När ljus möter BIM

Byggprojekt blir alltmer komplexa. Fler aktörer ska samordnas, mer information ska hanteras och beslut behöver fattas snabbare än någonsin. För att möta utvecklingen har BIM (Building Information Modeling) blivit ett av byggbranschens viktigaste arbetssätt, där digitala modeller och smart informationshantering skapar bättre samordning och effektivare projekt.

Ambitionen är enkel: rätt information, till rätt person, vid rätt tidpunkt. För belysningsbranschen skulle det innebära mindre tid åt manuellt dubbelarbete och mer tid för det som faktiskt spelar roll: ljuset.

Men hur ser verkligheten ut? Vad betyder BIM för belysningsbranschen och hur långt har vi egentligen kommit i utvecklingen?

För att försöka besvara frågorna genomfördes en kartläggning baserad på litteraturgenomgång, nationella och internationella enkätundersökningar samt intervjuer med yrkesverksamma i branschen.

En bransch i förändring

Kartläggningen visar att belysningsbranschen befinner sig i ett tydligt skifte. I takt med att allt fler beställare ställer krav på modellbaserade arbetssätt blir BIM-kompetens en allt viktigare merit på arbetsmarknaden. Samtidigt har utvecklingen kommit olika långt mellan företag, projekt och yrkesroller.

När branschföreträdare fick beskriva vad de först tänker på när det hör ordet ”BIM” växte en tydlig bild fram. Samordning, digital informationshantering och 3D-modeller dominerar bland svaren, och de flesta upplever att de har en god förståelse för BIM. Kartläggningen visar däremot att förståelsen inte alltid omsätts i praktiken.

För många används BIM fortfarande främst för 3D-modellering och kollisionskontroll, medan de informationsdrivna arbetssätt som BIM bygger på ännu inte fått fullt genomslag. En stor andel uppger dessutom att BIM har liten eller ingen praktisk betydelse i det dagliga arbetet.

När ljusdesign får en plats runt bordet

Ljusdesign präglas fortfarande till stor del av traditionella arbetsprocesser där projekteringen utgår från PDF- och DWG-underlag. Information delas främst via e-post, PDF-filer och möten, medan gemensamma datamiljöer (CDE, Common Data Environment) används betydligt mer sällan. Samtidigt hanteras ljusberäkningar, ritningar och produktinformation i separata program vilket innebär att samma information ofta behöver återskapas flera gånger. Resultatet blir manuellt arbete, dubbelhantering och ett informationsflöde där BIM endast utnyttjas delvis eller inte alls.

Henrik Lindberg, ljusdesigner på Norlux, beskriver en vardag där projekten ofta genomförs under stor tidspress och med ofullständiga underlag. Viktig information saknas redan i början, vilket gör att projekteringen bygger mer på erfarenhet och tolkning än på ett sammanhållet informationsflöde. När förändringar sker behöver dessutom ljusberäkningar, ritningar och dokumentation uppdateras manuellt vilket i sin tur kommer behöva återskapas och bearbetas vidare av andra aktörer i deras egna arbetsflöden.

”Den största utmaningen vid förvaltning är inte tekniken, utan att samordna alla aktörer med olika mål, behov och arbetssätt i en gemensam process.”

Anastasia Angeli, ljusdesigner på Signify, pekar på en annan utmaning. Hon menar att varje tillverkare fortfarande tar fram egna digitala modeller och ljus­beräkningar utan samordning med övriga aktörer. Konsekvensen blir dubbelarbete och lösningar som optimeras utifrån enskilda produkter snarare än projektets helhet. Därför efterlyser hon ett gemensamt projekteringsunderlag där alla aktörer arbetar i samma BIM-modell. Samtidigt menar hon att den största utmaningen inte längre är tekniken, utan branschens arbetssätt. Trots att många ser vinsterna med ett mer BIM-baserat arbetssätt sker utvecklingen ofta först när beställaren börjar ställa krav.

Men bilden är inte ensidig. Hos de verksamheter som kommit längre har BIM redan förändrat arbetssättet i grunden. BIM-modellen används inte bara för visualisering utan också för samordning, informationshantering och kommunikation mellan projektets olika discipliner.

Isabel Villar, ljusdesigner på White Arkitekter, beskriver hur BIM blivit en självklar del av projekteringen i många större och mer komplexa projekt. Hon beskriver att projekteringen sker i Revit (BIM-programvara), där belysningen utvecklas parallellt med övriga disci­pliner, medan Dialux används för att verifiera att ljuslösningen uppfyller projektets krav. För Isabel är den stora vinsten att BIM skapar en gemensam plattform där information delas mellan disciplinerna. Det ger en bättre överblick, effektivare informationsutbyte och större möjlighet att påverka utformningen redan i ett tidigt skede. Isabel påpekar dock att trots utvecklingen återstår utmaningar, Isabel menar att många tillverkares BIM-objekt fortfarande är för tunga eller innehåller information som inte är relevant för projekteringen. Därför har White Arkitekter utvecklat egna BIM-objekt för armaturer.

