära armaturer som integrerats i ribbverket i taket. Över den öppna trappan som leder till andra planet har pendlade armaturer arrangerats för att fungera både som allmänbelysning och en utsmyckning.

På entréplan i anslutning till trapphallen ligger urnutlämningsrummet. I stilla andakt kan anhöriga samlas här för överlämningen av urna eller aska. Ljussättningen består av i tak integrerade armaturer samt en linjär armatur som monterats dold i ljusschaktet. Den dolda linjära armaturen i schaktet är reglerbar och olika färgtemperaturer kan ställas anpassas till olika uttryck och stämningar.

I anhörigrummet på andra planet finns möjlighet till en stunds eftertanke. Belysningen här består precis som i trapphall och entré av armaturer som integrerats i ribbtaket. I taket har även en skena för spotlights fällts in och armaturerna riktas mot väggen. Likt ljussättningen i urnutlämningsrummet är det i anhörigrummet möjligt att ljusreglera och styra belysningen via förinställda scenarier för olika stämningar.

I det stora ugnsrummet dit anhöriga kan välja att följa med för ett sista farväl har belysningen hållits enkel. Den pendlade armaturlösningen kombineras med förstärkt ljus från varmtonande spotlights riktade mot ugnsfronterna. Den stora taklanterninen och fönsternischerna har försetts med dämpad och varm belysning som kvälls- och nattetid förstärker byggnaden som medvetet ej försetts med fasadljus.

I direkt anslutning till ugnsrummet ligger de två stora kylrummen där allmänbelysning har fällts in i tak. I verksamhetens kontor (kontorsdelen är markerad i ljusgrått på första planet) har belysningen hållits funktionell med pendlade skrivbordsarmaturer i arbetsrummen och takinfälld belysning i kommunikationsytor och konferensrum. I kontorsrum och konferensrum är belysningen möjlig att ljusreglera via brytare eller dragsnöre. Allmänbelysning i kommunikationsytorna styrs via förinställda scenarier i KNX-systemet.

I husets mitt finns den inre ljusgården som förbinder ugnsrummet med kontorsdelen. Ljusgården är försedd med stort dagsljusinsläpp från tak och har genom glesa ribborna på vägg visuell kontakt med urnutlämning och den stora trapphallen. Belysning för gången genom ljusgården är utförd med två väggmonterade lösningar för uppljus i lanternin respektive nedljus längs gångbrygga. Över trappan återkommer den pendlade armaturen som finns ovan den stora trappan i entréhallen.

Via de två förbindelsegångarna kan verksamheten enkelt förflytta sig mellan den nya krematoriebyggnaden och Helga Korsets kapell. Allmänbelysningen i de uppglasade gångarna är utfört med diskreta infällda armaturer i tak. Allmänljus på gårdsytan mellan Krematorie-byggnaden och kapellet fås främst från armaturer vilka har monterats dikt undersida i gångarna.

Utöver utvändiga armaturer på gångarna består den utvändiga belysningen även av pollare längs fasaden mot allén. Någon ytterligare fasadbelysning eller utvändiga armatur finns ej. Kvälls- och nattetid hålls istället utvald belysning i rum som ligger i fasad tänd. I samtliga fönster där fasaden delvis är perforerad finns en mindre infälld spotlight och dessa utgör tillsammans med utvald belysning i rum vid fasad nattbelysningen.

Majoriteten av de som besöker kyrkogården kommer via allén där den nya krematoriebyggnaden är ett stort blickfång. Från start var tanken en yttre fasadljussättning men idéen utvecklades till att istället omfatta invändigt tänd belysning tillsamman med lågt placerad belysning för gångvägen. Den delvis perforerade fasaden och stora fönsterpartier i bl.a. trapphall och ugnsrum bjuder på en inblick i verksamheten både under dag- och kvällstid. Det var därför inte konstigt att behålla denna inblick även under de timmar då ingen verksamhet pågår och invändig belysning används som nattbelysning.

Belysnings i hela anläggningen styrs via ett KNX bussystem och möjlighet att justera scenarier eller anpassa ljussättningen till framtida behov finns.

Utmaningar/ lärdomar

Utmaningen har legat i att hålla ljussättningen enkel för att framhäva byggnaden och dess utformning. Samtidigt har det i projektet tidigt funnits tankar på att belysningen ska bidra till en stämningsfull och väl avvägd miljö. Det har varit ett nära samarbete med arkitekter, elprojektör och verksamhet för att kunna kombinera finstämdhet och funktion.

Publicerad den 18 maj 2018
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2018

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här