Ljus i skolan

Ljusenergi i skolmatsalen

Med hög ljusnivå och färger som skiftar under dagen prövar danska ljusdesignern Iben Winter Orton en ny sorts ljussättning för skolelever. I ett pilotprojekt tillsammans med Lunds kommun på Nyvångskolan i Dalby har hon lagt fokus på barnens ätande.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Den som promenerat över skolgården i ­mulet vinterväder och kommer in i det hus som rymmer Nyvångskolans matsal vill förmodligen stanna en stund. Färgat ljus lyser upp bufféborden och några av väggarna. Här och där projiceras blommiga mönster som gör det är lätt att känna sig lite gladare. Det är dessutom extra ljust, en allmänbelysning som till styrkan överdimensionerats från normen utan att kännas för stark. Tvärtom ska den kännas naturlig, med en färgtemperatur på 3500 K, som ljusdesigner Iben Winther Orton valt, för att skapa en energigivande ljusmiljö i matsalen. Hon är på plats för att trimma in de sista detaljerna i ljusets programmering.

– På det hela taget tycker jag resultatet här inne är jättehäftigt, sen är jag nörd så jag kommer hela tiden kunna se saker som borde ändras eller förbättras
men sammantaget är jag väldigt glad åt vad vi lyckats åstadkomma, säger hon.

Som ljusdesigner har hon en hel del prestigefyllda uppdrag i ryggen – Danmarks Nationalmuseeum, ­National Potrait gallery i London, Virgin Atlantics ­flygplan, Glyptoteket i Köpenhamn och Malmö centralstation, för att bara nämna ett par. Att hon nu engagerat sig i det jämförelsevis pyttelilla projektet Nyvång­skolans matsal var för att prova något helt nytt.

– När jag hörde om det sökte jag direkt. Det mest intressanta för mig att jobba med är hur ljusmiljöer påverkar människor i deras dagliga liv, i synnerhet för barn, det är väldigt viktigt. Vi har generellt en väldigt dålig ljussättning i våra vardagsmiljöer, trots att det är där vi spenderar det mesta av vår vakna tid. Jag vill visa att det inte behöver bli jättedyrt att skapa något bra, bara man tänker lite annorlunda, både som designer men också vad det kan betyda om en kommun vågar bjuda in en ljusdesigner från start, sådana här sammanhang är helt unika, säger hon.

Att tänka utanför boxen

Ändå var det lite av en slump att Lunds kommun valde att satsa på ljusdesign i just det här projektet. Skolans gamla matsal hade blivit för trång och behovet av fler sittplatser var akut. Kommunen hade satt ribban högt för den nya matsalen: en trivsam miljö med kortare köer, mindre stök och buller liksom aktiva insatser för att minska matsvinnet.

Projektgruppen på serviceförvaltningen förstod ganska snabbt att de skulle behöva tänka utanför boxen. I samma veva som matsalen skulle projekteras grunnade miljöstrategen Elin Dalaryd på hur kommunen skulle kunna delta i det dansk-svenska projektet Lighting Metropolis. En EU-satsning med målet att öka kunskaperna om LED-ljusets betydelse och
möjligheter för publika byggnader och vägar.

– När vi plötsligt insåg att vi kunde få extra stöd för att satsa på ljusdesign kändes det självklart att göra det i en skolmatsal. Vi har tidigare jobbat strategiskt med arbetsbelysningen i köken men aldrig riktigt tittat på matsalarna. Även om vi inte hade en aning om hur det skulle se ut var det ett projekt i precis lagom avgränsad skala för att våga prova något nytt, berättar Elin Dalaryd.”Vi har generellt en väldigt dålig ljussättning i våra vardagsmiljöer, trots att det är där vi spenderar det mesta av vår vakna tid.”

Med tanke på hur mycket fokus och engagemang som oftast läggs på att målgruppsanpassa matsalar av mer kommersiell natur är det konstigt att just den svenska skolbespisningen sällan förknippas med ord som trivsam, vacker eller rogivande. Det finns såklart praktiska anledningar till det. Om hundratals matgäster tryggt och kostnadseffektivt ska kunna serveras på kort tid krävs möblemang som är lätt att rengöra och som är tåligt både vad gäller slitage och trendväxlingar. Allt detta hade förstås projektgruppen på Nyvångskolan att ta hänsyn till.