Christina Kamma, belysningsprojektör och ljus­designer på Afry Architects, arbetar främst med exteriör belysning, där projekten ställer höga krav på samspel med landskap, konstruktion och befintlig infrastruktur. Här används BIM framför allt för att upptäcka kollisioner mellan disciplinerna innan de når byggskedet. Ljusberäkningarna ligger till grund för projekteringen, medan BIM-modellen främst används för att samordna belysningen med övriga discipliner. Denna modell innehåller framför allt den information som krävs för samordningen, medan ljusberäkningar och mer detaljerad produktinformation fortfarande hanteras i andra verktyg. BIM fungerar därför främst som ett verktyg för samordning och visualisering, snarare än som en fullständig informationsbärare.

Yousef Tavakoli, ljusdesigner på Granlund, ser nästa steg i utvecklingen: bättre integration mellan programvaror och ökad automatisering. Han beskriver hur IFC-filer (Industry Foundation Classes) används som den gemensamma samordningsfilen mellan olika program, men att begränsningar i formatet gör att information går förlorad när 3D-modeller exporteras från exempelvis Dialux evo till IFC-filer. Resultatet blir att delar av arbetet behöver återskapas manuellt och att samma arbete ofta måste göras flera gånger. Han menar även att de tids- och kostnadsbesparingar som BIM möjliggör borde frigöra mer tid för det som är kärnan i yrket: kvalitativ ljusdesign.

Vem samordnar egentligen belysningen?

För många elkonstruktörer har BIM blivit en naturlig del av projekteringen. Arbetet sker i dag huvudsakligen i Revit och kompletteras ofta med BIM-programvaror som Navisworks, Solibri och Dalux för samordning och granskning. Trots att belysningslösningen vanligtvis tas fram av en ljusdesigner visar undersökningen att det i många projekt är elkonstruktören som ansvarar för att integrera belysningen med övriga installationer. Den som samordnar lösningen är alltså inte alltid den som har utformat den.

Undersökningen visar också att arbetsprocessen fortfarande begränsas av bristande informationsflöden. Underlag levereras ofta som PDF, DWG eller produktblad i stället för informationsrika BIM-modeller, vilket innebär att information behöver tolkas och kompletteras manuellt. Variationer i kvaliteten på tillverkarnas BIM-objekt skapar dessutom extra arbete, och när ljusdesigner saknas i samordningen blir det svårare att säkerställa att belysningslösningen följer projektet hela vägen till produktion.

Den bilden bekräftas av Morgan Strand, elkonstruktör på Intec. Han beskriver hur BIM har förändrat projekteringen genom att ge en överblick och göra det möjligt att upptäcka problem långt innan de når byggarbetsplatsen.

”Potentialen med BIM är stor – men den realiseras först när alla aktörer arbetar tillsammans på samma sätt.”

Samtidigt menar Morgan att informationsflödet fortfarande har stor utvecklingspotential. Han efterlyser bättre BIM-objekt från tillverkare, ett mer strukturerat informationsutbyte och framför allt en tydligare när­varo av ljusdesigner i samordningsmöten. Enligt honom skulle det minska dubbelarbete och ge belysningsfrågorna en högre prioritet i projekten.

Mer tid för det som räknas

Men BIM handlar inte bara om 3D-modeller och kollisionskontroll. Det skapar också förutsättningar för en mer digital och automatiserad projekteringsprocess, där repetitiva arbetsmoment kan minimeras och mer tid frigöras för analys, samordning och kvalitetsarbete.

Det perspektivet lyfts av Artjom Martjanov, BIM-ingenjör på Bravida, som utvecklar BIM-baserade arbetsflöden genom programmering och automatisering. Han beskriver hur många moment redan i dag kan effektiviseras, men att kvaliteten på underlaget fortfarande är den största begränsningen. Saknas viss information eller om modellerna är ofullständiga behöver de fort­farande granskas och kompletteras manuellt.

Samtidigt betonar Artjom att framtidens arbetsprocess inte handlar om att ersätta människan, utan om att låta automatiseringen ta hand om de repetitiva momenten medan projektörer ansvarar för analys och kvalitet.

BIM genom hela livscykeln

För beställaren handlar BIM om att information ska följa byggnaden genom hela dess livscykel, från projektering till förvaltning. Resultaten visar dock att det är just det – övergången mellan projekt och förvaltning – som är en av de största utmaningarna med BIM. Information som byggs upp under projekteringen följer inte alltid med när byggnaden tas i drift, vilket gör att en stor del av värdet i BIM-baserade arbetssätt går förlorat.

