”På rätt nivå med ­hänsyn till trivsel, ­trygghet och estetik”

Ni har ständigt projekt på gång, ett av de senaste är gångvägen bakom Fältöversten, vill du berätta om det?

– Någon gång kring 2017–2018 monterades en ljusslinga, delvis fastsatt i träden, på delen mellan gångbron bakom Fältöversten och Tessinparken – ett trygghetsmässigt viktigt område. Folk tyckte att det var trivsamt, men nu hade belysningen börjat gå sönder och behövde ersättas.

– Stadsdelen höll på att rusta upp gräsytor, träd och annat i området, och under det pågående arbetet blev det ett bra tillfälle att sätta upp stolpar för den nya belysningen. Det är viktigt att samordna den här typen av stora arbeten för att använda skattepengarna så klokt som möjligt. Nu är anläggningen klar och betydligt mer hållbar, till stor glädje för stockholmarna.

I det här fallet var det ett mindre, udda projekt med ett tätt samarbete med en leverantör. Men staden har ett ramavtal med ett antal ljuskonsultbyråer – när anlitas de?

– Vi har ramavtal med fem olika konsultfirmor för projektering av offentlig belysning. De används vid både små och större projekt och kräver både fingertoppskänsla och mer tidskrävande beräkningar. Det handlar om projekt där det krävs större kunskap om gestaltning och regler för belysning, till exempel i gröna områden eller längs med vatten. Reglerna ändras, och nya tillkommer. Trafikkontoret har tagit fram riktlinjer hur man ska hantera olika typer av miljöer såsom ljus i naturområden, parker, torg md mera.

– Det är ju skillnad på en landsväg och gator inne i stan. Det ska vara vackert att titta på och hållbart. Vid ett startmöte är det viktigt att vi tillsammans sätter ribban så att utformningen av belysningen hamnar på rätt nivå med hänsyn till trivsel, trygghet och estetik.

Vilka är de viktigaste hållbarhetsaspekterna idag när det gäller belysning, enligt dig?

”Det finns prioriterade områden i staden, som Kungsträdgården och hela Gamla stan. Även flera av de historiska broarna är prioriterade.”

– Det är att det finns reservdelar och att underhållet är enkelt – man ska kunna komma åt att underhålla armaturerna utan problem. Sedan kan det också vara viktigt med liknande lösningar i stadsdelar som ligger nära varandra så att det hela hänger ihop. Och framför allt att på vissa platser ska belysningen också vara mer estetiskt tilltalande. Det finns prioriterade områden i staden, som Kungsträdgården och hela Gamla stan. Även flera av de historiska broarna är prioriterade.

Om du skulle skicka en hälsning till dem som planerar belysning, vad skulle det vara?

– Det är väl just att tänka på hur anläggningen ska användas senare – att den går att underhålla på ett bra sätt och fungerar väl för den som tar över driften. Se det verkligen från beställarens och brukarens perspektiv.

Vilka intressanta projekt har ni på gång i staden just nu?

– Ett av de större projekten är Östermalmstorg, som vi bygger om. Andra exempel är Tegelbacken, som omvandlas från en stor trafikplatslösning till ett mindre torg med cykelbanor med mera.

– Ett ytterligare viktigt projekt är Västerbron. I första etappen ska mittendelen med betongkonstruktionen rivas och byggas om. I samband med det så byts ledningar, stolpar och armaturer ut på bron.

Hur går det med uppgraderingen från de gamla ljuskällorna som fasas ut från och med 2027? Hur mycket har ni kvar att göra här?

– I Stockholm har vi totalt 150 000 ljuspunkter, och ungefär hälften är redan klara. Vi har börjat med de mest energislukande anläggningarna, som kvicksilverlampor. Riktigt gamla armaturer ersätts med nya, helst alltid med styrning. De som är cirka tio år gamla kan uppgraderas med konverteringssatser. De närmaste åren kommer vi att öka takten, men vi kommer fortfarande att ha en del kvar att göra 2027. Vi gör seriebyten, och på vissa ställen kan ljuskällorna hålla fram till 2030.

Den nyligen upprustade linspända belysningen på GC-vägen längs Valhalla­vägen, på båda sidorna av gångbron mot Tessinparken. Ljusnivån behålls även på natten, för trygghetens skull. Leverantör: Fox Belysning.
Foto: Erik Hagström

Publicerad den 19 februari 2025

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2025