Varför barnens arbetsmiljö prioriteras bort

Städning som hinder för kunskap

Alla som arbetar med ljusplanering har sannolikt fått mothugg med argument kring damm och städning. Det florerar dessutom en seglivad myt om att damm på armaturer skulle påverka allergier, men så är det inte! Argumentet härstammar troligen från gamla tiders element som blev så varma att damm bröts ner till allergener – något som inte har med modern belysning att göra.

Lika ogrundat är argumentet att pendlade armaturer är för dyra att städa. Sanningen är att man enkelt kan torka av dammet med en vippa stående på golvet. Det finns alltså inga välgrundade argument för att städningen skulle få utgöra ett hinder för barnens arbetsmiljö. Och även om det finns annat hittepå, så borde det väl vara självklart att barnens behov kommer först. Det är ju för dem lokalerna en gång byggdes.

Det tycks vara svårt att få belysningen i lektionssalar att följa tidens utveckling, vetenskap och beprövad erfarenhet. Ljusdesigners roll i projekten körs ofta över av förvaltningsbolag i kommunerna. Men vad beror det på?

Bristfälliga upphandlingar

Dåliga kravställningar i upphandlingsfasen är en annan huvudorsak till dåliga ljusmiljöer. Ofta fokuserar man enbart på kvantitativa värden (lux) och missar de kvalitativa aspekterna (1). Fastighetsförvaltare tycks ibland glömma att deras uppdrag inte bara är att förvalta en byggnad, utan att tillgodose skolans undervisningsförmåga. När man utgår från lägsta pris när man ska upphandla belysning blir resultatet ofta institutionsljus som varken stöder pedagogik eller välmående. Det blir dålig ekonomi i förlängningen (2).

Särskilt beklagligt kan det tyckas att detta tillåts ske i ett land med högskoleutbildning inom ljus på både kandidat- och masternivå. Kunskapen och kompetensen finns. Vi bör därför självfallet låta de som är proffs (ljusdesigner, arkitekter och specialiserade elkonsulter) sätta nivån, snarare än att lämna frågan i händerna på förvaltare och inköpsorganisationer som saknar kompetens.

Lösningen

”För att vända utvecklingen måste vi skifta fokus från ’ljus som lyser upp ett bord’ till ’ljus som stödjer en människa’.”

Hur skapar vi en hållbar arbetsmiljö för barnen? För att vända utvecklingen måste vi skifta fokus från ”ljus som lyser upp ett bord” till ”ljus som stöder en människa”.

Den enklaste lösningen på många av dagens problem är pendlade armaturer med ljus nedåt, men också ­indirekt belysning, uppljus. Människan är evolutionärt utvecklad för att vistas utomhus, där den självklara grundregeln är att himlen alltid är ljusare än marken. Att skippa uppljuset är således att göra avkall på den mest naturliga förutsättningen.

Genom att ljuset även delvis riktas mot taket ökar dessutom rummets allmänljus utan att skapa bländning eller reflexer i skärmar och glasögon. Det ger en jämnare luminansfördelning som minskar ögontrötthet och underlättar växling mellan att titta på tavlan, läraren och egna papper.

Kort sagt, uppljuset ger bättre ljusmiljö i lektionssalar.

Varför välja pendlad belysning?

• Bättre visuell komfort: Minskar risken för bländning och huvudvärk.
• Social interaktion: Ljuset sprids horisontellt, vilket gör det lättare att uppfatta ansikten och mimik.
• Pedagogisk flexibilitet: Belysningen kan zonindelas för olika aktiviteter som grupparbete eller digitalt arbete.
• Trygghet och rymd: Upplysta väggar och tak minskar stress och gör rummet mer välkomnande.

Ljuset som pedagogiskt verktyg

En varierad ljusmiljö med god färgåtergivning är extra viktig för barn, vars syn och färgseende fortfarande utvecklas. I stället för ett konstant, jämnt ”ljusbad” som gör hjärnan trött bör vi sträva efter dynamik:

• Aktivitet: Något kallare ljus med högre intensitet kan öka koncentrationen vid krävande uppgifter.
• Reflektion: Varmare och dämpat ljus skapar lugn och trygghet.
• Visuell trygghet: Genom att undvika platta, infällda LED-plattor som ger hårda skuggor under ögonen, skapar vi en miljö där barn känner sig sedda och fokuserade.

Omfältsljus brukar vi tjata om och det är nyckeln till vakenhet och välmående, en avgörande faktor för en god ljusmiljö i klassrummet. Principen efterliknar dagsljuset utomhus: himlen sprider solljuset över en stor yta, vilket gör att pupillen kan öppna sig och släppa in mer ljus till näthinnan. När hjärnan uppfattar denna ljussignal sätts en process i gång som slutar med att vi blir piggare och mer fokuserade. I en lektionssal uppnås detta genom att kombinera direkt och indirekt ljus. Det direkta ljuset belyser arbetsytorna, medan det indirekta ljuset reflekteras mot tak och väggar – precis som himlen. Denna ljusfördelning över en stor yta ger optimala förhållanden för ögats näthinna att tillgodogöra sig ljuset effektivt, vilket minskar trötthet och stöder inlärningen.

Framtidens lärmiljö

Vi vet i dag att undermåligt ljus diskriminerar dem med nedsatt syn och förvärrar problem som migrän. För att skapa en likvärdig skola måste belysningen planeras utifrån mänskliga behov (3). Genom att förstå hur ögat fungerar – hur pupillen öppnar sig när ljuset sprids över en stor yta (likt himlen) – kan vi skapa miljöer där barnen inte bara ser bra, utan också mår bra och orkar lära sig mer.

Kjell Wallin har arbetat i över fyrtio år inom belysningsbranschen som elektriker, entreprenör, ljusrådgivare och key account manager. Han har haft olika roller hos Waldmann, Zumtobel och Fagerhult, samt drivit eget företag med tillverkning av belysning för militär och räddningstjänst.

Jim Collin har ett långt förflutet som ­ljusdesigner i konsultbranschen, i rollen att skapa och leda WSP Ljusdesign och ÅF Lighting (sedermera Light Bureau). För fem år sedan tog Jim Collin klivet över till leverantörsledet och sprider numera ­kunskap om ljus genom sin roll på Annell.

Publicerad den 20 februari 2026

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2026