Norske Lysdesignere

Det är mörk november i ett regnigt Oslo men på Høyskolen Kristiania är stämningen varmt välkomnande. Atriet är för kvällen utlånat till Norske Lysdesignere, som i samarbete med lokala delen av NIL, Norske interiørarkitekters og møbeldesigneres landsforening, bjudit in till en kväll med tema Dagslys (dagsljus). Ateljé Lyktan och Philips sponsrar. Här bjuds på bubbel och ”solskinnsboller” (vetebullar med vaniljkräm). Ett hundratal personer har anmält sig för att lyssna till föredrag och samtala med kollegor. På talarlistan står två arkitekter och två ljusdesigner.

Först ut är Einar Hagem från Lund Hagem Arkitekter. Han presenterar det nya Deichmanske bibliotek intill operan i Oslos Bjørvika. Det ska stå klart under 2019. En imponerande byggnad med dagsljusinsläpp uppifrån och genom flera våningar.

Innan den avslutande diskussionen tar vid beskriver Linda Knopf, Multiconsult, norska ljusdesigners återkommande, tröttsamma arbetsuppgift: att göra dagsljusmätningar på slutet och då ofta tvingas göra tummen ner för många byggprojekt.”Trots att ljusdesign är ett erkänt kunskapsområde idag kommer vi fortfarande in i processen alltför sent. ”

Morgonen efter träffar jag fyra ljusdesigner (Martin Holmberg, Elena Ivina, Arve Olsen och Silje Thorsager Østby, samtliga styrelsemedlemmar i NL) på ett café i Østbanehallen (för övrigt 2016 års vinnare av Nordic Lighting Award). Vad tyckte de om kvällen? Var den lyckad?

– Jo, det var ett hyggligt möte med en bra diskussion. Lite extra faktiskt; vi brukar bara servera korv och öl, skämtar ekonomiansvarige Martin Holmberg.

Syns vi inte – finns vi inte

Flera ljusspecialister har förstås varit inblandade det biblioteksbygge som presenterades. Ändå fanns ingen ljusdesigner vid arkitektens sida. Ett bevis på att statusordningen i byggbranschen är desamma i Norge som i Sverige?

– Självklart finns det en viss hierarki här också. Vi är beroende av att arkitekter och byggherrar vill satsa på ljusdesign. Vi har inte kommit lika långt som Storbritannien; där står det ofta i arbetsbeskrivningarna att ljusdesigner ska finnas med i projekten. Eftersom vi är beroende av att arkitekterna inviterar oss i sina uppdrag är det en bra investering att bjuda in dem till våra arrangemang, menar Arve Olsen, ordförande i NL.

– Vår uppgift som förening handlar mycket om att upplysa om och visa på att vi finns. Därför måste vi ordna olika typer av aktiviteter, sprida vårt budskap. Syns vi inte, finns vi inte. NIL i Oslo har 400 medlemmar, vi bara en tiondel, berättar Martin Holmberg.

Hjärtefrågor och verksamhet

Ljusdesigner är ett ungt yrke i Norge, precis som i Sverige. Det finns en Bachelor-utbildning i ljusdesign i Kongsberg på Høyskolen i Sørøst-Norge. Man kan också komma in i yrket genom att först studera scenljusdesign. Eller till exempel göra som Martin Holmberg, gå på Oslo Arkitekthøyskole, bli industridesigner och därefter specialisera sig på ljus. Utbildningsfrågan är en av huvudfrågorna för NL. Föreningen för dialog med högskolan Westerdals Oslo ACT om en tänkt ny utbildning i ljusdesign. För ett par månader sedan var några från NL och informerade under en studentkväll.

– Studenterna är viktiga för oss. Vi träffar alltid alla förstaårselever på ljusdesignutbildningen personligen och erbjuder dem att bli medlemmar gratis under studietiden och ett år därefter, berättar vice ordförande Silje Thorsager Østby.

– Efter utbildningen tituleras man ”lysdesigner”. När man blir medlem hos oss kan man sätta MNL (= Medlem i Norske Lysdesigner) efter. Även om det inte är en officiell auktorisering är det i alla fall ett bevis på att man klarar av att utföra relevanta ljusprojekt, menar Arve Olsen.”Vår allmänna policy handlar om öppenhet. Vi vill inte vara elitistiska, inte stöta bort utan dra till oss människor. ”

Samtliga runt bordet intygar att mycket hänt på kort tid.
– Trots att ljusdesign är ett erkänt kunskapsområde idag kommer vi fortfarande in i processen alltför sent. Därför har vi ofta mycket begränsade ramar att verka inom. En av föreningens stora frågor är att kräva plats betydligt tidigare, säger Martin Holmberg.

Så här står det i stadgarnas ändamåls­paragraf:
”Foreningens formål er å samle norske lysdesignere for å ivareta felles faglige interesser, synliggjøre faget utad, fremme de sosiale, kulturelle og miljømessige standardene i samfunnet og bidra til et høyt kvalitetsnivå innen norsk lysdesign.”
(Syftet med föreningen är att samla norska belysningsdesigner för att skydda gemensamma kunskapsmässiga intressen, göra ämnet synligt, främja sociala, kulturella och miljömässiga normer i samhället och bidra till en hög kvalitetsnivå i norsk ljusdesign.)

Så skiljer sig NL från sin svenska motsvarighet

Motsvarande paragraf i svenska LD, Svenska Ljusdesigner stadgar är betydligt längre och handlar mer om olika utbildningskrav och ”dokumenterat oberoende”.

