Ljussättning i dialog med de boende

Vilka material släpper igenom ljus? Och vad händer om man lägger en träbit i vägen för en del av ljuset? Det var ett par av de saker som barnen i kvarteret Offerkällan i Fäladen fick testa inför att de sex gårdarna i området skulle ­byggas om och ljussättas på nytt.

– Vi hade en workshop där barnen fick leka med ljus på olika sätt. Sedan fick de göra ­teckningar som vi gjorde gobos av. Efter det lottade vi fram några av motiven som vi kommer att växla mellan, berättar ljus­designern Micaela Pärsdotter Andersson som driver egna företaget Räveld AB.

”Vi hade en workshop där barnen fick leka med ljus på olika sätt. Sedan fick de göra teckningar som vi gjorde gobos av.”

Dialogen med de boende i området i övrigt bestod bland annat av en enkät där de boende svarade på vilka platser de tyckte var fina, var de gärna brukade vistas och vilka ställen de upplevde som otrygga.

– Det gjorde att vi fick ett bra underlag för vilka platser vi skulle lägga lite extra fokus på. Sedan hade vi möten med de boende där det fanns plats för spontana diskussioner kring gårdarnas framtida utformning, berättar Micaela.

Före: Gården var tidigare mörk och svår att överblicka. Längs stråk stod högtrycksnatrium bestyckade glober på stolpe.

Efter: Gårdens belysning stödjer platsen synuppgifter. Den ger ett ledljus längs stråk, har en plats­bildande effekt vid lek- och umgängesyta och är en trevlig utblick inifrån lägenheterna.

Första gården som pilot

Belysningsprojektet i kvarteret Offerkällan började som ett förtätningsprojekt utmed infartsvägen till ­området. WSP, där Micaela jobbade som ljusdesigner fram till förra året, fick därefter i uppdrag att jobba med upprustning av hela Offerkällan. Beställare var ­kommunala bostadsbolaget LKF.

– Projektet var en totalentreprenad. Min del i projektet var att ta fram en rambeskrivning med belysningsprinciper och ungefärliga armaturval, vilket är ett ganska vanligt sätt att arbeta här i Skåne, säger Micaela.

Nästa steg blev att ta fram systemhandlingar och förfrågningsunderlag för de sex befintliga gårdarna i området. Därefter projekterades och byggdes den första pilotgården, att hämta erfarenhet i från inför den fortsatta upprustningen av området.

”Gårdarna var väldigt nergångna med ­underjordiska garage där tätskikten börjat läcka. Det innebar att allt behövde grävas upp och göras om.”

– Gårdarna var väldigt nergångna med underjordiska garage där tätskikten börjat läcka. Det innebar att allt behövde grävas upp och göras om, berättar Micaela.

Området som byggdes i slutet på 60-talet omfattade så mycket som 38 tvåvåningslängor på en yta om 13 hektar. Genom förtätningsprojektet tillkom åtta byggnader. Utöver det byggde man två nya broar som förband den östra och västra sidan med varandra. Visionen med hela om- och tillbyggnadsprojektet var att skapa ett väl sammanhållet område, men där varje gård skulle få ett eget tema. En av gårdarna utformades till exempel med lekplats för de mindre barnen, en för rekreation, en med sittplatser och en med djur- och bondgårdstema.

– På så vis ville man också locka till rörelse mellan gårdarna, som ”I dag leker vi på den här lekplatsen”, säger Micaela.

Gårdens lekplats har tema bondgård och vänder sig till de lite yngre barnen. Inne i hagen har en fantasihöna trampat upp lysande fotspår.

Visionen och utmaningar

Tanken med belysningen var att låta den fungera som en sammanhållande länk för området, men även att skapa unika inslag utifrån de olika gårdarnas teman.

– På gården med bondgårdstema plockade jag till exempel upp det genom att leka med hönsfötter på marken. Och de aktiva gårdarna fick en högre ljusnivå medan gården med rekreationstema fått en lugnare, mer lågmäld ljussättning, berättar Micaela.

Belysningsprinciperna i övrigt utgick från trygghet, funktion, säkerhet och att allt skulle vara enkelt att underhålla.

– I den tidigare utformningen av belysningen fanns stora problem med bländning. Entréstråken var överbelysta med väggfasta industriarmaturer som vräkte ut kallvitt ljus i höga ljusnivåer som måste ha stört även inne i lägenheterna.

Längs entréstråken fokuserar ljuset på rummets vertikaler för att ge en ljus upp­levelse trots att själva stråket är sparsamt belyst. Entré­rummens torn accentueras för att skapa blickfång och för att öka orienter­barheten på området.

Till att börja med testades den tänkta belysningen i ett av entrépartierna. Längs med entréstråken placerades ­pollare för att ge ledljus och på entrétornen adderades vertikalljus för att leda blicken mot entréerna. Själva entré­rummen belystes så att både väggar och golv skulle upplevas som ljusa. Genom väl placerade och väl avbländade armaturer har man helt kunnat undvika störande ljus in i lägenheterna så som det var tidigare.

– Vi hamnade rätt direkt, med några mindre ­juster­ingar. Farhågan var att de boende skulle uppleva att det blivit mörkare eftersom ljusnivåerna varit så ­extremt höga förut. Men så har det inte blivit, mycket tack vare vertikalljuset på väggarna som lyser upp entréerna på ett välkomnande sätt, säger Micaela.

En av de största utmaningarna med ljussättningen av hela området i övrigt var gårdarnas placering ovanpå de underjordiska garagen. Eftersom det fanns en begräns­ning för hur mycket vikt garagens pelare kunde bära gick det inte att ställa stolpar eller någon annan typ av belysning där.

En av de största utmaningarna med ljussättningen av området i övrigt var gårdarnas placering ovanpå de underjordiska garagen. Eftersom det fanns en begränsning för hur mycket vikt garagens pelare kunde bära gick det inte att ställa stolpar eller någon annan typ av ­belysning där.

Efter

”För att få in ljus på gårdarna behövde vi vara lite fiffiga. Till att börja med gjorde vi om ventilationstornen som var placerade ovanpå garagen och lät dem bli ljusbärare.”

– För att få in ljus på gårdarna behövde vi vara lite fiffiga. Till att börja med gjorde vi om ventilationstornen som var placerade ovanpå garagen och lät dem bli ljusbärare. Tidigare hade de varit klädda med plank, men nu använde vi perforerad plåt i ­stället. Genom att belysa dem inifrån har de blivit som lanternor som står och lyser för sig själva. Utöver det har vi använt samma tankegångar kring de mindre ventilationshuvorna runt gårdarna och försett dem med en standardplafond i vardera huv. Vi har också satt belysning under gårdarnas bänkar. De globarmaturer som fanns i området och som skapade synbarriärer tog vi bort. Nu har stråken upplysta lyktor på stolpe, berättar Micaela.

De mindre ventilations­huvorna runt gårdarna har försetts med en standardplafond i vardera huv.

Fin respons

Hela projektet har utförts i tre etapper, där belysningen är klar fram till och med etapp ett.

– En totalentreprenad är ett speciellt sätt att jobba, eftersom man släpper väldigt stora delar dit. Till stor del har det blivit precis som vi ritade. Men sedan var det viss detaljering som inte blev helt hundra i första etappen, till exempel matningen av armaturer i trapphusen som blev lite grov. Så det har vi förändrat till nästa etapp där vi fått vara med som beställarstöd och granskat handlingarna. När det är en totalentreprenad är det väldigt värdefullt om vi kan få vara med hela vägen så här, så att viktig information inte försvinner, säger Micaela.

En viktig aspekt i projektet har också varit att armaturerna och övrig utrustning ska vara enkla att underhålla.

– Därför har jag jobbat mycket med standardarma­turer och fabrikat som bostadsbolagets underhållspersonal är vana vid. Sedan finns det vissa specialområden där vi tagit fram en underhållsguide. Det gäller speciellt armaturerna med gobos som kan bli förstörda om man gör fel, säger Micaela.

Nu när projektet börjar närma sig sitt slut är hon nöjd med resultatet.

– Jag tycker att det känns väldigt välkomnande, att gårdarna blivit tillgängliga och att barnen kan gå ut och leka när det börjar bli mörkt och det känns kul och tryggt. Och jag är nöjd med hur fina entréerna blev. Nu sitter ljuset där det behövs och fungerar som det ska, vilket känns jättebra, säger Micaela.

Att de som bor där är nöjda har också märkts tydligt på de positiva kommentarer Micaela och ­hennes ­kollegor fått när de varit i området efteråt. Och ­beställaren är också nöjd.

– Samarbetet mellan konsulter och beställare har varit mycket bra och gynnsamt. Ljusbilden har blivit mycket mer tilltalande, omväxlande och mer funk­tionell. Roliga inslag som gobo-motiven har också ­bidragit till att ge ett mervärde till området, säger ­Ingrid ­Johansson, landskapsingenjör och projekt­ledare för fastighetsprojekt hos LKF.

Före: I den tidigare utformningen av belysningen fanns stora problem med bländning. Entréstråken var överbelysta med väggfasta industriarmaturer som vräkte ut kallvitt ljus i höga ljusnivåer som måste ha stört även inne i lägenheterna.

Efter: Själva entrérummen belystes så att både väggar och golv skulle upplevas som ljusa. Genom väl placerade och väl avbländade armaturer har man helt kunnat undvika störande ljus in i lägenheterna så som det var tidigare.

Publicerad den 7 maj 2024

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2024