Iben Winther Ortons första insats var att ta med arkitekten, elektrikern och övriga projektdeltagare på studiebesök till Glyptoteket i Köpenhamn för lite grundläggande kunskaper om ljussättning. Elin Dalaryd tror att det underlättade mycket av den kommande arbetsprocessen.

– Det gjorde att vi fick gemensamma grundkunskaper vad gäller ljus och mycket lättare att förstå betydelsen av de insatser som skulle diskuteras fram, säger hon.

Processen löpte därefter under ett år innan bygget sattes igång under sommarlovet. I grova drag har Iben Winther Orton jobbat med tre målbilder:

Att ge eleverna en energiboost. Stimulera fokus och aptit genom punktbelysning
i olika färger. Skapa trivsel genom en dekorativare miljö och ­smidigare flöden.

Det färgade ljuset i lokalen är fördelat på en grundfärg och två komplementfärger. En färgsättning som skiftar under dagens tre serveringar: blått på morgonen för att pigga upp, grönt under lunchen för att stimulera aptiten, rött på eftermiddagen för att göra det avkopplande och mysigt. Genom att markera linjerna i buffén med färgat ljus, punktbelysa handtvättstationen och mjölkbaren liksom att serveringsytan dubblerats på buffébordet hoppas de även förbättra flödet under matrasterna. Även toaletterna har piggats upp genom färgad belysning.

Minska matsvinnet

Sen var det där miljömålet med att minska matsvinnet. Maten som barnen kastar från sina tallrikar har legat konstant på 20% under det årtionde som mätningar gjorts.

– Med bättre flöden får barnen mer tid att äta, genom att också skapa en trivsammare miljö och en temperatur på allmänljuset som gör att maten ser aptitligare ut gissar vi att vi skapar mer matro och att barnen faktiskt äter upp vad de lagt på tallriken, säger Iben Winther Orton.”Vi har tidigare jobbat ­strategiskt med arbetsbelysningen i köken men aldrig riktigt tittat på ­matsalarna.”

Satsningen ska följas upp genom en enkät utvecklad av Institutionen för Miljöpsykologi vid Lunds tekniska högskola. Barnen får svara på frågor om hur de upplever belysningen. Svaren ska sen jämföras med en tidigare enkät där endast grundbelysningen varit tänd. Faller resultatet väl ut kanske framtidens skolbarn även på andra platser får en mer bokstavligt ljusnande framtid. Studiebesöken från närliggande kommuner har redan börjat bokas in och den spontana respons som Elin Dalaryd hört hittills från elever och lärare känns väldigt positiv. Något som bekräftas när vi passar på att fråga vid ett av borden där en grupp mellanstadiebarn just avslutat eftermiddagens limpmackor. Även om de också har en del förbättringstips:

– Fint men alla färgerna men knäppt med blommor på väggarna när det är mitt i vintern.
– Borde vara hjärtan istället, röda hjärtan.
– Jag tycker ljuset på väggarna kan bytas till pastellrosa, det är faktiskt favoritfärgen för de allra flesta.


Fyra lager av ljus:

Dagsljus – ha så mycket dagsljus som möjigt.
God grundbelysning – hög ljusnivå så att man blir pigg och bra färgåter­givning som gör att maten ser aptitlig och god ut.
Färger – lekfullhet och visuell stimulans med färg
Projiceringar – budskap som handlar om hur man kan minska matsvinnet.

Några fakta om matsvinnet:

Det årliga matsvinnet i Sverige påverkar miljön lika mycket som utsläppen från 360 000 bilar gör varje år. (Livsmedelsverket)

Av de 26 000 lagade portioner slängs 1,5 ton mat varje dag, till exempel, i skolorna i Uppsala. Där har kommunen ett projekt som kallas Hållbar måltidsservice – ta hand om maten. Där mäter man skolrestaurangernas matsvinn en gång per termin under en vecka.

Många fler kommuner än Lund och Uppsala arbetar aktivt på olika sätt idag för att minska matsvinnet. Kanske kan fler satsa på åtgärder genom belysning?

Publicerad den 21 mars 2019
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2019

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare