Sakernas internet: Vad, varför och hur?

The Internet of Things (IoT) – eller ”sakernas Internet” – uppstår när webben och den fysiska världen möts i alla de elektroniska och uppkopplade föremål vi har runt oss. När internet och andra datanätverk flyttar in i vår infrastruktur, energinät, produktion, vårdinrättningar, transportsektorer och hem, används IoT.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Praktiskt taget alla elektroniska produkter kommer sannolikt att ha någon form av uppkoppling i framtiden. Men man ska skilja på smart-teknologi och Internet of Things. Smart-teknologi kräver inte alltid att produkten kommunicerar med andra produkter. I Internet of Things, däremot, ”talar” smarta föremål med varandra utan vår inblandning.

Ett exempel på en smart produkt som dock inte ingår i Internet of Things är de nyligen släppta elektroniska dörrlåsen som vi kan kommunicera med. Vi kan öppna för fraktbolaget via vår mobil från andra sidan jorden om det skulle behövas. Anledningen till varför det här inte handlar om IoT är att det smarta låset inte själv kommunicerar med andra föremål utan mer utför kommandon, skickar oss meddelanden att dörren är öppen, stängd eller låst osv. Det är smart, men inte tillräckligt intelligent för att omfatta sakernas internet.

En smartphone-app som du själv styr din belysning med är inte heller IoT. Däremot talar vi om en applikation av IoT när ljuskällor är uppkopplade och styrs automatiskt utifrån tid på dygnet, dagsljussensorer och lokalt väder, med mera.

Internet of Things – ett helt system

Att tala om sakernas internet kan vara missvisande. Det handlar ju inte bara om själva de smarta föremålen, utan om ett helt system, med komponenter/moduler, produkter, uppkoppling., plattformar, applikationer och olika kundvärden, som går att köpa och sälja. Kanske blir det något tydligare om vi ritar upp en värdekedja:

Smart modul, som ett SIM-kort, eller sensor som kan kommunicera. Tillverkas kanske av Intel.
Smart objekt. Den smarta bilen tillverkad av Volvo eller de smarta gatubelysningsarmaturerna som integrerats med de smarta modulerna som inbyggda kamerasensorer, positionering och kommunikationsmoduler.
Uppkoppling. Tillhandahålls av företag som Telia.
Applikationen. Det intelligenta trafiksystemet, som ser till att skapa en grön våg i trafiksignalerna när ambulansen är på väg, eller tar över bilens styrning när den är på väg att glida över i fel fil. Hanteras av en myndighet som Trafikverket eller av kommunerna.
Kunden är inte alltid lätt att definiera. I det här fallet finns många potentiella parter som antingen köper eller säljer IoT-tjänster. Vad som är tydligt är att flera många parter står att vinna. Exempelvis bilägarna som undviker kollision; försäkringsbolagen som slipper utbetalningar; kommunen som slipper vårdkostnader; sjukhuset
och landstinget vars ambulans tar sig fram snabbare, och så vidare.

IoT i ljusvärlden

För att illustrera hur IoT kan komma att se ut i framtiden ges här ett antal exempel. Vi börjar med ett som vi inom belysningsbranschen har lätt att relatera till.

En vanlig närvaro/frånvarosensor är idag ganska ointelligent trots att den är uppkopplad till ett styrsystem. Den kan detektera om något bryter ett fält och i så fall kommunicera, men sedan tar det i princip stopp. En aktiv IoT-sensor, däremot, kan reagera på vem som är i rummet och vilken aktivitet personen utför. Genom att känna av var personen går och står kan systemet sedan via avancerade algoritmer förutspå vilken aktivitet personen ska utföra, och välja rätt belysningsscenario.

IoT-sensorn kommer även att ta hänsyn till om det finns andra i rummet, och i så fall snabbt ändra ljusinställningen. Sensorn kan vara så sofistikerad att den även kan avläsa vem som är i rummet, och välja den individens personliga preferenser.

IoT-sensorer kan även komma att kommunicera med övriga sensorer i byggnaden och utan vår inblandning justera husets ventilation, värme- och kylinställningar, beroende på antalet personer och deras aktivitet. Om det börjar brinna kan brandkåren innan de ens kommer fram till platsen få reda på exakt vilka utrymmen branden påverkar och var det finns människor.

Smartare funktioner

Redan idag scannar vi våra matvaror när vi handlar på stormarknaden. I framtiden får vi ännu smartare funktioner. När vi registrerat preferenser och allergier, varskos vi om någon i familjen är allergisk mot något i en scannad produkt, och i så fall får vi också förslag på en alternativ vara, samt hjälp att hitta den.

Övervakning

När du ska gå ut säger ditt paraply till dig att ta med dig det, eftersom det kan bli regn. Paraplyet kan övervaka vädret via väderprognoser, dina vädercentral, alla mätare du har i och på ditt hus, kommunicera med en sensor vid dörren som visar att du är på väg ut, och även se i din kalender att ditt möte är på andra sidan av staden. Utifrån dina vanor, tid på dygnet, trafikrapporter och hur lång tid det är kvar tills det planerade mötet har systemet kommit fram att du nog tar bussen och därför behöver ditt paraply.

