Kulturminnesmärke
Ljussatt som av månen
Efter 727 år har Läckö slott, ett av Sveriges främsta byggnadsminnen, fått fasadbelysning.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantSå beskriver ljusdesignerna Otto Vilhelmsson och Emma-Kara Nilsson sin ljussättning.
– Vårt riktmärke har varit att inte använda starkare ljus än vad fullmånens ljus ger. Ljuset ska inte ta över utan stötta det som sker på slottet, säger Emma-Kara Nilsson och pekar mot det norra tornets vitkalkade fasad som svagt träder fram i den mörka kvällen i Vänerskärgården.
Utöver månens ljus och en mångata över vattnet är omgivningen becksvart.
– Det behövs inga starka ljusstyrkor när det är så här mörkt. Syftet med den nya belysningen är att människor ska kunna uppleva slottet på kvällen och att det ska vara säkert att vistas här, poängterar Otto Vilhelmsson.
Tidigare har det hänt att gäster som besökt det närliggande naturum Vänerskärgården och dess hotell, 300 meter bort, inte kunnat urskilja Läckö slott under höst- och vinterkvällar, om det inte varit fullmåne.
Utöver fasadbelysning på klocktorn, borgtorn och fasadväggar på slottets främre delar har även portar och inre borggårdar ljussatts. Av säkerhetsskäl behövs belysning under guidade turer, konserter och andra tillställningar på slottet under kvällstid för att besökarna ska kunna orientera sig och se den kullerstensbelagda marken.
Emma-Kara Nilsson och Otto Vilhelmsson pekar ut strålkastare som har dolts i murar, under takfötter eller i buskar. De berättar att ljussättningen av slottet har inneburit många tekniska och estetiska utmaningar som behövt lösas, exempelvis hur el ska dras fram eller hur man får tillåtelse att placera ut armaturer på det statliga byggnadsminnet. Planeringen av belysningen har skett i samråd med Riksantikvarieämbetet.
– Varenda förändring, ner till skruvlängder och håldimensioner, har dokumenterats i våra underlag. Tillsammans med fastighetsskötaren Jan-Erik Andersson har vi till exempel lyckats hitta lösningar som eldragning genom vindsutrymmen, säger Otto Vilhelmsson.
Arbetet med att färdigställa ett ljusförslag och tiden fram till installation av armaturerna i höstas har varit en process som pågått under sex år. Emma-Kara Nilsson och Otto Vilhelmsson har huvudsakligen valt att arbeta praktiskt på plats i stället för att göra visualiseringar på dator. Det har inneburit många ljuslaborationer och provbelysningar på plats, i ett slott som nästan helt saknar räta vinklar och linjer. Det sista momentet blev en fullskalig provbelysning med representanter från Stiftelsen Läckö slott, Statens fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet.
Foto: Jan Malmgren
Ljuset har formats genom praktiska tester på plats – med upprepade ljuslaborationer i slottets komplexa miljö, avslutade med en fullskalig provbelysning. Foto: Jan Malmgren
Om ljuslösningen
Att hitta rätt ljusstyrkor, positioner för armaturer och ljusriktningar har varit viktiga delar under provbelysningarna. Otto Vilhelmsson berättar att de har skapat en ljussättning med små skillnader i färgtemperaturer, på exempelvis tornen, för att få fram en upplevelse av djup och avstånd mellan olika tak och byggnader.
– Vi har till exempel valt ett kallt ljus på taken, som ska efterlikna månljusets reflektion på takytorna. Ju längre bort taket ligger, desto kallare nyans. Men som betraktare märker du inte av de små nyansskillnaderna i färgtemperaturer, mer än att de ger en upplevelse av djup, säger han.
Längre ner på fasaderna blir färgtemperaturerna varmare, med en grundton på 3 000 Kelvin. Han berättar att det finns detaljer i ljussättningen med ännu varmare ljus som ska påminna om ljussken från facklor eller eldar.
– Vi har till exempel dolt varma ljuskällor i öppna spisar i några av rummen, för att ljusskenet inifrån ska ge mer liv i fasaden än vad nedsläckta svarta fönster gör.
Emma-Kara Nilsson går uppför en vindlande, smal trappa med ojämna trappsteg i slottets höga klocktorn. Hon berättar om hur de burit upp tunga wallwashers, för att belysa motsatt fasad på borggården genom en öppning högst upp i tornet.
– Vi har fått leta upp möjliga platser att placera armaturer på. Det har inte alltid varit de enklaste lösningarna, säger hon.
Valvet sveps in i ett varmt ljus med widefloodstrålkastaren Lightscan från Erco. Den kunde lägligt döljas i en lucka i taket.
Ljusdesignerna Emma-Kara Nilsson och Otto Vilhelmsson har samarbetat med olika ljusuppdrag i över tolv år. De har också blivit ett par privat.
Ibland har de haft tur, som när de hittade en lucka mitt i taket på ett valv att dölja en strålkastare med nedåtspridande ljus i. Eller när det visade sig att takbjälkar i ett annat valv hade bytts ut till nya och det därför var möjligt att få tillstånd att fräsa in LED-lister för att skapa ett indirekt ljus i valvets tak.
– Jag var inte så kaxig när jag klättrade ut från en takkupa på arton meters höjd över borggården, trots säkerhetsutrustning. Vi behövde fästa och dölja små strålkastare på sidan av takkupan för att kunna belysa överdelen på statyer placerade i nischer på en pelarvägg, berättar Otto Vilhelmsson.
När skymningen lägger sig över slottet visar han hur den smala ljusspridningen från strålkastarna på takkupan med exakt precision träffar överkropparna på de två statyerna som föreställer Magnus Gabriel De la Gardie och hans pappa Jakob. Ljuset behövs för att jämna ut skuggorna på statyerna, eftersom pelarväggen även är belyst underifrån.
Ljussken inifrån några av rummen skapar liv åt byggnaden och kan väcka besökarnas nyfikenhet.
Fler scener och släckt på natten
Den nya belysningen på Läckö slott har olika scenarier. Vanligtvis är endast fasadbelysningen tänd. När slottet är öppet för besökare under kvällstid tänds även belysningen på borggårdarna. Det finns också möjlighet att ställa om ljuset efter behov vid festliga tillställningar. Vid ett nödläge om hela slottet skulle behöva utrymmas tänds samtliga armaturer. Varje natt mellan klockan 24 och 6 är all belysning släckt. Det är ett sätt att minska ljusets påverkan på nattlevande djur, som fladdermöss. Även den låga ljusstyrkan och att delar av slottet som vetter mot sjösidan inte har någon fasadbelysning minskar risken för påverkan av djurlivet.
”Jag tycker att man som ljusdesigner ska våga behålla mörker.”
– Jag tycker att man som ljusdesigner ska våga behålla mörker. Mörkret skapar dynamik i förhållande till de upplysta delarna. Här ute på Läckö får man också en känsla för hur det kan ha sett ut historiskt, före det elektriska ljusets tid, påpekar Otto Vilhelmsson.
Beställaren om ljuslösningen:
Vi utlyste en tävling och bestämde oss för Emma-Kara Nilssons och Otto Vilhelmssons gestaltningsförslag. Det stämde bäst överens med vad vi ville ha. Det fick absolut inte bli någon stark fasadbelysning utan ett lågmält ljus. Ute på Läckö vid Vänerns strand är det kolmörkt på kvällarna och bara ett svagt stearinljus räcker för att lysa upp den vita fasaden en hel del. Genom provbelysning har vi kunnat vara delaktiga och komma med våra åsikter. Det har varit lärorikt och spännande att få vara med i processen, säger slottsarkitekten Allan Ahlman som arbetar på uppdrag av Statens fastighetsverk.
