Eiler Jansson och Agneta Göthesson gjorde åren 2014–15 en serie intervjuer med ljusforskare och -experter, vilket gav dem inspiration till det belysningsseminarium de båda är med och arrangerar den 24 mars.
Intervju

Med ett brinnande intresse för ljuset i bibliotek

Ejler Jansson, biblioteksutvecklare

Eiler Jansson brinner för frågor om biblioteksrummets utformning. Han har tillsammans med kollegan Agneta Göthesson arrangerat workshops runtom i Sverige vilket fått honom att inse betydelsen av ljus och belysning.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Eiler Jansson, Berätta vem du är och om din bakgrund.
– Jag heter Eiler Jansson och arbetar som biblioteksutvecklare vid Kultur i Halland–regionbiblioteket. Innan dess arbetade jag på olika typer av bibliotek, såväl folk- som forskningsbibliotek. Jag är i grunden en ­naturvetare som växlade spår och blev bibliotekarie, något jag aldrig har ångrat.

Mitt intresse för biblioteksrummet tog fart på allvar under ett projekt, ”Vi ses i ­morron! Biblioteket som mötesplats också år 2012”. Projektet drevs av regionbiblioteket åren 2007–2008 med stöd av Kulturrådet. Konstnären Agneta Göthesson och jag utformade då en metod som stödjer förändringsprocesser i bibliotek genom att arbeta i grupp med hela personalstyrkan. Sedan dess har vi genomfört vår workshop Att utforska rummet – en metod för biblioteks­utveckling i ett antal folkbibliotek runtom i landet. ”Under de år vi arbetat med vår metod ’Att utforska rummet’ har vi sett ett behov av att öka kunskaperna om ljus och belysning.”

Vad innebär din roll som biblioteksutvecklare?
– Min roll som utvecklare innebär i första hand att stödja folk- och skolbiblioteken i det egna länet. Detta sker genom nätverkande, omvärldsbevakning och olika fortbildningsinsatser som riktar sig till bibliotekspersonalen. Tillsammans med biblioteken i Halland driver vi olika projekt, även länsövergripande projekt förekommer. Arbetsuppgifterna varierar från år till år beroende på vad som ligger i tiden och hur bibliotekens behov ser ut.

Ni arrangerar den 24 mars en konferens om belysning i bibliotek, museer, skolor och andra lärmiljöer i Halmstad. Hur fick ni idén till det?
– Åren 2014–2015 fick Agneta och jag till­fälle att göra en serie intervjuer med ljusforskare och -experter (Thorbjörn Laike, Hillevi Hemphälä, Monica Billger, Arne Lowden, Svante Pettersson och Henrik Clausen m. fl.) Resultatet av dessa intervjuer blev dock aldrig publicerat. Idén om en ­ljuskonferens har funnits där sedan dess,
ett tillfälle att dela med oss av de kunskaper vi fick ta del av under intervjuerna.

Vilka är arrangörerna bakom konferensen?
– Vi är tre personer som ingår i arbets­gruppen: Agneta Göthesson, konstnär och ledare för Hallands konstskola, ­Evelina Lindblom, intendent på Hallands Konst­museum, och jag själv. Vi har haft regel­bunden kontakt med Henrik Clausen, ­forskningschef på Fagerhult AB, som har hjälpt och stöttat oss genom åren.

Vad hoppas du att ni ska uppnå med konferensen?
– Under de år vi arbetat med vår metod Att utforska rummet har vi sett ett behov av att öka kunskaperna om ljus och belysning hos såväl bibliotekschefer som personal.
Det kan till exempel handla om att kunna ställa krav på god belysning till dem som ansvarar för lokalerna. Detta gäller dock inte enbart bibliotek och vi har därför valt att bredda presentationerna till att gälla offentliga lokaler i allmänhet. Vi tror att många kan ha glädje av att lyssna till presentationerna oavsett yrke.

Vad var det som väckte ditt intresse för ­belysningsfrågor?
– Genom åren har vi stött på exempel där saker inte har fungerat, fall där vi har undrat hur det har kunnat bli såhär? I vissa fall har detta rört just belysningen. Folkbibliotekens komplexitet ställer stora krav på hur ytorna används och hur inredningen utformas. Sittmöbler och läshörnor ska samsas med datorarbetsplatser och studieplatser, bokhyllor kan bilda rum eller skapa gångstråk. Med hjälp av belysning kan vissa delar framhävas medan andra tonas ner.

Eiler Jansson i Falkenbergs bibliotek, som är ett av hans favoritbibliotek, bland annat, tack vare sitt vackra ljus.

Har du själv något favoritbibliotek, som du tycker är särskilt fint utformat när det gäller arkitektur och ljus?
– Jag uppskattar bibliotek byggda på 1980-talet. Ett gott exempel är Gentofte ­bibliotek där arkitekten Henning Larsen visar hur dagsljus kan användas på ett mästerligt sätt. En annan favorit är Oodi i Helsingfors, ljuset och atmosfären under det böljande taket är något alldeles extra. Sedan har vi flera fina bibliotek även i Halland – det mest kända är förstås Halmstad stadsbibliotek, ritat av Schmidt- Hammer-Lassen. Falken­bergs nya bibliotek har fått ett mycket vackert ljus, det gäller såväl dagsljuset som hyllbelysning och övriga armaturer. Vår avsikt var att hålla ljuskonferensen där.

Du är författare till flera publikationer som handlar om bibliotek, vill du nämna ett par?
– 2009 gav jag ut boken ”Rum för möten – en litteraturstudie om bibliotekets roll som mötesplats”. Min senaste bok, som kom för ett år ­sedan, har jag kallat för ”Biblioteksrummet – egna erfarenheter och andras tankar”. I denna ingår ett kapitel där jag skriver om ljus och belysning ur olika perspektiv. Båda skrifterna kan laddas ner från ­Region Hallands webb, den senare går även att beställa i tryckt form.

Sedan vill jag gärna slå ett slag för en masteruppsats skriven av två studenter från Ljusdesignprogrammet vid Aalborgs ­universitet. Uppsatsen handlar om hur besökare upplever ljuset i fyra olika aktivitetszoner i Falkenbergs gamla bibliotek. Maja Munksgaard Danborg och Mariliis Kundla har i uppsatsen Guidelines for Lighting Activity Zones in Existing and Future Libraries gjort en utmärkt ­genomgång av olika typer av ljus och belysning i olika bibliotekssammanhang.

Konferensen Rummet och ljuset – en konferens om ljus och belysning i offentlig miljö arrangeras genom ekonomiskt stöd från Bertil och Britt Svenssons Stiftelse för belysningsteknik.

Publicerad den 22 mars 2021
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare