Efter en svår cykelolycka började Shelley James studera hjärnan, ljus och perception, för att förstå hur saker och ting ­fungerade.
Human Centric Lighting

Om forskning för bättre hälsa och livskvalitet – med Shelley James

Doktor Shelley James är en internationell expert på ljus och välbefinnande, flitigt anlitad som föredragshållare. Hon besökte nyligen Sverige och berättade om intressanta forskningsresultat.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

–Googlade ”human centred lighting solutions” för en tid sen och över 30 miljoner träffar poppade upp. HCL är knappast något okänt. Mer ljus på morgonen plus några timmars nedvarvning före läggdags förbättrar dygnsrytmen och vi orkar mer. Men HCL är mer komplicerat än dagsljus och artificiell belysning i god förening. Nyckelbegrepp som icke-visuellt ljus och melanopsin är nödvändiga att känna till för alla som arbetar med ljus.

Så inleder Shelley James sin föreläsning en eftermiddag då duggregn och novembermörker dominerar tillvaron. Hon är doktor och internationell expert inom ämnet ljus och välbefinnande, rådgivare och gästföreläsare vid RCA (Royal College of Art). Nu är hon inbjuden till Sverige av belysningsförtaget Glamox.

Tidigare i sitt yrkesliv jobbade Shelley James som varumärkeskonsult, höll i kampanjer för stora företag, lärde ut hur man skulle exponera och ljussätta varor på hyllor och diskar.

–När ni shoppar nästa gång, kolla knepen. Hur butiker eller varuhus försöker få er att köpa saker ni inte vet att ni behöver – med ljusets hjälp. Jag sysslade med sånt förut.

En cykelolycka blev vändningen

Men så råkade hon ut för en cykelolycka, fick en hjärnskada och förlorade flera av de färdigheter som hon tidigare tagit för givna. Att komma tillbaka tog tid och kraft. Hon började studera hjärnan, ljus och perception, för att förstå hur saker och ting fungerade. Och experimenterade med glas för att förstå hur ljusets strålar betedde sig.

Så småningom satte hon upp ett ljuslaboratorium i London dit folk kunde komma och undersöka ljusets egenskaper. Med pandemin följde en tuff lockdown i Storbritannien. Folk satt inomhus hela dagarna, många mådde dåligt. Shelley James blev mer och mer intresserad av dagsljusets betydelse för hälsan.

I dag bevakar hon ljusforskning på universitet och institutioner samt samlar alla matnyttiga resultat i ämnet ljus på sin hemsida.

– Egentligen krävs inte mycket ljus för att vi ska ta oss fram, inte mer än 10 lux kanske. Omkring 70 procent av ”synen” är minnen, sådant man känner till på förhand genom erfarenheter. Men ljuset har både synliga och osynliga komponenter. De senare har intresserat mig mer och mer, berättar Shelley James. För bara tjugo år sedan visste man inte mycket om det. Det var i samband med upptäckten av melanopsin som kunskaperna föll på plats; ett fotopigment i näthinnan, ett slags ljusmätare. Det justerar vår dygnsrytm och har stor betydelse för vår kroppsklocka, det vill säga den cirkadiska rytmen. Det icke-visuella ljuset styr kroppsklockan, vår uppmärksamhet och vårt humör.

Man vet också en hel del om hur blått ljus aktiverar och påverkar uppvaknandet och om hur man kan använda det för att rätta till dygnsrytmen om den rubbats av något skäl.

– Blått ljus är definitivt bättre än kaffe, menar ­Shelley Jones. ”Blått ljus är
definitivt bättre
än kaffe.”

Enligt forskningsresultat är ljusterapi, det vill säga BLT (Blue Light Therapy), minst lika effektiv som antidepressiva medel vid behandling av vissa depressioner. Den minskar risken för förekomsten av årstidsbunden depression; hjälper 67 procent av patienterna med mildare årstidsbunden nedstämdhet och upp till 40 procent av patienter med
svår årstidsbunden depression.

Bättre hälsa med MDER

Man har också kunnat konstatera att vårdtiden på sjukhus påverkas positivt med HCL, det vill säga om belysningen är sådan att den stöder cirkadisk rytm och produktionen av melanopsin.

