Ljuset som formade Sverige

Branchen fyller 100!

Vi tar upp ett antal tidiga milstolpar från ljusets historia och kommer senare under året att lyfta fram fler från de gångna hundra åren.

1926 – Ljuskulturen tar form

Svenska föreningen för ljuskultur bildas. Uppdraget är tydligt: att sprida kunskap om hur det elektriska ljuset ska användas rätt – tekniskt, ekonomiskt och mänskligt.

Kunskapsbrist var ett större problem än tekniken.

1929 – Ljuset får ett språk

Ljuskulturs Månadsblad ges ut för första gången. Här definieras begrepp, enheter och grunder som än i dag formar belysningsyrket.

Att mäta och förstå ljus blev en demokratisk fråga.

1930 – När sporten fick ljus

Strålkastare från Stockholmsutställningen flyttas till Kostadion. Motorsport, bandy och fotboll kan plötsligt utövas efter mörkrets inbrott.

Den toppmoderna Lumafabriken står klar samma år, och den 11 september tillverkas den första glödlampan. Redan 1935 når Luma en årlig produktion på 4,2 miljoner lampor – en tredjedel av Sveriges totala lampproduktion.

30 lux, 750 W – sensationellt på sin tid.

1932 – Slottets ljus splittrar

Stockholms slott fasadbelyses.
Alla är inte överens – vissa vill hellre se slottet i silhuett mot himlen.

Känns igen? Diskussionen om ljus­föroreningar är snart hundra år gammal.

1933 – Gatorna lyser gult

Drottningholmsvägen får Sveriges första urladdningsbelysning med natriumlampor. Ett tekniskt genombrott
– men med helt ny ljuskaraktär.

Ett nytt ljus förändrar hur staden upplevs nattetid.

1937 – När ljuset blev en säkerhetsrisk

Luftvärnslampor introduceras: svartlackade glödlampor som inte får synas från luften. Rekommenderade nivåer anges i tusendels lux.

Kontrast: från upplysning till osynlighet.

1941 – Landning i dimma

Ett DC-3-plan landar på Bromma i tät dimma tack vare radiobana och ny flygfältsbelysning med kvicksilverlampor.

Genombrott: ljus räddar liv.

1940 – Lysrören kommer

Lysrören gör sitt intåg och revolutionerar belysningstekniken. De kalla dagsljuslysrören dominerar.

Syjuntebelysning

På 1940-talet samlade man genom sömnad och försäljning in pengar för att ordna belysning längs byvägen. Initiativet växte fram ur gemenskap och engagemang och spreds under flera år till många samhällen runt om i landet.

Lysrören marknadsfördes som ”solens” eller ”det naturliga dagsljusets ersättare”.

1944–1948 – Armaturen blir system

Axel Annell utvecklar den patenterade I-skenan – ett modulärt system som förenklar installation, lagerhållning och anpassning.

Design möter industri.

1945 – Företagen som satte Sverige på kartan

Fagerhults Lampindustri (numera Fagerhult) och Järnkonst (senare Thorn) grundas. Svensk belysning tar klivet ut i världen.

Grunden till svensk belysningsexport läggs.

På Ljusdagen den 2 september på Södra teatern i Stockholm höjer vi tillsammans glasen för hundraårsjubilaren!

Publicerad den 20 februari 2026

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2026