Beställaren behöver samtidigt samordna ett stort antal aktörer med olika mål, arbetssätt och tekniska förutsättningar. Trots att BIM används i allt fler projekt bygger informationsutbytet fortfarande ofta på PDF- och DWG-filer, samtidigt som projektering och förvaltning arbetar i olika system. När organisationen dessutom inför nya digitala plattformar behöver information ofta översättas eller återskapas mellan systemen. Resultatet blir att det sammanhängande informationsflöde som BIM är tänkt att skapa bryts flera gånger.

Det perspektivet delas av Maarten De Pourcq, belysningsingenjör och strateg vid trafikkontoret i Stockholms stad. Han ser stor potential i BIM för att förbättra samordningen mellan olika discipliner, men menar att den största utmaningen inte är tekniken, utan att få organisationer att arbeta mot samma mål och i samma process

Maarten ser dock en tydlig riktning för utvecklingen. För att BIM ska skapa verkligt värde behöver arbetssättet genomsyra hela organisationen, så att informationen följer byggnaden genom hela dess livscykel. Först då kan BIM fungera som den gemensamma informationsbärare den är tänkt att vara.

Kompetens – den största utmaningen

Programvarorna blir smartare, 3D-modellerna mer avancerade och arbetsprocesserna utvecklas, men hänger utbildningen med? Undersökningen visar att en tydlig majoritet av respondenterna ser brist på kunskap och utbildning som det främsta hindret för BIM och branschens fortsatta utveckling. Men utmaningarna handlar inte bara om fler utbildningar utan också om vad som faktiskt lärs ut.

Johan Röklander, ljusdesigner och lärare vid Jönköping University, menar att utbildningens viktigaste uppgift inte är att lära ut ett specifikt program, utan att ge förståelse för hur information skapas, delas och samordnas genom hela byggprocessen. Därför behöver BIM integreras i flera delar av utbildningen och förankras närmare verkliga projekt, samtidigt som studenterna behöver en stabil grund att bygga vidare på i arbetslivet. Han lyfter också fram att ljusdesign ställer särskilda krav på hur information kommuniceras. Ritningar och armaturförteckningar räcker sällan för att beskriva ljusets kvalitet och intention, vilket innebär att vi behöver arbetssätt som bättre kan samordna och förmedla ljusdesign genom hela projektet.

Även Žan Križner, BIM-specialist och kursledare på STI, ser ett tydligt glapp mellan utbildning och bransch. Han menar att den snabba teknikutvecklingen gör det svårt för utbildningar att hålla jämna steg. Kursplaner förändras långsamt samtidigt som arbetssätt, programvaror och krav utvecklas i hög takt. För att minska glappet efterlyser han utbildningar där BIM och ljusdesign integreras i större utsträckning, studenter från olika discipliner arbetar tillsammans och undervisningen bygger på projekt som speglar verklighetens arbetsprocesser. Samtidigt betonar han att ansvaret inte enbart ligger hos utbildningsaktörerna. Eftersom många av dagens yrkesverksamma aldrig mötte BIM under sin utbildning behöver även företag investera i kontinuerlig kompetensutveckling, så att medarbetarna kan följa den snabba utvecklingen och arbeta effektivt i BIM-baserade projekt.

Blicken mot länder med hög BIM-mognad

Medan den svenska kartläggningen visar en bransch mitt i omställningen är BIM för många internationella ljusdesignföretag redan en självklar del av den dagliga projekteringen. I flera företag finns särskilda BIM-roller, såsom BIM manager och BIM-samordnare, som ansvarar för modellering, informationshantering och samordning. Det gör att ljusdesigner i större utsträckning kan fokusera på kvalitativ ljusdesign och projektering, samtidigt som BIM-modellerna utvecklas parallellt med övriga discipliner. Respondenterna beskriver hur detta har skapat effektivare arbetsflöden, bättre samverkan och högre kvalitet i projekten. Därför fortsätter många företag att satsa på specialistkompetens och kontinuerlig kompetensutveckling.

Det innebär däremot inte att utvecklingen är färdig. När grunden väl är på plats flyttas fokus från att införa BIM till att vidareutveckla arbetssätten. När flera disci­pliner arbetar parallellt ställs höga krav på samordning, tydliga standarder och BIM-modeller med rätt informationskvalitet. Respondenterna lyfter samtidigt varierande beställarkrav, brist på användbara BIM-objekt och höga kostnader för programvaror, utbildning och teknisk infrastruktur, utmaningar som i stor utsträckning delas med den svenska kartläggningen. Skillnaden är att de internationella företagen beskriver dem som utvecklingsfrågor i ett redan etablerat arbetssätt, snarare än hinder för att införa BIM.

