Ljus i översiktsplanen

Förra året infördes ljus som en del av översiktsplanen i Göteborg.

– Det var en välkommen milstolpe för oss som drivit Formas-projektet Ljusets roll för hållbar stadsutveckling, säger Christina Vildinge, studioansvarig Landskap på White Göteborg som tillsammans med Lars Ocklund, ansvarig för Göteborgs belysningsplanering och planarkitekterna Viveca Risberg och Ivana Markovic arbetat aktivt för att belysning ska få en större roll i stadsutvecklingen, bland annat genom att ta fram en vägledning för stadens ljus. Att belysning nu lyftes in som en del i översiktsplanen väckte deras nyfikenhet på hur det såg ut i andra kommuner. Fanns det fler kommuner som gjort på liknande sätt?

– Eftersom det inte fanns någon övergripande information på området så mejlade vi alla kommuner och frågade hur de hade gjort, berättar Lars Ocklund.

Fler än väntat positiva

Nästan alla kommuner, 240 av 290 svarade och av dem var det 90 kommuner som hade inkluderat ljus i översiktsplanen på något sätt.

– Vi blev glatt överraskade över att det var så många, inte minst eftersom vi sett vilka positiva effekter det kan ge. Den riktning man tar ut i översiktsplanen skapar en stadig grund för arbetet i följande led. Det skapar goda förutsättningar även för tekniska aspekter, vilket leder till energieffektivitet och i slutändan stora kostnadsbesparingar, säger Lars Ocklund.

Mejlsvaren som de fick visade inga tydliga skillnader mellan de kommuner som valt att inkludera belysning i översiktsplanen och de som inte gjort det avseende storlek eller geografi – här fanns en stor spridning över hela landet. Anledningarna till att inkludera belysning i översiktsplanen varierade också stort.

– Vi ser dock att trygghet var en central och återkommande aspekt för många kommuner. Av de som svarade ja var det 70 procent som särskilt nämner trygghetsaspekten. Andra anledningar var till exempel tillgänglighet, hållbart resande, trafiksäkerhet, folkhälsa, energieffektivitet och ljusföroreningar. Det vi ser är att det handlar om ett vitt spektrum som omfattar allt från hälsofrågor till ekonomiska frågor och gestaltningsfrågor, säger Christina Vildinge.

I sina svar var det några kommuner som särskilt betonade de estetiska aspekterna av belysning. I områden med naturliga ljusfenomen som norrsken kunde det också handla om begränsningar av artificiellt ljus för att lyfta det naturliga ljuset.

– I områden med naturliga ljusfenomen som norrsken finns en medvetenhet om behovet av att begränsa det artificiella ljuset för att lyfta det naturliga. Det är spännande att se hur till exempel Kiruna ser behovet att begränsa ljusföroreningar ur den aspekten. Samma sak skulle kunna gälla mareld på andra håll, säger Viveca Risberg.

– Belysning kan skapa reseanledning och bidra till kommunens profilering. Att inkludera belysning i översiktsplanen ger också ett stöd i arbetet att avväga det artificiella ljusets påverkan på biologisk mångfald och belysning i det trygghetsskapande arbetet, tillägger Christina Vildinge.

Både hon och Lars Ocklund ser stora vinster med att jobba med ljus på ett tidigt stadium i stadsplaneringen. Att belysning nu står med i översiktsplanen blir därmed ett viktigt stöd. Lika positiva är de båda planarkitekterna Ivana Markovic och Viveca Risberg som varit projektledare för de pilotprojekt som legat till grund för den nya vägledningen för stadens ljus. Tillsammans med Lars Ocklund och Christina Vildinge har de bidragit med utveckling av nya metoder och verktyg, och introducerat nya arbetssätt i staden för att inkludera ljuset från ax till limpa, från översiktsplan till drift och underhåll.

Ett par exempel från Göteborg

Att belysning nu står med i översiktsplanen blir ett viktigt stöd i utformningen inte minst av stadens siluett under de mörka timmarna.

– Mitt projekt är kopplat till ett programarbete för Slakthusområdet som håller på att omvandlas till ett spännande område med restauranger, kontor och andra aktiviteter. Som planarkitekt har jag inte jobbat med ljus på det här sättet tidigare. Nu har vi integrerat det i vår programkarta genom markering av platser och stråk där det är särskilt viktigt att jobba med belysning i senare skede och utvecklat metoder för hur vi ska göra det. Det har varit väldigt intressant och inneburit många nya lärdomar som vi kan ta med oss i andra projekt, säger Ivana Markovic.

