Forskning Intro
Obehagsbländning i relation till UGR och omgivande ljus
Bra ljus är viktigt för vår hälsa och en förutsättning för god arbetsmiljö. Dagens LED-system orsakar dock ofta bländningsupplevelser – och bländning är ett av de största problemen för visuell komfort.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantObehagsbländning är en typ av bländning som orsakar obehag utan att nödvändigtvis försämra synen på föremål. Obehagsbländning påverkar människor i slutet av dagen genom att orsaka smärta i eller runt ögonen, känsla av irritation, och påverkar pupillstorleken på lång sikt. Nuvarande metoder för att utvärdera obehagsbländning härleds från UGR-värden (Unified Glare Rating) enligt CIE-standarder (Internationella belysningskommissionen). Men det finns ännu ingen konsensus om dessa objektiva mätningar är i linje med människans uppfattning av bländning.
Zeynep Ekim Olsson doktorerar vid Lunds universitet och tillsammans med sin handledare Thorbjörn Laike och samarbetspartner Tommy Goven undersöker de hur subjektiva metoder för obehagsbländning stämmer överens med objektiva mätningar och vilka faktorer som orsakar individuell känslighet för obehagsbländning. Hon utvärderade fem vanliga LED-system från arbetsmiljöer för att jämföra UGR-värden med fyra olika subjektiva bländningsskalor. Hon genomförde laboratoriestudier vid Lunds universitet för att bedöma flera faktorer som orsakar sådana bländningsupplevelser. En av hennes forskningsfrågor är också att förstå hur viktigt omgivande ljus är för att uppleva obehagsbländning.
Resultat av studien
Studien visade att UGR-värden inte stämmer väl överens med subjektiva bländningsskalor och beräkningar för omgivningsbelysning (t ex BCD, Borderline between Comfort and Discomfort) kan vara användbart för att utvärdera objektiva mätningar för obehagsbländning.
– De mest använda De Boer- och Hopkinsonsskalorna ber deltagarna att betygsätta sina bländningsupplevelser. Men bländning är svår för människor att förstå och till och med att ange och utvärdera. Vår experimentella studie visade att obehagsbländning ofta kan förväxlas med ljusstyrka, säger hon. Studien visade även att obehagsbländning blir bättre rapporterat när man frågar människor om komfort och obehagsupplevelser när de utför uppgifter.
– Det finns också många individuella faktorer som påverkar sådana obehagsupplevelser. Vi fann att ålder, kön och ögonfärgsskillnader samt känslor kan påverka subjektiva upplevelser av obehagsbländning. Äldre människor och människor med blå eller gröna ögon kan uppleva högre obehagsbländning än andra men det är svårt att generalisera. Ytterligare experimentella studier i labbmiljö kan förklara skillnader i subjektiva upplevelser, säger Zeynep Ekim Olsson.
Zeynep presenterade sin forskning i år vid CIE-konferensen i Ljubljana för att ytterligare diskutera nya metoder för att utvärdera obehagsbländning.
– Jag anser att detta är viktig forskning för framtida ljusdesign men ytterligare studier behövs för att undersöka individuella faktorer i detalj för att kunna förstå individuell känslighet för obehagsbländning, säger hon.
Studiens fynd kan även användas för att förebygga obehagsbländning genom att ta hänsyn till omgivande ljus. Hennes projekt är finansierat av Energimyndigheten.