En av de stora skillnaderna mellan den svenska och den norska föreningen är just synen på oberoende. I Sverige får ingen medlem vara anställd på ett belysnings­företag.

– Det kravet förstår jag inte alls. Om du anlitar en ljusdesigner hos en producent eller leverantör vet du att du får produkter därifrån och kanske från någon samarbetspartner. Det är ingen hemlighet utan själva utgångspunkten, säger Martin Holmberg.

– Vi är övertygade om att leverantörs­anställda gör det bästa möjliga. Inom rådande villkor. I vår organisation är enskilda personer medlemmar, inte företag. Och alla arbetar seriöst som ljusdesigner, fortsätter Arve Olsen.

I Sverige kanske de tänker att slutresultatet inte blir optimalt om ljusdesignern ”tvingas” använda en sämre produkt bara för att hen måste hålla sig till ett bestämt märke. Har den frågan aldrig varit uppe på bordet hos er?

– Inte på allvar. Att höja nivån på ljus­designyrket i stort är vårt mål. Alla som ­söker kan inte bli medlemmar. Tre vägar finns in till föreningen. Den formella handlar om rätt utbildning. Om du är utbildad designer inom ett annat område och sen specialiserat dig på ljus kan det också vara okej. Den tredje går via långvarigt praktiskt arbete: den som jobbat som snickare eller ingenjör till exempel och därefter utfört avancerade belysningsuppdrag har också en chans. Med de utgångspunkterna tycker vi inte att inträdesvillkoren ska bero av om man sitter hos någon leverantör eller inte.

En så kallad medlemskommitté tar emot ansökningshandlingarna och beviljar medlemskap. Styrelsen har inte med den saken att göra. När en medlem blivit invald skriver styrelsen däremot välkomstbrev och lägger upp information om hen på nätet. Medlemmarna kan alltid kommunicera direkt med varandra genom appen Slack. För att nå utanför föreningen används sociala medier som sköts av en pr-ansvarig.

Idag har Norske Lysedesigner strax under sextio ordinarie medlemmar och knappt trettio studentmedlemmar. Avgiften för ordinarie medlemmar är 850 NOK per år.

– Helt ruinerande, skrattar Martin Holmberg. För det får man gratis inträde till alla evenemang med (just det) öl och korv, föredragshållare som det normalt kostar flera tusen kronor för att höra. Samt ett nästan gratis julbord.

– Och dessutom möjlighet att gå på olika kurser. Nyligen körde vi en om det ljusbehandlingsprogram vi alla använder. Förra året hade vi en kurs i video mapping, inflikar programansvariga Elena Ivina.

Programverksamheten bygger på att alla i föreningen jobbar ideellt. Dessutom ger några fasta sponsorer en viss summa för fyra arrangemang per år. Genom att hushålla med pengarna sprider man ut dem på flera programpunkter än så under året.

– Vi flyter på en stark goodwill. Oftast är lokalerna gratis om vi inte önskar något mycket speciellt. Vi får föredragshållare som normalt kostar massor att ställa upp för en fjärdedel av priset. Ibland till och med gratis eller för en flaska vin. Ännu så länge har vi inte aktivt försökt ragga fler sponsorer. I framtiden kanske vi gör det, om vi vill sätta igång en mer omfattande programverksamhet. Men vi kan faktiskt göra väldigt mycket för lite pengar, fortsätter Elena Ivina.

Öppenhet och för allas bästa

På NL:s sajt finns förutom till exempel medlemsförteckning och stadgar också etiska riktlinjer för yrket. Dessutom en nedladdningsbar, fjorton sidor lång pdf: ”Ytelsesbeskrivelse for lysdesign” (Målbeskrivning för ljusdesign). Hur använder ni den?

– Den förenklar samtalet. Både när vi träffar uppdragsgivare och i samarbetet med andra inblandade yrkeskategorier. Den beskriver ljusdesignerns arbetsuppgifter i stort och smått. Här finns råd och förslag till arbetsordning. En annan viktig sak är att den beskriver hur ljusdesignern och arkitekten borde ”ligga på samma nivå”, understryker Martin Holmberg.

Författarna till dokumentet, Roar Sande och Hege Mogård Hanssen, satt tidigare i föreningens styrelse. Deras avsikt var och är att dokumentet ska revideras allt eftersom förutsättningarna för yrket ändras.

– Vi talar ofta om hur viktigt det är att uppvärdera ljusdesignerns yrke. Men jag tycker också att vi behövs för varandra. NL fungerar som en plattform där medlemmarna samlas och delar kunskap. Här kan man ventilera sina problem. För den som sitter ensam på sin arbetsplats är det viktigt att ha ett forum att samlas kring, där man kan växa både yrkesmässigt och som person, menar Elena Ivina.

– Jag håller med, säger Arve Olsen. Vår allmänna policy handlar om öppenhet. Inte bara i förhållande till våra egna kollegor utan också till andra yrkesgrupper. Vi vill inte vara elitistiska, inte stöta bort utan dra till oss människor.

– Jag tror att det länge funnits en svaghet i ljusbranschen. Åtminstone här i Norge. Man ser ofta bara till sig själv, konkurrerar och stänger ute. NL är till för ljusdesignområdet som helhet. Vi vill höja kvaliteten. Både på oss själva och på branschen i stort. Inte bara slåss om jobben, avslutar Martin Holmberg.

Publicerad den 31 januari 2018

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2018