Din nya pacemaker kommer att vara övervakad 24 timmar om dygnet och vid problem automatiskt kontakta ambulans med din exakta position innan du kanske ens märkt att något är fel. Genom avancerade algoritmer och FAQ-databaser kommer problem kunna förutspås innan de ens uppkommit, och automatiskt varna för alltför låg puls eller farligt höga blodsockernivåer.

Staden kan främja invånarnas hälsa och säkerhet men även miljön genom IoT-sensorer i gatubelysningen. De kan skilja på en katt, människa, cykel och bil, och till och med uppfatta om det är ett utryckningsfordon. Systemet kommer automatiskt att larma vid olyckor, och tala om var det finns trasiga armaturer.

Realtids­funktioner

IoT används ofta för att söka och förmedla information i realtid, och svara på frågor som ”var är mina nycklar” eller ”var är mitt barn”. En fabrikant kan också följa exakt var en armatur befinner sig, och se om den producerats, är på väg till en kund eller just levererats.

Ett bra sätt att förebygga matförgiftningar och missnöje är att förse matvaror med IoT-chip. Restauranger kan hålla reda på vilken omgivningstemperatur produkterna har haft under sin ofta långa transport och därigenom om de känsliga skaldjuren hanterats på ett bra sätt.

En annan realtidsfunktion är skyltscanning i bilar. Det är ett sätt att öka trafiksäkerheten genom att få oss att följa hastighetsbegränsningarna i större utsträckning. En kamera avläser hastighetsskyltar och kommunicerar med bilens instrument, som visar högsta tillåtna hastighet.

Miljö, säkerhet och ekonomi

Genom smart teknologi och IoT kommer våra städer att bli mer energi­effektiva och miljövänliga. Till exempel kommer trafiken att kunna styras om via signalsystem, och trafiksignalerna och belysningsnivåerna på våra vägar anpassas, beroende på aktuell trafiksituation.

Vi kommer också att få ökad säkerhet. Samma kamera som används för att avläsa hastighetsskyltar kommer även att upptäcka om bilen oavsiktligt avviker från körfältet. Då skickas­ en signal till styr­systemet, och bilen styrs automatiskt tillbaka i körfältet.

Ljudsensorer i gatubelysningsarmaturer kan övervaka stadens centrum genom att lyssna efter skottlossning. Systemet kan automatiskt avgöra var skottlossningen kommer ifrån samt vilket typ av vapen som används, och ögonblickligen meddela säkerhetstjänsten, som sätter in lämplig insats. All kameraövervakning går över till högupplöst läge och zoomar in medan systemet automatiskt spelar upp allt i en samlad bild hos en operatör.

IoT kommer också att ge ekonomiska vinster i vardagen. Till exempel: Du laddar din tvättmaskin och ger klartecken, men den uppkopplade maskinen går igång först när elen är som billigast på dygnet.

Framtidens hot och möjligheter

Idag ansluts miljontals IoT-föremål till nätet varje dag. Inom några år kommer vi att vara omgivna av uppkopplade och smarta saker. Ett antal aspekter av våra liv kommer att förändras – många till det positiva men en del till det negativa. Privatlivet kommer nästan säkert att bli lidande. Den som försovit sig får svårt att övertyga chefen om att han redan sitter på tunnelbanan när alla IoT-föremål talar om att individen är urkopplad men fortfarande befinner sig i sovrummet.

Utvecklingen är dock nödvändig, även om vi inte själva helt kan råda över den. Vi måste lära oss hantera sakernas internet, som vi gjort med all annan teknik. Till exempel måste vi förhindra att olämpliga budskap skickas ut. Tänk dig att någon dött i sitt hem, men att anhöriga meddelas att ambulansen är på väg. Samtidigt känner en annonstjänst av dödsfallet och skickar reklam för en begravningsbyrå.

Säkert kommer den äldre generationen uppleva att de får för mycket att hantera. Ungdomar som växer upp idag kommer däremot att uppleva IoT som något naturligt. Sakernas internet kommer att hjälpa oss människor i stor utsträckning, inte minst miljömässigt. Säkerheten är det största hotet, men gemensamma standarder för kommunikation och säkerhet utvecklas för fullt, vilket gör att riskerna kommer att minimeras. Vi får hoppas att människan med denna teknik faktiskt kan stoppa förstörelsen av vår planet, göra befolkningen friskare, öka de fattigas möjlighet till ett bättre liv och skapa en bättre framtid för oss alla.

I ett kommande nummer kommer Ronnie att fortsätta reda ut IoT-begreppet och då om hur tekniken kan användas inom belysning.

Publicerad den 30 augusti 2016
Ur Ljuskultur Nummer 4, 2016

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.        m

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare