”Man vinner på kontrastrik och spännande ljussättning.”

Berätta om din bakgrund?
– Intresset för ljus och gestaltning förde mig till Ljushögskolan 2002. Sedan dess har jag etablerat butiker runt om i världen för The Lexington Company, arbetat med konsultation inom retail och är sedan 2015 projekt­ledare på Atrium Ljungberg. Till en början för att utveckla handeln i Uppsala och Gränbystaden. Det senaste är skapandet av Sveriges snyggaste kontor 2018 och samtidigt som vi pratar färdigställer jag Leveriet i Sickla och Malmö, bygger Hotell Tapetfabriken åt Nordic Choice samt anpassar 5000 m2 åt Convendum vid Slussen i Stockholm.

Vilken nytta har du av din belysningsbakgrund i din nuvarande roll?
– Jag har i alla roller sett min kunskap om ljus som något värdefullt och användbart. Just för Atrium Ljungberg har det varit att ta kontroll över resultatet, såväl i ljusmiljö som i pengar. Jag har kunskap och erfarenhet att bedöma föreskrivet från arkitekter, val från elkonsulter och delta i diskussioner med ljusdesigners och jag är noga med vilka val vi gör.

Vilken betydelse har ljusfrågan för er och hur högt upp kommer den i prioritetsordningen?
– Vi bygger stad så miljön och stadsrummet är viktigt att landa rätt, att vara tryggt, trivsamt och funktionellt. Vi satsar högt i våra nybyggnationer med en spännande kombination av arkitektur, ljus och funktion, så visst ligger det högt upp. För mig personligen är det otroligt viktigt, jag vet dock att det inte är så för alla.

Hur kommer belysningen in i projekten hos er? Händer det att ljuset tar stryk om ekonomin kärvar?
– I alla projekt finns en budget för belysning men visst är det så att det kan prutas på nivån av belysning under projektets gång. Lagkrav inom prioriterade områden såsom brand, ventilation och konstruktion går före det ofta anses som ”lull lull”. Det finns samtidigt otroligt stora möjligheter till besparingar inom posten belysning, jag har sett mycket pengar låsas i tak enbart pga okunskap.

Hur går det till när du beställer ljus? Finns det någon kravspecifikation?
– Arkitekter föreskriver ofta val av armaturer, även våra elkonsulter beställer i samråd med projektledare. Varje projekt är dock unikt och vi är inte så styrda av policys inom bolaget. Vi har gjort vårt skifte till LED, tänker hållbart och handlar brett när det kommer till leverantörer. Vi har även utvecklat egna armaturer med tillverkare som till exempel FLUX.”Den kommande stads­utvecklingen i Slakthusområdet i Stockholm blir ett himmelrike om vi ­pratar möjligheter till ljusgestaltning i stadsmiljö”

Händer det någon gång att du och ditt fastighetsbolag är mer intresserad av ljuset än hyresgästerna? Att ni ligger i framkanten när det gäller belysning?
– Min uppfattning är att belysning traditionellt har varit en fråga om funktion och luxtal och mindre om god gestaltning för sinnena. Vårt nya huvudkontor visar på vad man vinner på kontrastrik och spännande ljussättning och hur viktigt dagsljuset är för rummet. Jag tycker mig se att arkitekterna ritar husen och lokalerna utifrån dagsljus och tänker miljöer på ritbordet, men som ofta går förlorat i processen fram till hyresgästens inflyttning. Atrium Ljungberg kan nu med tjänsten Xtra² på ett nytt sätt följa med hyresgästen efter avtalsskrivning hela vägen till öppning för att underlätta och säkerställa materialval och miljöskapande. Det är verkligen i framkant och innovativt.

Vilken är den största framtidsutmaningen för Atrium Ljungberg?
– Det ska i så fall vara att i en allt snabbare förändringstakt fortsätta skapa attraktiva och relevanta platser där människor vill vara.

Kan du nämna något eller några spännande projekt som ni har på gång just nu?
– Ja det finns massor av spännande projekt! Vi har just nu projekt för 3 mdr i gång och 14 mdr i röret så vi har att göra. Förutom Hotell Tapetfabriken med sin belysta fasad på Marcusplatsen i Sickla har vi BAS Barkarby, Life City och bostäder på Nobelberget. Den kommande stadsutvecklingen i Slakthusområdet i Stockholm blir ett himmelrike om vi pratar möjligheter till ljus­gestaltning i stadsmiljö.

Publicerad den 30 januari 2019

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2019