Ljusföroreningar i Sverige – lagar, standarder och vägen framåt

Ljusföroreningar – definition, ­effekter, ­exempel och åtgärder

Ljusföroreningar uppstår när artificiellt ljus lyser upp natthimlen (”skyglow”), tränger in där det inte är önskat och ­orsakar bländning eller onödig över­belysning. Ljusföroreningar kan beskrivas som ett miljöproblem som ökar globalt

i takt med urbanisering och allmän teknik­utveckling. Den påverkar inte enbart ekologiska system, utan även människors livsmiljö, hälsa, kulturarv och energikonsumtion. Därför har frågan kommit att bli en viktig del i hållbarhetsarbeten, särskilt i sammanhang som rör stadsplanering och biologisk mångfald.

Mellan 2012 och 2016 ökade jordens ­artificiellt belysta utomhusområden med 2,2 procent per år, med en total ökning i strålningsintensitet på 1,8 procent per år. Dessa data stämmer inte överens med de globala målen om energireduktion utan indikerar i stället att ljusföroreningar ökar, med negativa konsekvenser för flora, fauna och människors välbefinnande som följd.

Exempel på ljusföroreningar

Vägar

Ljusföroreningar uppstår ofta vid större vägar genom ­kraftiga gatlyktor vars ljus riktas åt alla håll, inklusive uppåt. I vissa fall används för starka ljus­källor som inte har anpassats ­efter behovet för vägtrafikanter, vilket skapar överflödigt ljus som sprids i omgivningen.

Industrier

Industrianläggningar ­använder ofta starka strålkastare för att lysa upp stora ytor ­nattetid. Dessa är sällan avskärmade och riktar sig ofta delvis uppåt, vilket leder till att en betydande del av ljuset sprids ovan horisontalplanet. Även reflektioner från byggnadernas fasader och markytor bidrar till ljusföroreningar.

Hinderbelysning

Hinderbelysning installeras på höga master, torn eller byggnader för att varna flygtrafik. Dessa lampor är röda eller vita och lyser konstant eller blinkar med hög intensitet. Eftersom de är ­placerade på höga höjder är de särskilt problematiska ur ljusföroreningssynpunkt – ljuset syns på mycket långt avstånd och påverkar både landskapsbilden och natthimlen samt kan upplevas som störande.

Skyltar

Ljusstarka reklamskyltar, digitala dis­player och butiksskyltar genererar ljus som ofta riktas horisontellt. Dessa placeras ibland nära bostadsområden och stör boendemiljön. Digitala skyltar som byter innehåll ofta kan också bidra till bländning och distraktion, särskilt nattetid.

Åtgärder för att minska ­ljusföroreningar

Effektiva åtgärder mot ljusföroreningar kräver medvetna val – vad gäller teknik, placering och planering. Nedan följer fem centrala faktorer som påverkar mängden oönskat ljus i omgivningen.

Armaturens uppbyggnad

Armaturer bör vara konstruerade så att ljuset enbart riktas nedåt, med helt avskärmade kapslingar som förhindrar ljusläckage uppåt och/eller åt sidorna. Fullt avskärmade armaturer ­minskar både skyglow och bländning.

Ljusets riktning

Ljuset bör riktas mot det ­område som faktiskt behöver belysas – exempelvis gång­banor eller entréer – och undvika att spridas mot himlen eller in i bostäder. Genom att vinkla armaturer rätt och undvika onödigt hög montage­höjd kan onödig ljusspridning begränsas.

Ljusfärg

Ljusets spektrum påverkar både djurliv och människors sömn. Varmvitt ljus (2 700 K–3 000 K) bör prioriteras, då kallare blåaktigt ljus har större ekologisk påverkan och sprids längre i atmosfären. I känsliga naturområden kan bärnstensfärgat ljus vara ett bra alternativ. Olika arter har olika känslighet inom ljusets spektrum, men för de flesta arter är det inom de röda våglängderna som påverkan är som minst.