Svaren visar dock att framtidstron är stark, trots utmaningarna. Flera företag investerar redan i para­metriska BIM-objekt där information och egenskaper kan anpassas automatiskt, automatiserade arbetsflöden och AI-stöd för informationshantering och repetitiva arbetsmoment. Gemensamt för svaren är synen på tekniken som ett stöd för människan, inte en ersättare. Målet är att frigöra tid för samordning, analys och genomtänkta belysningslösningar genom att minska repetitiva och manuella arbetsuppgifter.

Vägen framåt

När alla perspektiv läggs samman blir en sak tydlig: belysningsbranschen delar i stor utsträckning samma målbild. Frågan är inte längre om BIM ska användas, utan hur dess potential bäst tas till vara. Undersökningen pekar ut de möjligheter som kan driva utvecklingen framåt, de utmaningar som fortfarande bromsar och de vägval som nu väntar branschen.

Detta talar för BIM

• tidig samordning mellan projektets aktörer
• färre kollisioner och sena ändringar
• gemensam och uppdaterad information
• mindre dubbelarbete
• tryggare leverans- och beslutsunderlag
• mer tid för kvalitativ ljusdesign
• starkare roll för ljusdesign
• strukturerad information för förvaltning
• förutsättningar för automation och AI.

Detta bromsar BIM

• brist på BIM-kompetens
• otydliga krav från beställare
• sen involvering av ljusdesign
• programvaror som inte fungerar sömlöst tillsammans
• höga investeringskostnader
• oanvändbara BIM-objekt
• höga trösklar för implementering
• gemensamma standarder saknas
• motstånd mot förändring.

Vad behöver hända nu?

Om belysningsbranschen ska ta nästa steg med BIM krävs ett gemensamt lyft. Resultaten visar att utvecklingen inte avgörs av en enskild aktör, utan av hela branschen gemensamt.

Beställare behöver ställa tydligare BIM-krav för projekten och utveckla tydligare arbetssätt för vidare BIM-baserat förvaltningsarbete.

Tillverkare behöver leverera BIM-objekt med relevant information och rätt detaljnivå, anpassade efter branschens behov.

Programvaruleverantörer behöver koppla samman BIM, ljusberäkning och projektering i sömlösa arbetsflöden.

Utbildningsaktörer och arbetsgivare inom branschen behöver stärka BIM-kompetensen genom utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling.

Projektorganisationer behöver involvera ljusdesign i hela projektet och skapa ett tydligt definierat arbetssätt på samma nivå som andra discipliner.

Branschen behöver skapa förutsättningar för ett mer BIM-baserat arbetssätt genom gemensamma standarder, enhetliga processer och ökad kompetens.

Ljusdesigner behöver ta en mer drivande roll, stärka sin BIM-kompetens och ställa högre krav på verktyg, användbara BIM-objekt från tillverkare och att involveras tidigare i projekteringsprocessen.

Kartläggningen visar att belysningsbranschen i Sverige befinner sig i olika faser av den digitala omställningen, samtidigt som de internationella exemplen visar att en hög BIM-mognad redan är möjlig. Med tydliga krav, gemensamma arbetssätt och rätt kompetens blir BIM ett verktyg som frigör tid, stärker samverkan och skapar bättre förutsättningar för ljusdesign.

Kanske är det också den viktigaste slutsatsen. BIM handlar i grunden inte om 3D-modeller eller programvaror, utan om hur människor, information och kompetens samverkar genom hela byggprocessen. När BIM blir ett gemensamt arbetssätt och modellen en gemensam informationsbärare får ljusdesign en självklar plats i beslutsprocessen och kan i slutändan bidra med det som faktiskt spelar roll: ljuset.

Denna undersökning har möjliggjorts genom finansiering från Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik. Vi vill även rikta ett varmt tack till Ljuskultur för möjligheten att sprida och publicera resultaten, samt till Johan Röklander, Christina Kamma, Alan Ibrahim och Sara Liljeström för värdefull handledning och feedback under projektets gång. 

Vi är också mycket tacksamma för alla intervjupersoner och enkätdeltagare som generöst delat med sig av sina erfarenheter och perspektiv. Även stort tack riktas till våra internationella respondenter:  

Mohamed Medani (Delta Lighting Design, Storbritannien)
Marilena Zapounidi (DPA Lighting Consultants, Dubai)
Zyra Zinn Leigh Lampaug (DPA Lighting Consultants, Dubai)
Dane Sanders (Clanton & Associates, Inc., USA)
Linus Lopez (Lirio Lopez Lighting Design Consultants, Indien).

---

 

BIM i siffror

Kartläggningens resultat i korthet: hur kommunikationen fungerar, vem som bär ansvaret och vad som håller branschen tillbaka.

 

Publicerad den 24 september 2026

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2026