Begreppet MDER (Melanopic ­Daylight Efficacy Ratio) är ett mått för att utvärdera det artificiella ljusets ­cirkadiska effekt jämfört med naturligt ljus. Nyckeln
till en bättre hälsa är att optimera MDER-värdena både dag och kväll, vilket man sett på sjukhus. Det har stor effekt på tillfrisknandet hos många patienter, enligt Shelley Jones.

Genom att ställa in rätt kroppsklocka med hjälp av MDER kan man öka livskvaliteten radikalt för personer på äldreboenden. Forskning som hon refererar till talar om ökad glädje och vakenhet samtidigt som den kognitiva försämringen hos de boende reduceras med 5 procent och depressiva symtom med 19 procent.

Den åldersrelaterade nedgången av funktionsförmågan sjunker dessutom med 53 procent och fallolyckorna minskar med 43 procent.

Att patienterna mår bättre gör också vardagen lättare och mer trivsam för personalen.

Forskare har också tittat på vad ljuset betyder på psykiatriska kliniker. Mycket vitt ljus gör patienterna mer alerta men om en traumatisk situation uppstår och en patient behöver lugnas ner hjälper varmare ljus till att normalisera läget.

Färgtemperaturen påverkar för övrigt oss alla. Ett varmare ljus gör människor mindre aggressiva och mer benägna att umgås till exempel.

Ökad prestation och glädje

När det gäller belysningen för kontorsanställda, nämner Shelley Jones fastighetsrådgivaren CBRE:s rapport ”The Snowball Effect of Healthy Offices”. Den pekar på hur dynamisk belysning, där både färgförändring och ljusstyrka regleras enligt HCL, gjort att de anställdas objektiva och subjektiva prestationer ökat med 12 respektive 18 procent. 71 procent av personalen hade fått mer energi och 76 procent kände sig gladare. Dessutom menade medarbetarna att de mådde bättre inte bara på jobbet utan också hemma.

Det pågår också en hel del forskning kring unga och ljusets påverkan. Enligt dessa studier har 23 procent av tonåringar i allmänhet sömnproblem. Siffrorna är ofta mycket högre för de med ASD (tidigare kallad Aspergers syndrom), ADHD och personer med intellektuella funktionsvariationer. Ljusbehandling hjälper samtliga kategorier att minska sömnsvårigheterna och därmed må bättre.

Enligt en undersökning av tonåringar inskrivna inom psykiatrin minskar oro och ”pirrighet” väsentligt när ljuset kan varieras under dagen och om ungdomarna själva kan reglera ljuset.

Att lärare också mår bättre om eleverna i skolan mår bra kanske inte är så konstigt. I en stor amerikansk undersökning framgick till exempel att skolanläggningarnas kvalitet, inklusive belysningen hade större betydelse för lärarna än lönefrågan.

WELL gav snabb avkastning

Ett av Shelley James budskap handlar om att investeringar i hälsosam belysning verkligen lönar sig också ekonomiskt och hon slog ett slag för WELL-certifierande byggnader. Åtta komponenter beträffande ljus ingår
i WELL. Också här presenterade hon övertygande siffror: Med WELL ökade den totala tillfredsställelsen på arbetsplatsen med 28 procent och den psykiska hälsan med 10 procent.

 

Ett annat exempel handlade om den stora kontors­arbetsplatsen Cundall London. De enorma summor företaget lagt ner på WELL visade sig ge avkastning redan efter två år. Bland annat genom en 50-procentig minskning av sjukfrånvaron och 27 procents lägre ­personalomsättning. HCL kanske kostar mer på kort sikt men ger i längden fördelar som lätt går att räkna om till pengar.

Lyckligare och friskare människor med HCL alltså, enligt Shelley James.

När jag kommer hem googlar jag och får nu över
65 miljoner träffar. Ett begrepp på frammarsch,
minst sagt.

Fotnot 1
Länkar till olika forskningsprojektet går att få via Shelley
James hemsida www.ageoflightinnovations.com

Fotnot 2
WELL Building Standard är en certifiering för byggnader, ­kommersiella interiörer och stadsdelar. Systemet finns anpassat för den svenska marknaden, men ägs av den amerikanska icke-vinstdrivande organisationen International WELL Building Institute (IWBI).

LÄNK TILL SHELLEY JAMES HEMSIDA DÄR FORSKNINGSRAPPORTER FINNS SAMLADE

 

 

Publicerad den 15 februari 2024
Ur Ljuskultur Nummer 1, 2024

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här