Ytors reflektionsgrad

Ljus som träffar ljusa och ­glansiga ytor reflekteras upp i himlen. Mörka, matta ytor minskar denna effekt. Val av ­beläggning, fasadmaterial och mark­behandling kan därmed påverka den totala ljusföroreningen för en plats. Detta bör planeras för i tidiga skeden inom ­bygg­processen.

God planering

Belysningsplanering bör ta hänsyn till både funktion och miljö. Onödig belysning bör undvikas helt, och ljuset bör anpassas efter tid på dygnet och säsong. Automatiska styrsystem, tidsstyrning och rörelsesensorer kan användas för att anpassa ljuset så att det är tänt när vi behöver det som mest. Styrning av ljuset minskar driftstiden för belysning och därmed också ljusföroreningen.

Zonindelning och miljöklassificering av områden kan användas som ett verktyg för anpassning av ljusnivåer.

Negativa effekter av ­ljusföroreningar

Ljusföroreningar kan ha många negativa ­effekter, på såväl miljö som människors hälsa, energi och klimat och astronomi.

På miljön:

• Stör dygnsrytmer hos olika djurarter.
• Påverkar nattaktiva arter
  som ­insek­ter, fladdermöss och fåglar ­negativt.
• Lockar till sig insekter, vilket påver­kar hela näringskedjan.
• Långsiktiga negativa effekter på den ­biologiska mångfalden ökar risken för ekologisk obalans.

För människors hälsa:

• Stör melatoninproduktionen hos människor.
• Ökar risken för sömn­problem, depression och vissa cancerformer.
• Kan leda till minskad livskvalitet, särskilt i tätbefolkade områden med omfattande nattlig belysning.

För energi och klimat:

• Orsakar onödig ­elförbrukning.
• Leder till ökade växthus­gasutsläpp från energi­produktion.
• Minskar effektiviteten i hållbar stads­utveckling.

På astronomi:

• Omöjliggör observationer
  av natthimlen från tätorter.
• Påverkar forskning och ­utbildning vid observatorier.

Nuvarande regler och standarder för att minska ljusföroreningar

I Sverige är ljusföroreningar ännu inte reglerade genom specifik lagstiftning, trots kända negativa effekter på ekosystem, hälsa, energiförbrukning, natthimmel och astronomiska observationer. Visst arbete pågår dock – både på nationell nivå och inom EU.

Arbete inom Sverige

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har inte publicerat några specifika styrande föreskrifter om ljusför­oreningar, men deras arbete med bevarande av skyddade områden och biologisk mångfald har viss relevans.

Transportstyrelsen

Transportstyrelsen rekommenderar att man för att minska negativa effekter av belysning på djurlivet ska utforma den så att ljusföroreningar begränsas. Det innebär till exempel att:

• ljusförorening som påverkar ljuskänsliga och hotade eller skyddsvärda arter bör begränsas särskilt
• belysning bör utformas så att barriär­effekter som försvårar djurs naturliga rörelsemönster minimeras, detta kan exempelvis göras genom att minska den rumsliga spridningen från ljuskällor eller effektreducera belysningen under lågtrafik.

Transportstyrelsen har även särskilda ­regler för hinderbelysning på vindkraftverk:

• Vindkraftverk med en total höjd upp till 150 meter ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus, förutom i ­dagsljus.
• Vindkraftverk över 150 meter ska ha ­blinkande högintensivt vitt ljus under
  hela dygnet.

Trafikverket

Trafikverket ger, tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), ut Vägar och gators utformning (VGU). VGU är ett obligatoriskt krav för Trafikverkets projekt på statliga vägar, men används även av många kommuner – som rådgivande eller vägledande för kommunala vägar. VGU ­baseras delvis på EU-standarder. I VGU finns bland annat följande krav:

• Zonklassning av projektområden – olika ljuskrav beroende på platsens ekologiska känslighet.
• Upward Light Ratio (ULR) – reglering av max uppåtriktat ljus i olika zoner, exempelvis ska ULR understiga 2,5 procent i känsliga zoner.
• Begränsning av överbelysning – en väg får vara maximalt 20 procent ljusare än vad kravet anger.
• Begränsning av ljusets riktning – armaturer ska vara nedåtriktade och ljus får inte riktas ovan horisontalplanet.
• Begränsning av ljusfärg – rekommendationer om varmvitt ljus i ekologiskt känsliga områden.
• Ekologisk hänsyn – möjlighet att införa lokala gränsvärden nära habitat för ljuskänsliga arter.

