Starkare tillsammans

Mötet som denna artikel handlar om är på sätt och vis historiskt. Företrädarna för landets två viktigaste ljusutbildningar, Ljusdesign på Jönköpings universitet och KTH:s program Architectural Lighting Design Master (ALD) på Ljusdesignavdelningen ska träffas och diskutera samarbete, framtid och hur de tillsammans kan bli ännu bättre. Detta i en tid när båda utbildningarna nyligen genomgått stora, utvecklande förändringar. I Jönköping utökades i höstas antalet studieår till tre istället för tidigare två. Nu kan de titulera sig kandidatutbildning. KTH:s masterprogram har flyttat från Campus i Haninge där fokus låg på hälsa till den i huvudstaden centralt belägna Arkitekturskolan. En flytt som naturligtvis kommer både ljus- och arkitekturstudenter till godo.

Johanna Glans, programansvarig för Ljusdesign i Jönköping och Federico Favero, detsamma för ALD Master på KTH, är fulla av tillförsikt och glädje över allt det positiva som händer.

– Vi har ju samma grundläggande syn på att ljusdesign behövs både när det gäller människors välbefinnande och för att lyfta fram och förhöja intrycket av arkitekturen. Vår gemensamma målsättning handlar om att, bland annat hos arkitekter, öka förståelsen för ljusets betydelse och få in det tidigare i processen. Just därför är det så roligt att i ännu större omfattning kunna samarbeta för att driva på utvecklingen och kompetensen tillsammans, säger Federico Favero och Johanna Glans tillägger:

– Om vi intensifierar våra kontakter och samarbetar mer blir vi också bättre på att möta den ökade efterfrågan på framtida tillämpningar som främjar hållbarhet, hälsa och teknik.

Delade idéer ger utveckling

Innan vi kommer till era planer, Johanna, om du kortfattat skulle beskriva utbildningen du är programansvarig för, hur låter det då?
– Vi är extra stolta över att Ljusdesign i Jönköping sedan augusti 2016 är en treårig kandidatutbildning. Studenterna ges kurser inom gestaltning och belysningsteknik men även mer allmänna kurser som projektledning, byggprocess, marknadsföring och ekonomi. Ett belysningsförslag från en ljusdesigner ska erbjuda funktionella och genomtänka tekniska lösningar som visuellt höjer upplevelsen av rummet, alltid med stort fokus på hållbarhet. Under den femte terminen kan de söka sig utomlands för att studera och vi kommer även att ta emot internationella studenter under vår utbytestermin. Språket på kandidat är svenska och vi vänder oss framför allt till design- och elektrikerelever på gymnasienivå. Vi erbjuder också möjligheten för de studenter som gått det tidigare tvååriga programmet, att nu lägga till det nya, tredje året. Idag har vi cirka 20–30 studenter i varje årskurs, runt 75 totalt. Vi har dessutom Sveriges första heltidsprofessur i belysningsvetenskap – Myriam Aries tillträdde i höstas, och hennes mål är att stärka Jönköpings roll som belysningscentrum. ”Det vi hittills diskuterar handlar främst om att dela både på idéer, ytor och kostnader.”

Och Federico, vad utmärker ALD?
– Det är en internationell master i ljusdesign med fokus på människan. Engelskspråkig naturligtvis, med studenter från hela världen, senast jag räknade var det 17 nationaliteter fördelade på drygt 20 studenter i den nuvarande kursen – sedan starten år 2000 har vi haft runt 55 olika nationaliteter. Vår största utmaning ligger i att få de sökande att beakta oss som ett av förstahandsvalen och de vi riktar in oss på är personer med design- och/eller ingenjörsbakgrund. Och jag vill passa på att säga att det är på tiden att KTH:s ljusutbildning inkorporeras mer i arkitektutbildningen. Det är verkligen på tiden eftersom vi betraktar ljus som ett av de många material arkitekterna använder sig av. Arkitekten Per Fransson, som är ny prodekan på Arkitekturskolan och chef över ljusdesignavdelningen, har varit en av de drivande i flyttprocessen och det var för övrigt hans pappa, Håkan Franson, som tog initiativet till att starta ljusutbildningen i Jönköping.

Så era respektive öden är redan sammanflätade?
– Ja verkligen, och vad vi nu diskuterar är hur vi kan väva ihop våra verksamheter i ännu större grad. Det vi hittills diskuterar handlar främst om att dela både på idéer, ytor och kostnader. Till exempel för gästföreläsare och undervisningslokaler som de nya ljuslabben på både KTH och JTH, samt att ha vissa gemensamma kurser, berättar Johanna Glans.

– Dessutom vill vi bygga upp ett digitalt nätverk där studenterna kan dela idéer och få inblick i allt som rör gemensamma frågeställningar och projekt. Slutligen hoppas vi också kunna samarbeta kring allmän planering och utveckling av respektive utbildning, säger Federico Favero.

Forskning och firande

Något som skulle kunna bli det första stora samarbetsprojektet utöver det som görs inom utbildningarna, är Light Symposium 2018. Ett event som äger rum vartannat år tillsammans med tyska Wismar Hochschule. Det är KTH:s tur att vara värd och Federico Favero ser gärna att utbildningen i Jönköping är med och diskuterar visionen om att göra eventet till ett av de bästa i Europa. Naturligtvis med en låg deltagandekostnad för studenter och en rad intressanta forskningsprojekt från hela världen att presentera. På tal om forskning berättar Johanna Glans att det i allra högsta grad är viktigt att bidra till KTH:s masterutbildnings attraktion eftersom studenterna efter den kan ges möjligheten att bli PhD-doktorander.

– Forskning är jätteviktigt för att fältet ska utvecklas kontinuerligt. Dessutom får vi ju ännu fler ljusspecialister! Forskningen ligger dels till grund för utformningen av kurserna som ges i Jönköping, dels uppmuntrar vi våra studenter att söka en master för att sedan kunna forska. Målet är också att våra lärare ska delta i forskning vid sidan av sina pedagogiska uppgifter, berättar hon.

Federico Favero, som själv är doktorand inom området ljus och välbefinnande, instämmer och berättar att den professor, vars tillsättning påbörjas inom kort, kommer att ägna så mycket som 80 procent av sin tjänst till forskning och resten åt undervisning. Han berättar också att KTH Campus på Valhallavägen – platsen för forskning, utbildning och samverkan – i år fyller 100 och ska firas genom en rad olika aktiviteter.

– Det här ser vi som ett utmärkt tillfälle att få presentera ljusdesignprogrammet för alla våra kolleger på KTH, kanske med resultatet att ännu fler goda samarbeten uppstår, avslutar han.

Publicerad den 29 maj 2017

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2016