Johannes Lindén
Teknik

Status på forskning om TLM

Johannes Lindén sammanfattar här kunskapsläget beträffande effekterna av TLM, baserat på en nyligen publicerad artikel i Lighting Research and Technology.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Tidigare i år publicerades en “­correspondence-artikel” i tids­skriften Lighting Research and Technology, med titeln On the state of knowledge concerning the effects of temporal light modulation. Temporal light modulation, eller TLM, betyder ljusvariationer i tiden, i vardagligt tal kallat flimmer. Med ”correspondence” menas att artikeln inte redogör för ett specifikt experiment eller en specifik undersökning. I stället syftar en correspondence-artikel till att förmedla, till exempel, en sammanfattning av någonting – i det här fallet statusen för kunskapsläget gällande effekterna av TLM. Artikeln är tre sidor lång, men det passar ändå med en kort sammanfattning på svenska, då budskapet är av nytta för alla som intresserar sig för debatten rörande flimmer. Så håll till godo.

Innan LED-teknologins antågande utgjordes i stort sett all belysning av glödljus eller lysrör. Även dessa ljuskällor gav upphov till temporala ljusvariationer, men på ett förutsägbart sätt. Man visste helt enkelt vad för TLM man kunde förvänta sig bara man ­visste typen av ljuskälla. Idag är det helt omöjligt att veta, utan att kontrollmäta. För LED kan verkligen besitta vilken sorts TLM som helst, och eftersom lysdiodens respons på strömmen sker på nanosekundsnivå är det uteslutande drivaren som avgör karak­tären hos modulationen. Genom användning av pulsbreddsmodulering (PWM) tillförs TLM till och med avsiktligt, och tyvärr ofta i allt för låga frekvenser (300–400 Hz).

Att TLM ger upphov till visuella effekter är oomtvistat. Till dessa hör flimmer, strobo­skopiska effekter samt ”phantom array effects”, och kallas gemensamt för Temporal Light Artefacts (TLAs) [för en mer ingående beskrivning av TLA, se tidigare artikel i Ljuskultur 3/2020]. Problemet med TLM är den ännu obesvarade frågan om hur stor betydelse de icke-visuella effekterna har jämfört med de visuella. Till de icke-visuella effekterna räknas bland annat huvudvärk, migrän och nedsatt prestationsförmåga. Det verkar som att betydelsen av TLM för dessa effekter är stor för en undergrupp av känsliga individer i befolkningen. Men det behövs mer evidensbaserade riktlinjer.

Att testa de visuella effekterna är relativt lätt. Det är svårare med de icke-visuella, men bland den forskning som gjorts har man sett att klagomål på huvudvärk och ögonbesvär minskade när man bytte från magnetdon till högfrekvensdon (Wilkins, 1989). Effekten var marginell hos testpersonerna som helhet, men effekten var mycket stor hos den undergrupp som rapporterat tendenser till liknande besvär även annars. Det är svårt att detektera denna överkänsliga undergrupp. Veitch och McColl (1995) såg en icke-visuell effekt av TLM när försöks­personer fick utföra svåra, visuella uppgifter. Sekulovski et al. (2019) såg ingen skillnad i förekomst av huvudvärk, men sorterade inte ut eventuella överkänsliga personer, vilket kan ha gjort att man missade denna grupp. Dessutom förekom varierande omständig­heter beträffande fönsterplacering och tidpunkt på dygnet som försvårade obser­vationen av TLM-effekterna. Veitch och Martinsons (2020) observerade att högkänsliga individer rapporterade större irritation på TLM, och resultaten indikerar att känsliga personer bör vara i fokus för framtida undersökningar. Brown och ­Wilkins (2020) visade också att personer med högre visuell känslighet detekterar phantom array effekter vid mycket högre ­effekter än mindre känsliga personer. Zhao et al. (2020) såg att mer TLM innebar en högre hjärnaktivitet, och, i vissa fall, större svårigheter att utföra vissa uppgifter, även när kognitiv prestation inte påverkades.

Den snabba övergången till LED har inne­burit ett ökat tryck för att få fram rekommendationer och gränsvärden. Svar på följande frågor skulle gagna diskussionerna angående sätt att mäta och vilka gränser som ska gälla för TLM:

– Hurdana är effekterna av TLM på den undergrupp av människor som är mer känsliga än andra på visuell stress?

– Vilka effekter har olika TLM-förhållanden på andra områden än de visuella – det vill säga fysiologiskt, beteendemässigt och hälsomässigt?

– Hur stor roll spelar andra parametrar utöver grundfrekvensen och modulationsdjup för effekterna? Hur är det med olika ”duty cycles” eller andra typer av vågformer?

Vidare forskning med dessa frågor som ­utgångspunkt skulle utgöra ett underlag för bättre och mer evidensbaserade diskussioner i ämnet kring temporal ljusmodulering och dess effekter på människors välbefinnande. Under tiden vore det klokt att låta försiktighetsprincipen gälla.

Referenser
Veitch, J. A., Martinsons, C., Coyne, S., & Dam-Hansen, C. (2021). Correspondence: On the state of knowledge concerning the effects of temporal light modulation. Lighting

Wilkins, A. J., Nimmo-Smith, I., Slater, A. I., & Bedocs, L. (1989). Fluorescent lighting, headaches and eyestrain. Lighting Research & Technology

Veitch, J. A., & McColl, S. L. (1995). Modulation of fluorescent light: Flicker rate and light source effects on visual performance and visual comfort. Lighting Research and Technology,

Veitch, J. A., & McColl, S. L. (1995). Modulation of fluorescent light: Flicker rate and light source effects on visual performance and visual comfort. Lighting Research and Technology

Veitch, J. A., & Martinsons, C. (2020). Detection of the stroboscopic effect by young adults varying in sensitivity. Lighting Research and Technology

Brown, E., Foulsham, T., Lee, C. S., & Wilkins, A. (2020). Research Note: Visibility of temporal light artefact from flicker at 11 kHz. Lighting Research and Technology

Zhao, X., Hou, D., Lin, Y., & Xu, W. (2020). The effect of stroboscopic effect on human health indicators. Lighting Research and Technology

Publicerad den 28 maj 2021
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.        m

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare