Teknik

Nu installerar Helsingborg framtidens belysningssystem

För två år sedan skrev Ljuskultur om hur Helsingborg planerade för framtidens belysningssystem. Nu påbörjas installationen av systemet som även kommer att kunna styra och övervaka andra funktioner i staden – som papperskorgar och dagvattenbrunnar.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Andréas Hall som är utvecklingsingenjör på drift- och underhållsavdelningen hos stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg är förväntansfull – och lite otålig. Upphandlingen av det nya styrsystemet har varit komplex och tagit sin tid. Eller rättare sagt, upphandlingen av styrsystemen, för man har upphandlat två styrsystem för att se vilket av dem som fungerar bäst i praktiken. De båda valda leverantörerna är Itron och Schréder.

– Det vi kommer att göra nu är att installera de båda leverantörernas styrnoder i armaturerna så att vi kan tända, släcka, dimra och se allt som händer. Om vi till exempel skickar ett tändkommando till alla armaturer vill vi kunna få en bekräftelse från armaturerna att de har tänt upp, säger Andréas Hall.

Installationen av de nya styrsystemen kommer att börja i mars. Allra först ut blir villasamhället Bårslöv med Itron som leverantör. Näst på tur står Påarp där Schréder är leverantör.

Som en del i projektet Framtidens belysning har stadens armaturer redan börjat bytas ut mot LED. Så här långt är 16 000 av stadens cirka 40 000 ljuspunkter ersatta med LED, varav 5 800 inom ramen för projektet. I samband med det har man också passat på att förse armaturerna med dubbla Zhagasocklar så långt det varit möjligt. Styrnoderna för belysningssystemet kommer nu att installeras i den sockel som pekar uppåt, medan den som pekar nedåt kan användas för att övervaka andra funktioner i staden som dagvattenbrunnarnas och papperskorgarnas fyllnadsgrad, om träden behöver vattnas eller om livbojarna sitter på sin plats.

– För att kunna använda datan är det viktigt att den visualiseras på ett bra sätt. Vi vill till exempel ha en karta där vi tydligt kan se vilka brunnar som det är problem med eller vilka papperskorgar som behöver tömmas. Tanken är också att systemet automatiskt ska generera ett ärende till vår entreprenör som kan åtgärda problemet och att ärendet släcks ner automatiskt när det är klart. På så vis kan vi spara mycket enformig och tidskrävande administration, säger Andréas Hall.

Testning pågår

Redan nu finns en liten testanläggning med sex dagvattenbrunnar i centrala staden. Brunnarna har försetts med små sensorer som kan avläsa fyllnadsgraden.

– Nästa steg blir att sätta sensorer i brunnarna i Bårslöv. Totalt handlar det om cirka 25 000 brunnar i hela Helsingborg, där vi kommer att sätta sensorer i ungefär var fjärde eller var femte brunn, berättar Andréas Hall.

I nuvarande testanläggning sker kommunikationen via det befintliga LoRa-systemet som passar bra för att skicka små mängder information över långa avstånd där det inte finns några hinder i vägen. Nu kommer man att prova två tekniska lösningar till.

– Med Itron kommer vi att testa Wi-SUN som använder ett frekvensband på 870 MHz och där vi kan skicka ganska små datamängder över långa sträckor. I fallet med Schréder testar vi Dect med en frekvens på 1,9 GHz, vilket ger möjlighet att skicka större datamängder men över kortare sträckor, berättar Andréas Hall.

Anledningarna till att man vill testa olika tekniker är flera. För det första fungerar det inte att använda wifi i centrala staden eftersom 2,4 GHz-bandet där wifi ligger redan är ganska fullt. Bluetooth och Zigbee ligger dessutom i samma band.

– Vi har provat wifi för att styra våra RGB-armaturer i centrala staden, men det finns så många wifinät där att de stör ut varandra. De band vi testar nu är i princip helt tomma, vilket gör att det inte blir några störningar varken för oss eller andra i staden, påpekar Andréas Hall.

En annan viktig anledning är att dessa frekvensband är gratis att använda.

– För 4G- och 5G-näten krävs ett abonnemang för varje enhet som kommunicerar, så kostnaderna för det skulle bli skyhöga, säger Andréas Hall.

Krav på öppna system

Eftersom styrsystemet behöver kunna kommunicera via flera olika tekniska lösningar och med andra system inom staden behöver det fungera som en nätverksbrygga. Eller som Andréas Hall uttrycker det: Som droiden C-3PO i Star Wars som kan förstå och prata sex miljoner olika språk.

– I nuläget har vi alltså två separata styrsystem, Itrons styrsystem som heter SLV och Schréders som heter Exedra. Det viktiga är att de är kompatibla med varandra. Sedan får vi se om vi kommer att fortsätta använda båda eller om vi på sikt väljer ett av dem, säger Andréas Hall.

Han påpekar att det blir allt viktigare att leverantörerna använder sig av öppna system för att vara ­relevanta och att den här upphandlingen är ett steg i den riktningen.

– Det funkar inte längre med inlåsta system – ingen kommer att acceptera det och speciellt inte i den kommunala världen där vi är satta att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Det innebär att vi inte kan sitta fast i långa abonnemangstider och att styrnoder och andra delar behöver vara varumärkesoberoende. En annan aspekt är att leverantörerna behöver bli mer lyhörda för vad vi vill ha i stället för att erbjuda oss tekniska lösningar som vi inte har frågat efter och inte vill ha. De leverantörer som förstår att fråga ”What’s in it for you?” i stället för ”What’s in it for me?” kommer att bli de stora vinnarna i den stora omställning som är på väg att ske, säger Andréas Hall.

Publicerad den 19 februari 2025
Ur Ljuskultur Nummer 1, 2025

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här