Plan- och bygglagen (2010:900)

Enligt plan-­ och bygglagen (PBL) har kommuner stor frihet att reglera belysningen i detaljplaner. PBL möjliggör även styrning av ljussättningen för privata fastigheter vid markanvisningar.

Miljöbalken (1998:808)

Miljöbalken innehåller allmänna hänsyns­regler som kan tolkas till att inkludera ljusföroreningar:

• 2 kapitlet innehåller krav på att minimera skada på miljö och hälsa.
• 9 kapitlet reglerar olägenheter för ­människors hälsa.
• 26 kapitlet handlar om tillsyn och kontroll, vilket ger kommuner verktyg vid ­klagomål.

Specifika regler för att minska ljus­föroreningar finns däremot inte.

Motion 2023/24:1806 Ljusföroreningar

Motion 2023/24:1806 Ljusföroreningar, inlämnad av Rickard Nordin (C), lyfter ljusföroreningar som ett växande problem som påverkar både människors och djurs hälsa, stör dygnsrytmer och försvårar möjligheten att uppleva stjärnhimlen. Den föreslår att Sverige tar inspiration från tysk lagstiftning för att minska ljusföroreningar. Förslaget inkluderar att:

• använda ny teknik för att släcka ned eller minska belysning när ingen trafik finns
• avskärma och rikta armaturer bättre
• integrera frågan i kommunala detalj­planer och trafikkontors arbete
• låta offentliga upphandlingar ta hänsyn till ljusföroreningar
• ge Naturvårdsverket ett tydligt uppdrag att arbeta med frågan.

Motionen betonar att säkerhet och trygghet alltid ska prioriteras, men att många åtgärder kan göras utan att äventyra detta. Den föreslår även att krav och riktlinjer ska införas på nationell nivå. Trafikutskottet föreslog avslag och kammaren avslog motionen.

Motion 2024/25:1032 Minskad ljusförorening från ­vindkraftverk

Magnus Berntsson (KD) föreslår i motion 2024/25:1032 Minskad ljusföro­rening från vindkraftverk att vindkraftverk ska ha behovsstyrd hinderbelysning, där lamporna tänds endast vid flygtrafik som närmar sig eller under särskilda väderförhållanden. ­Syftet är att minska störningar för boende och miljö, särskilt i natursköna områden.

Tyskland införde 2020 krav på sådan teknik, vilken har visat sig vara effektivt för att minska ljusföroreningar utan att ­äventyra flygsäkerheten. Den nya tekniken har även ökat den lokala acceptansen för vindkraft i Tyskland. Sverige har ännu inga liknande regler, trots att tekniken är beprövad. ­Magnus Berntssons förslag var att införa krav på behovsstyrd hinderbelysning för

alla vindkraftverk och att anpassa svensk lag efter internationellt framgångsrika ­modeller. Trafikutskottet föreslog avslag och ­kammaren avslog motionen.

EU-standarder och direktiv

”Även om EU inte har en bindande, enhetlig lagstiftning om ljusföroreningar påverkar ­EU-standarder och direktiv nationell lagstiftning i medlemsländerna.”

Även om EU inte har en bindande, enhetlig lagstiftning om ljusföroreningar påverkar EU-standarder och direktiv nationell lagstiftning i medlemsländerna. Rekommendationerna från den internationell tekniska standarden CIE 150:2017 ger i kombination med energidirektiv och artskyddsregler redan i dag ett ramverk som Sverige skulle kunna bygga vidare på för att införa en natio­nell standard. CIE 150:2017 används redan av flera europeiska länder som grund för nationella krav, däribland Frankrike, Italien och Slovenien.

