Tryggt genom uppkopplat

Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning känner sig otrygga utomhus eller undviker att gå ut ensamma kvällstid. I början av maj lanserar projektet BETRIOT, en modell för hur en kommun kan arbeta med sin utebelysning för att öka säkerheten och tryggheten i den offentliga miljön genom att gå över till uppkopplade system.

– Idén dök upp under energikrisen när det förekom diskussioner om att släcka ned belysning i vissa kommuner. Vi blev oroliga eftersom utomhusbelysning har stor betydelse för säkerhet och trygghet i samhället, säger Marika Haug, projektledare och kriminolog på Tryggare Sverige.

Marknaden erbjuder i dag otaliga lösningar med uppkopplade system där man automatiskt kan hämta information från anläggningen vid fel och när det ­behövs underhåll. Och för att styra belysningen efter tid och behov. En höjd ljudnivå kan till exempel läsas av och motivera att även ljusnivån höjs. Är det högljudda människor i närheten vill man gärna se vad som händer. Tekniken finns men vägledning behövs hos många kommuner. Joakim Rydén är ljusdesigner på Light Bureau och har haft ansvar för ljusdesigntänket och tekniken i BETRIOT.

”Med smart belysning kan tryggheten och säkerheten öka genom att mer ljus läggs till när det behövs.”

– Det är lätt att hamna i fällan att lägga till mer ljus överlag när man vill skapa en trygg plats, men för tryggheten är det även viktigt att platsens funktion och trivsel behålls. Med smart belysning kan tryggheten och säkerheten öka genom att mer ljus läggs till när det behövs, säger han.

Tidigare forskning och egna studier

Under projekttiden har BETRIOT bland annat gått igenom forskning om smart belysning och trygghet och själva genomfört intervjustudier. Synskadade och unga har intervjuats av Tryggare Sverige medan ­representanter från olika kommuner runt om i Sverige har intervjuats av Marika Andersson på Solna stad.

Intervjuerna visade att smart belysning inte ­är något positivt i alla lägen. För synskadade kan ­tekniken till exempel ha en negativ effekt genom ­bländning om ljus slås på hastigt när man är nära ljuskällan. Gemensamt för grupperna synskadade och unga var behovet av att själva kunna påverka hur ­belysningen utformas.

Om den smarta tekniken används på ett bra sätt kan kommunerna enligt projektdeltagarna spara energi och samtidigt få tillgång till nya redskap för att öka medborgarnas trygghet. Som vi vet innebär ett byte till LED en halverad energianvändning och med smart styrning ökar den besparingen till 80 procent. Och det gör att initiala investeringar kan räknas hem relativt snart.

Fler utmaningar och trösklar

Men det finns fler utmaningar. En är mängden data som måste hanteras på ett säkert sätt och olika tekniska system som behöver förvaltas och underhållas. Det innebär att ny kompetens behöver byggas upp och det är helt centralt hur arbetet organiseras.

– Folk ute i kommunerna är extremt projekttrötta. Ofta genomförs ett projekt som sedan rinner ut i sanden. Vi vill visa hur man kan arbeta med detta långsiktigt och fatta genomtänkta beslut, säger Marika Haug.

Intervjuerna med kommunanställda visar på flera hinder för arbetet med smart belysning. Bland annat uppstår en tröskel för att det tekniska språket som används i sammanhanget är svårt att förstå. I projektet vill man sänka den tröskeln genom att förklara området på ett enkelt och pedagogiskt sätt.

Joakim Rydén, ljus­designer på Light Bureau.

Marika Haug, projekt­ledare och kriminolog på Tryggare Sverige.

Fyrstegsmodell enligt BETRIOT

Modellen visar hur man steg för steg kan bygga upp både en organisation och tekniska system för att till slut landa i den uppkopplade ­smarta staden. Belysnings­systemets strömförsörjning är då kärnan som olika applikationer kopplas till.

1. Genomtänkt

Steg ett handlar om att lägga en solid grund för framtidens belysning. Det utgår från tekniken som finns i många kommuner i dag, äldre ljuskällor blandat med LED. Det är viktigt att rätt teknik väljs när man byter ut till LED-lösningar så att smart belysning möjliggörs i ett senare skede. En fungerande organisation runt belysningssystemet börjar byggas under det här steget.

– Här behöver man bygga upp förutsättningarna för att mäta hur säkerhet och trygghet påverkas av tekniken. Man måste veta att det man gör får effekt, säger Marika Haug.

2. Anpassad

I steg två börjar man anpassa belysningen lokalt med hjälp av styrenheter och sensorer. Tekniken är inte uppkopplad eller ”smart” och man behöver åka ut på plats när man vill göra justeringar. Den här ­tekniken har redan införts i vissa kommuners anläggningar.

3. Smart

Det tredje steget handlar om att smart teknologi börjar användas, och belysningsenheterna börjar kommunicera med varandra och andra enheter. Armaturer får en kommunikationsnod som sköter uppkopplingen. Via en gateway skickas data exempelvis till en laptop och armaturer kan styras från en central eller lokal enhet. Det här steget har införts som testanläggningar i en del kommuner.

– Här handlar det fortfarande bara om belysning. Vi förklarar vilka system, resurser och vilken kunskap man behöver för att bygga upp och sköta en smart belysningsanläggning, säger Marika Haug.

4. Överskridande

I det fjärde steget byggs en smart stad med hjälp av belysningsanläggningen. Kommunen överger stuprörsorganisationen och börjar jobba gränsöver­skridande. Ett överordnat centralt styrsystem införs som hämtar information från andra styrsystem i kommunen. Tryggheten och säkerheten ökar när belysningen kopplas ihop med annat som händer i kommunen.

– Sensorer mäter till exempel vattennivåer eller upptäcker pistolskott som via systemet slår på belysningen. Systemen ger tillsammans synergier för tryggheten i en kommun, säger Joakim Rydén.

Publicerad den 6 maj 2024

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2024