Viveca Risbergs pilotprojekt handlade om en större detaljplan för området kring Frölunda torg, med en mängd nya bostäder och kontor där belysning nu integrerats i planarbetet på flera sätt.

– En av de delar vi började med var att göra en analys där vi tittade på hur området skulle fungera för de som ska bo där när det är mörkt. Hur är det när man ska gå till förskolan, jobbet eller gå och handla? Och i den kulturmiljöutredning vi gjort har vi tittat på den befintliga bebyggelsen och identifierat vad som är viktigt att bevara och accentuera, också nattetid. Vi har också haft en dialog med närpolisen kring trygghet och vad de ser fungerar och inte. Tillsammans med fastighetsägarna har vi tittat på behov av belysning utifrån ett socialt perspektiv. Vi har också och anpassat stadens verktyg ”socialkonsekvensanalys” för att kunna diskutera kring dygnets mörka timmar. Med allt detta material som stöd har vi arbetat fram underlag för belysning utifrån sociala, rumsliga, identitetsskapande, biologiska, tekniska och ekonomiska faktorer. Nu fortsätter vi arbetet med hur området ska annonseras ut mot staden i övrigt och den stora leden som passerar förbi, berättar Viveca Risberg.

Under projekts gång har både hon och Ivana Markovic arbetat vidare med att få in belysning även i andra projekt och ser ett stort värde med att göra det och att sprida kunskaperna om detta vidare till andra.

– Det som står i översiktsplanen är en riktig guldgruva. Nu kan vi få upp belysning på agendan utan att någon kan vifta bort det, säger Viveca Risberg.

Svar från kommuner*:

Alingsås

”En god belysning kan öka människors möjlighet att vistas och trivas i stadsrummet under kvälls- och nattetid och därmed även under en större del av året än vad som är möjligt i dag. En god belysning ökar trafiksäkerheten, trygghetskänslan och ger ett mer tilltalande intryck av staden.”

Göteborg

”Ljusplanering kan bidra till en levande nattstad där människor kan leva ett aktivt liv under dygnets mörka timmar. Belysningen i Göteborg ska stödja en levande, trygg och jämlik stad där ljuset ska fungera som en självklar del och bidra till upplevelsen av stadsrummets form, funktion och stämning, samtidigt som stadens olika karaktäristiska delar förstärks.”

Haninge

”Rekreationsstråken bör prioriteras genom satsningar på trygghets- och folkhälsofrågor genom exempelvis förbättrad belysning, luftkvalitet, motionsfrämjande åtgärder och lekmöjligheter.”

Håbo

”Ljusföroreningar är ett samlingsbegrepp för negativa effekter som orsakas av artificiellt ljus. Det handlar dels om negativa effekter för människors hälsa och välmående, men även de negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem som den artificiella belysningen medför.”

Höör

”Genom bra belysning, beskärning av växtlighet och att cykelvägar läggs nära bebyggelse skapas trygga förhållanden.”

Kiruna

”Gestaltningen i nya centrum är en nyckelfråga. Det stora intresset för norrsken har tillfört ytterligare en anledning att besöka Kiruna. Belysning i bebyggelse och vid vägar ska utformas så att ljusföroreningar minimeras.”

Mullsjö

”Teknisk försörjning – kommunen ska arbeta aktivt för att: bevaka utvecklingen gällande energibesparande belysning.”

Stockholm

”Platser och byggnader ska samspela med dagsljuset och genomföras med medvetenhet om det ljus som byggnaden ger under dygnets alla timmar.”

Upplands–Bro

”Kommunen ska verka för att kunna erbjuda medborgarna ett trafiksystem som upplevs tryggt både på dagen och på natten. Utformning av gångtunnlar, belysning och vegetationen kring gångstråken har här stor betydelse. Möjligheter för personer med funktionsnedsättning att förflytta sig självständigt i tätorterna och dess omgivningar ska även särskilt beaktas. ”

Västerås

”I den offentliga miljön kan vi dra nytta av digitaliseringen när det gäller gatubelysning, parkering och mycket mer.”

*Kommentarerna ovan är utdrag från ­kommunernas mejlsvar, ej de kompletta ­svaren. Utdragen visar variation av skälen.

Publicerad den 3 maj 2023

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2023