CIE 150:2017

CIE 150:2017 är en internationell teknisk standard, framtagen av Commission ­Internationale de l’Éclairage, som ger ­rekommendationer för gränsvärden för ljus som sprids utanför avsett område.

Den inkluderar:

• måttet ULR, som anger andelen ljus som riktas uppåt från en armatur
• en zonindelning baserat på ljusintensitet och därav zonens känslighet för ljusföroreningar: områden med högst ljusintensitet är städer och stadskärnor, områden med lägst ljusintensitet är områden (ofta avlägsna) där det är så mörkt att de lämpar sig för placering av observatorier
• gränsvärden för fasaders och skyltars ­ljusstyrka
• måttet Upward Flux Ratio (UFR), som ­beräknar andelen ljus som riktas uppåt från valda armaturer inklusive reflekterat ljus från omkringliggande ytor.

UFR mäts för en utvald yta som har ett lux­värde (mängden ljus som träffar en yta) som krav, sedan ställs det beräknade värdet mot ett fiktivt optimalt värde där ytan är belyst till exakta kravvärdet. UFR fungerar bra för exempelvis fotbollsplaner då det är en tydligt begränsad yta. UFR fungerar mindre bra för större områden, exempelvis industritomter, där en mast med armaturer kan belysa flera olika ytor med olika lux­krav.

EU-direktiv med relevans för ljusföroreningar

Flera av EU:s direktiv berör ljusföroreningar. Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU) ställer krav på att medlemsländer ska vidta åtgärder för att minska energianvändningen, vilket indirekt inkluderar optimering av belysning och minskad ljusförorening. Miljökonsekvensbedömningsdirektivet (2011/92/EU) kräver att potentiell miljöpåverkan från projekt bedöms innan tillstånd ges och habitatdirektivet (92/43/ EEG) och fågeldirektivet (2009/147/ EG) skyddar arter och deras livsmiljöer inom EU och kan användas som grund för restriktioner vad gäller belysning.

Övriga initiativ inom EU

EU-kommissionen har på senare år ökat fokus på ljusföroreningar som en del av strategin för biologisk mångfald. I EU:s handlingsplan Pollinators initiative framhålls minskad nattbelysning som en åtgärd för att skydda insekter. Joint Research Centre (JRC) har genomfört studier av ljusföroreningars spridning inom EU och utvecklat metoder för att kartlägga och mäta ljusföroreningar på europeisk nivå. Flera medlemsländer deltar i nätverk som arbetar för harmonisering av mätmetoder och riktlinjer, där CIE 150:2017 ofta fungerar som referens.

DarkSky Approved

Darksky Approved är ett internationellt certifieringsprogram som drivs av organisationen Darksky International. Syftet är att säkerställa att armaturer och projekt uppfyller specifika krav på att minimera ljusföroreningar. Certifieringen för armatur omfattar bland annat:

• näst intill full avskärmning – ljuset ska riktas nedåt och inte spridas uppåt eller
  åt sidorna
• begränsad ljusstyrka – ljuset får inte vara starkare än vad som behövs för den ­specifika användningen
• låg färgtemperatur – varmtonat ljus
  (< 3 000 K) prioriteras för att minska ­ekologisk påverkan
• effektiv styrning – produkter bör
  kunna styras med timer, dimning eller rörelse­sensorer.

Det finns även särskilda Darksky Approved-­program för sportanläggningar (med riktlinjer för att minimera spilljus från idrottsbelysning), logi och boende­anläggningar (med fokus på hotell, camping­platser och andra anläggningar där ­belysning kan anpassas för att bevara mörka natthimlar) och för skydd av havssköldpaddor (riktade ljuskrav i kustmiljöer för att undvika störningar på sköldpaddors naturliga beteenden).

Inspiration från andra länder

Flera länder har infört nationella eller regionala lagar mot ljusföroreningar och kan fungera som inspiration för Sverige. Nedan presenteras några av de mest intressanta lagstiftningarna, som reglerar ljus utifrån zoner, gränsvärden och tydliga tekniska krav.

