Välkomnande entré till återvinningens framtid

Bakgrund / Vision:

När Pilkington lade ned glastillverkningen i Fyllinge utanför Halmstad 2013 köpte Stena Metall den enorma fabriken som kom att bli SNRC, Stena Nordic Recycling Center. Idag har de byggt ut anläggningen i flera omgångar, senast färdigställdes en ny del för att återvinna cirka 30 000 elbilsbatterier per år.

Som en av världens absolut modernaste återvinningsanläggningar tar SNRC emot mängder av besökare, allt från skolklasser på studiebesök till journalister, politiker och ledningsgrupper från den svenska såväl som utländska fordons- och verkstadsindustrin. Det första alla dessa besökare möttes av var en obemannad vaktkur med ­porttelefon, en inte helt värdig introduktion till en världsunik anläggning.

Den primära uppgiften som arkitekt var att skapa en ny välkomnande och väl synlig entré till det enorma fabriksområdet. Allt eftersom arbetet fortsatte började ett program för byggnaden att utkristallisera sig. Man ville kunna ta emot en minibuss med besökare och ibland en turistbuss. Det skulle finnas plats för reception, pausutrymme och övervakningsskärmar för vaktpersonal, en yta för utställningar och en möjlighet att ta en kaffe när man väntar.

Lösningen:

Gestaltningen av entrébyggnaden tar sitt avstamp i den typiska industriarkitekturen: industrihallen med de stora spännvidderna, den synliga utanpåliggande konstruktionen, de ärliga materialen, balkar och gallerdurk. (1) Som kontrast mot det grova industriella uttrycket står de 3,5 m höga karmlösa glaspartierna som ger byggnaden dess unika karaktär, till lika delar grov industribyggnad och högteknologisk besökspaviljong. (2) Byggnaden kan ses som en gestaltning av mötet mellan Stena Metalls historia och dess nutid. Då det förr handlade om att samla in metallskrot som järnvägsräls och balkar handlar det idag om en hightech-verksamhet där man återvinner allt från stål och plast till ädelmetaller. Stort fokus har legat på återvinningsbarhet och cirkularitet, något som ligger djupt i beställarens DNA. Byggnadens bärande konstruktion samt stora delar av fasadbeklädnaden är utförd i stål. Därmed är byggnaden i dessa delar 100% återvinningsbar.

För att tydliggöra den nya entrébyggnaden svävar ovan 200 kvm besöksfunktioner 400 kvm tak. Detta markerar byggnaden från besöksparkeringen och skapar ett skyddat uterum för de gånger den lite större busslasten kommer. På dagen fungerar taket även som solavskärmning och på kvällen lyses det upp för att markera entrén även under dygnets mörka timmar. (3)

1

2

3

”Grundtanken i belysningskonceptet formulerades som ’att belysa den konstruktiva idén’.”

En viktig del i att framhäva den nya entrén är ljussättningen. Grundtanken i belysningskonceptet formulerades som ”att belysa den konstruktiva idén”: belysningen ska förstärka gestaltningskonceptet och den synliga konstruktionen.

Byggnadens primära bärverk utgörs av en krans av 24 utvändiga L-formade stålramar av IPE-balkar. På varje balk sitter en armatur med dubbelsidigt riktat ljusutsläpp: smalstrålande uppåt för att framhäva strukturen och bredstrålande nedåt för att belysa marken närmast byggnaden. (4)

4

En viktig fråga har varit armaturernas utseende då de sitter väl synliga runt hela byggnaden och på så vis blir en del i gestaltningen. Även montaget av armaturen och placeringen av kablage spelar stor roll. Valet föll på en BEGA-armatur som trots sin kompakta storlek är väldigt ljusstark, med ett formspråk som passade väl in i byggnadens gestaltning och som gick att få lackerad i byggnadens RAL-kulör. (5) Tillsammans med konstruktören togs en infästningsdetalj fram komplett med kabelgenomföringar som förborrades innan balken rostskyddades.

5

6

Entrébyggnaden ska invändigt lösa många olika funktioner, varför det är viktigt att här ha ett flexibelt belysningssystem. Belysningen bygger på spotlights i ett skensystem integrerat i undertakets bärverk som täcker hela takytan. Denna lösning möjliggör att antalet belysningskällor kan förändras med tiden, bredstrålande spotlights för allmänljus kan bytas mot smalstrålande i utställningsdelen osv (6)

Entrébyggnaden är bemannad dygnet runt men endast öppen för besökare under normal kontorstid. Under övrig tid fungerar den som entrépunkt för personal och som arbetsplats för anläggningens väktare. Därför arbetade vi fram ett antal olika ljusmiljöer som speglade byggnadens användning under dygnet:

Under kontorstid en kraftfull belysning utvändigt på mark, tak och bärande struktur som kompletteras med en invändig belysning som tydligt signalerar vart man ska gå som besökare.

Under sen kväll och tidig morgon när byggnaden är stängd för besökare tonas den invändiga belysningen ned och endast den utvändiga är tänd för att skapa en välkomnande och trygg entré för de anställda som passerar förbi utanför byggnaden på väg in till området.

Slutligen under natten tonas även den utvändiga belysningen ned.

Under utvecklingen av belysningskonceptet och dessa scenarier togs det fram ett antal visualiseringar / ljussimuleringar som kunde användas i skissprocessen och för att förankra idéerna hos beställaren.

Utmaningarna och lärdomarna:

En stor utmaning är att kommunicera någonting så abstrakt som ljus. Trots alla möjligheter som finns med visualiseringar och ljussimuleringar med korrekta profiler så är det fortfarande svårt att visa hur det blir ”på riktigt”. Då är det viktigt att ha en beställare som ger oss fritt spelrum och litar på att vi tar fram en lösning som blir bra, vilket vi har haft i detta fall i Stena Metall. En viktig lärdom vi tagit med oss från detta projekt är det täta samarbetet vi haft redan från tidigt stadie mellan A+K+E, något som gjort projektet mycket bättre och resan mycket roligare än i den mer traditionella projekteringsgången där K och E kommer in senare endast för att lösa en begränsad uppgift.

Rikard Hallén

Belysningskonsult Rikard Hallén arbetar som uppdragsledare på Ramboll Elteknik i Malmö. Han utbildade sig till elingenjör år 2018–2020. Tidigare har Rikard arbetat inom restaurangbranschen under 20 år och han har varit köksmästare på flera välrenommerade restauranger i Sverige. Rikard stormtrivs med sitt nya yrkesval och har funnit sig väl tillrätta i byggbranschen.

Fredrik Ludvigsson

Arkitekt och delägare i NOI Arkitekter. Utöver att driva arkitektkontor så är olika typer av motionssport ett stort intresse och då framför allt cykling. Han bor i ett egenritat hus i västra Göteborg. Ett av många nämnvärda projekt som han har drivit är Geelys etablering på Lindholmen i Göteborg.

Fredrik Granfors

Arkitekt och delägare i NOI Arkitekter. Yrkeslivet inleddes med en vinst i en arkitekttävling om ny korvkiosk på Avenyn i Göteborg. Efter detta har han arbetat med allt från kryssningsfartyg till stora kontorsbyggnader. På fritiden tar han gärna en promenad med sin gamla analoga kamera och sin Corgi för att fotografera hus och natur.

Publicerad den 29 november 2023

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2023