Frankrike

Frankrike har en av Europas mest hel­ täckande lagstiftningar kring ljusföroreningar. Den viktigaste förordningen är arrêté du 27 décembre 2018, som reglerar utomhusbelysning i hela landet. Några viktiga punkter i 2018 års förordning är

• tidsbegränsningar – utomhusbelysning vid exempelvis butiker och fasader måste vara avstängd mellan 01.00 och 06.00
• maximala ljusnivåer – regler för ljusstyrka och färgtemperatur (helst < 3000 K)
• skärmning och riktning – belysning får inte riktas ovanför horisontalplanet
• skydd av naturområden – strikta krav för nationalparker, reservat och nattaktiva arter
• skyltar – belysta reklamskyltar måste släckas nattetid, förutom i vissa urbana zoner.

Överträdelse kan leda till böter. Dessutom finns kompletterande lagar för grön tillväxt (2015) och biologisk mångfald (2016) som betonar vikten av att minska onödig belysning.

Italien

Italien var tidigt ute med åtgärder mot ljusföroreningar. Enligt lag 17/2000 (Lombardiet) krävs energieffektiva armaturer, begränsning av ljusstyrka och förbud mot uppåtriktad belysning. I regioner som Toscana och Veneto finns ännu strängare regler för att skydda astronomiska observatorier.

Slovenien

Slovenien har sedan 2007 en förordning som kräver avskärmad belysning och fastställer maxnivåer för ljusemission. Landet räknas som en förebild i Europa när det gäller att förebygga ljusföroreningar.

Kroatien

Lag om skydd mot ljusförorening (2011) reglerar ljusstyrka, ljusriktning och krav på skärmning. Kroatiens modell liknar Sloveniens.

Tjeckien

Tjeckien integrerar ljusförorening i sin miljölagstiftning, med särskilda krav på ­utomhusbelysning. Fokus ligger på folkhälsa, ekologi och energieffektivitet.

Sydkorea

I ljusföroreningsförebyggandelagen (2013) definieras känsliga områden (till exempel bostäder, ekologiska zoner, observatorier) och gränsvärden för ljus sätts därefter. Belysning måste anpassas efter platsens känslighet.

Förenade arabemiraten

Abu Dhabi har år 2024 infört en Dark Sky ­Policy som omfattar hela emiratet och ­syftar till att begränsa ljusföroreningar, skydda ekosystem och främja astronomi. Policyn inkluderar bland annat krav på armaturdesign, färgtemperatur, avstängd fasadbelysning nattetid och säkerhets­belysning som styrs med närvarosensorer.

Perspektiv på befintliga lagar, ­standarder och riktlinjer

Myndigheters och experters ­perspektiv

En enkät skickades ut till svenska myndigheter och andra experter för att samla in deras synpunkter på ljusföroreningar samt information om eventuella pågående arbeten gällande standarder och lagar för ljusföroreningar i Sverige. Resultaten från respektive aktör presenteras här nedan.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Landsbygds-­ och infrastrukturdepartementet bekräftar att ljus och belysning är en komplex fråga med kopplingar till både trygghet, trafiksäkerhet och miljö. De betonar att artificiellt ljus måste balanseras mot ekologiska hänsyn, då onaturligt ljus kan störa djurliv och ekosystem. De förklarar att belysning regleras genom flera olika lagar, särskilt plan-­ och bygglagen samt miljöbalken. Någon specifik reglering av ljusföroreningar finns dock inte på nationell nivå i dag. Det är kommunernas ansvar att planera och utforma ljussättningen i enlighet med dessa lagar. De hänvisar även till att Transportstyrelsen och Trafikverket har utarbetat föreskrifter och riktlinjer, exempelvis VGU. Vid följdfråga om kommunens möjlighet att ställa krav på ljussättning i exempelvis privata industriområden svarade departementet: ”Det är kommunen som tolkar plan­- och bygglagen i fall som det du beskriver.”

Klimat- och näringslivsdepartementet

Departementet hänvisar till svaret från landsbygds- och infrastruktur­departementet.

Trafikverket

Trafikverket har identifierat behovet av att reglera ljusnivåer med hänsyn till ekologisk påverkan. Ett exempel är att man i vissa projekt använder gränsvärden för uppåtriktat ljus och ljusintensitet beroende på närhet till känsliga naturområden eller habitat för ljuskänsliga arter. Myndigheten anser dock att det inte finns tillämpbara gränsvärden för när belysning påverkar insekter och andra arter och man deltar just nu i ett flerårigt forskningssamarbete med flera andra aktörer, där syftet är att ta fram nya beräkningsmodeller och tröskelvärden för när belysning påverkar arter negativt.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket framhäver att ljusföroreningar kan vara ett problem för exempelvis fridlysta arter. De har tidigare deltagit i vägledning om kyrk­belysning, men har i ­övrigt inga uppdrag eller resurser att hantera frågan om ljusföroreningar.

Boverket

Ljusföroreningar och svårigheten att reglera ljus i detaljplan är något som Boverket är medvetna om. I deras kommande vägledning kring artskyddet i samhällsplaneringen, som beräknas vara klar den 1 mars 2026, kommer behovet av mörka miljöer troligen att beröras. Detta visar att Boverket har frågan på sin radar, men att konkret ­vägledning från myndigheten ännu ­ligger något år bort.

Svenska institutet för standarder

Svenska institutet för standarder (SIS) bekräftar att de i dagsläget inte har ­någon svensk standard för ljusföroreningar och att det i dagsläget inte heller finns några planer på att utveckla en sådan.

Research Institutes of Sweden

Research Institutes of Sweden (Rise) har arbetat med mätmetoder för att kvantifiera ljusföroreningar. De har dock inte fokuserat på förebyggande arbete eller policyutveckling, då detta ligger utanför deras huvudsakliga uppdrag. Kompetensen ligger främst inom kvalitetssäkrad mätteknik och optisk strålning. I projektet ”Energi­effektiv utomhusbelysning med minskade ljusföroreningar” har Rise använt en drönare utrustad med ljusmätare för att mäta ljusföroreningar – mätmetoden verkar fungera och man kan avgöra vilka ljuskällor som bidrar mest till ljusförorening.

Summering och analys av myndigheters och experters svar

Några av myndigheterna visar intresse för ljusföroreningar, men de flesta är i ­dagsläget passiva. Trafikverket har ­kommit längst i sitt arbete, men arbetar huvud­sakligen utifrån sina egna behov. Det saknas en tydlig samordning och ansvarsfördelning mellan myndigheterna. För att kunna utveckla en svensk standard behövs en nationell utredning som klargör ansvar, ser till att rätt kompetens involveras och definierar krav som är mätbara och applicerbara i praktiken.

Kommunernas perspektiv

Femton av Sveriges största kommuner kontaktades för att svara på tre frågor. De kommuner som svarade var Stockholm, Göteborg, Västerås, Örebro, Jönköping, Norrköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge, Nacka. Här följer frågorna samt en sammanställning av de svar som inkom:

Fråga 1: Har din kommun tydliga krav på förebyggandet av ljusföroreningar inom kommunen?

Ja: 7 kommuner (det fanns dock en stor variation i kravens omfattning)

Nej: 4 kommuner

Fråga 2: Tillämpar din kommun råd från VGU vad gäller förebyggandet av ljusföroreningar i nybyggnadsprojekt?

Ja: 6 kommuner (helt eller delvis)

Nej: 5 kommuner

Fråga 3: Tycker du att ljusföroreningar är något som bör få större uppmärksamhet samt tydligare reglering i Sverige?

Ja: 10 kommuner

Nej: 1 kommun

Bland kommunernas svar fanns, bland andra, följande kommentarer:

”Vi hanterar ljusföroreningar i vår ljusplan med bland annat riktvärden i olika zoner.” – Lund

”Det hade fått ett större genomslag om det hade funnits ett gemensamt regelverk kring ljusföroreningar.” – Lund

”… i vår kommun så är det största problemet med ljusföroreningar kopplade till ljusstarka displayer (reklam och skyltar), fasadbelysningar och sportbelysning.” – Umeå

”Vi sneglar alltid mot hur Trafikverket arbetar och vad de signalerar via VGU.” – Göteborg

”Det finns mätbara riktvärden för ­buller, markföroreningar, vattenföroreningar, luftföroreningar och så vidare, men inte för ljusföroreningar. Det försvårar för oss att inte ha det att luta oss mot.” – Nacka

Summering och analys av kommunernas svar

Kommunerna uttrycker ett tydligt behov av vägledning. Flera saknar egna krav eller har endast ett eller ett fåtal krav. Av dem som svarat att de följer råden från VGU gällande förebyggande av ljusföroreningar har vissa enbart en generell hänvisning till VGU. Det är tydligt att en nationell standard skulle underlätta svenska kommuners planering och tillståndsbedömning.

Vägen framåt – slutsatser och ­rekommendationer

”Sverige står inför en möjlighet att gå från goda ambitioner till konkret handling vad gäller ljusföroreningar.”

Sverige står inför en möjlighet att gå från goda ambitioner till konkret handling vad gäller ljusföroreningar. Trots att flera kommuner visar engagemang och att ­Trafikverket har tagit steg framåt saknas fortfarande ett enhetligt, bindande ramverk. Kunskap och vilja finns – men rikt­linjerna behöver tydliggöras och omsättas i en nationell standard. Kommunernas svar på enkätundersökningen visar att de saknar tydliga krav och efterfrågar ­vägledning, medan myndigheternas svar pekar på splittrat ansvar och långsamma processer – något som bekräftar behovet av tydligare samordning.

För att Sverige ska kunna möta de ut­maningar som ljusföroreningar innebär föreslås följande åtgärder:

• Inför en nationell definition av ljus­föroreningar och bindande riktlinjer.
• Etablera mätbara gränsvärden för ljusföroreningar.
• Skapa en svensk standard i samverkan mellan olika myndigheter, exempelvis Naturvårdsverket och Trafikverket.
• Uppmuntra kommuner och företag i ­Sverige att använda sig av Darksky Approved-­certifieringar.
• Integrera krav på ljusföroreningsbedömning i miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner.
• Höj kunskapen genom utbildningsinsatser riktade mot kommunala handläggare.
• Uppmuntra kommuner att uppdatera tekniska handböcker med tydliga ljuskrav.
• Prioritera forskning om ljusets påverkan på ekologi och hälsa.

Det är inte självklart vilken eller vilka instanser som bör ta fram en nationell standard för ljusföroreningar i ­Sverige. En statlig utredning skulle kunna vara rätt väg att gå för att sätta förutsättningarna. Standarden bör falla under befintlig lagstiftning, eller så bör ny lagstiftning göra standarden till ett obligatoriskt krav. Den nationella standarden bör baseras på beprövade EU-standarder och svensk forskning, men även vara ledande genom att införa nya mätbara värden – ett mätbart värde på mängden oönskat ljus som kan användas inom alla typer av projekt har identifierats som önskvärt i denna studie. Här nedan presenteras tre möjliga vägar för att ta fram en ny standard.

Förslag 1

Följ Trafikverkets krav i VGU med max tjugo procents överbelysning och en striktare tolkning med noll procent uppåtriktat ljus i de flesta miljözoner. Fördelen med detta förslag är att det baseras på ett redan existerande och praktiskt tillämpat regelverk som kan skalas upp och breddas. För att Trafikverkets modell ska vara tillämpbar även utanför vägområden krävs dock att referensvärden (belysningsstyrka och jämnhet) för alla typer av ytor utanför vägar fastställs innan det går att avgöra vad som är att betrakta som överbelysning. Ytterligare en nackdel är att ytors reflektionsgrad inte tas i beaktande. När även reflekterat ljus beräknas så kan ytors kulör användas för att minska värdet.

Förslag 2

Uppåtljuset från armaturer och det reflekterade ljuset beräknas på samma sätt som i en UFR-beräkning, men i stället för att det ställs mot kraven på en specifik yta beräknas det för hela projektytan vars luxvärde överstiger en lux. På så sätt begränsas beräkningsytan till den yta som används. Detta värde divideras med den totala lumen output för alla armaturer i projektet för att få ett värde (procent) på hur stor andel av det artificiella ljuset som blir oanvänt. Hundra procent innebär att alla armaturer är vinklade rakt upp och inget ljus träffar marken. Tjugo procent innebär att tjugo procent av armaturernas lumen output är oanvänt. Metoden liknar UFR-metoden, men värdena blir mer förståeliga och metoden går att använda på alla typer av projekt.

Eftersom ytan begränsas automatiskt så kan ett annat värde också tas fram, ifall oanvänd lumen divideras med belyst (>1 lux) kvadratmeter får man fram värdet oanvänt ljus per kvadratmeter som även det blir ett jämförbart värde. Nackdelen med metoden är att den inte tar hänsyn till belysningskraven. Detta åtgärdas enklast genom att kombinera metoden med ett krav på max tjugo procents överbelysning. Det går också att inkorporera ett medelvärde av belysningskraven på hela den beräknade ytan, men då blir värdet inte lika lätt att förstå.

Förslag 3

Ytterligare ett förslag som har övervägts är halvsfärisk lux­mätning ovan ljuskälla. Mätmetoden innebär att en virtuell halvsfär placeras ovanför belysningsanläggningens alla armaturer på ett bestämt avstånd i ett planeringsverktyg. Ljusnivån på halvsfärens insida mäts som ett genomsnitt eller maxvärde. Detta ger en uppfattning om hur mycket ljus som läcker uppåt, både från direktljus och reflektioner. Fördelen med denna metod är att uppföljning med hjälp av drönarmätningar i byggt skede enligt Rises mätmetod kan vara möjlig.

Stegvis implementering

Implementering bör ske stegvis – oavsett förslag. Initialt bör alla nya byggprojekt rapportera sina beräknade ljusföroreningsvärden till en expertgrupp som följer upp dem. På så sätt kan en nationell databas byggas upp. Denna databas kan i sin tur ligga till grund för att utveckla rimliga, zonanpassade gränsvärden och bidra till evidensbaserade beslut i framtida lagstiftningsarbete.

Använd DarkSky Approved

Parallellt med arbetet med standarden kan Darksky Approved-­programmen implementeras i Sverige. Genom att använda etablerade internationella certifieringar kan Sverige snabbare ställa om och stärka både miljöskydd och samhällsplaneringen. Darksky Approved-certifieringen bidrar till att säkerställa att nya belysningsprojekt utformas på ett sätt som minimerar ljusföroreningar. Det vore önskvärt att Darksky Inter­national utvecklar fler program anpassade för fler typer av anläggningar, till exempel industrimiljöer, hamnar, offentliga parker etcetera.

Sverige som föregångare i Norden

Visionen för arbetet med en ny standard för ljusföroreningar i Sverige bör vara att Sverige blir en föregångare i Norden – det första landet i regionen med tydliga lagar och standarder för att minska ljusför­oreningar, något som skyddar både miljö, hälsa och möjligheten att uppleva en mörk natthimmel.

---

Fakta om förstudien:

Förstudien Ljusföroreningar i Sverige – lagar, standarder och vägen framåt är framtagen av ljusdesigner Joakim Rydén. Han har fjorton års erfarenhet av att planera belysning i utomhusmiljöer och arbetar till vardags som projektledare för stora belysningsprojekt. Fokus för hans arbete är ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i våra offentliga miljöer. Projektet har finansierats av Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik.

 

Joakim Rydén
Ljusdesigner

Publicerad den 5 december 2025

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2025