Västerbron

Jurymotiveringen:

”Med stor fingertoppskänsla för stil och det arkitektoniska uttrycket har ljusdesignern gett nytt liv till denna storslagna miljö. Genom en subtil ljusgestaltning markeras byggnadens strukturer med elegans, och de smäckra funkisformerna accentueras. Ljussättningen samspelar finstämt med himlens föränderliga fond, både över dygnet och året. För detta ikoniska landmärke med dimensioner som inneburit stora utmaningar, har en ljussättning skapats som harmonierar vackert både med konstruktion och omgivning. En av stadens mest älskade vyer upplevs nu, både på nära och långt håll, som om den alltid har varit ljussatt.”

Bakgrund

Västerbron är en del Riddarfjärdens inramning, och förbinder Kungsholmen med Södermalm via den lummiga Långholmen. Bron invigdes 1935 och kallades då för Mälardrottningens smycke. Den har en tidstypisk funktionalistisk arkitektur, med bågar och pelare i stål som bär upp brobanan i betong. Formgivningen är ett resultat av en bearbetning av det vinnande förslaget i den internationella arkitekttävlingen som utlystes inför projektet. ”Visionen syftar till att lyfta fram Västerbron som landmärke, sett från håll.”

Idag är Västerbron ett skyddat kulturminne. Den har tidigare varit ljussatt på sin östra sida mellan Kungsholmen och Långholmen. Ljussättningen var gammal (från ca 1998) och tagen ur drift eftersom den var svår att underhålla. Därför behövdes en ny ljussättning med moderna ljusteknik som också är enklare att underhålla.

Anna Waernborg fick frågan om hon ville åta sig uppdraget att ta fram ett nytt ljussättningskoncept för bron. Kravet var att båda sidor om bron skulle vara belysta, det skulle vara en realistisk lösning ekonomiskt och underhållsmässigt, och underförstått en ljussättning värdig platsen som rimmar med stadens övergripande vision kring stadslandskapet.

Visionen och genomförandet

Visionen syftar till att lyfta fram Västerbron som landmärke sett från håll och fokuserar på att lyfta fram det karaktäristiska i arkitekturen; den smäckra stålkonstruktionen med sina eleganta bågar och deras möte med brobanan. En viktig intention i stadens ljusvision är samtidigt att enskilda objekt inte ska överordna sig stadens ljuslandskap, ljussättningen ska ge bron en närvaro i stadsbilden men utan att den upplevs som ljussatt.

Ljuset beskriver bågarna, pelarna, och balken som bär brobanan samt undersidan av brobanan närmast kanten. Betoningen i ljuset ligger på bågarnas bas och bågarnas möte med brobanan, för att förstärka essensen i brons funktionalistiska arkitektur.

Arbetet inleddes med en inläsning på brons historia, analys och idéfas där ljuskonceptet togs fram och provades i en 3D-modell i ett beräkningsprogram. Provbelysning genomfördes på en av bågarna där olika fabrikat på armaturer jämfördes. Konceptet redovisades på plats och godkändes sedan av en delegation från staden (stadsarkitekten, stadsbyggnadskontorets bygglovshandläggare, skönhetsrådet, stadsmuseet, trafikkontoret m.fl.)

Bron sedd från östra sidan (Norr Mälarstrand), med sin kvällsscen. Foto: Anna Waernborg.

Projektgruppen tog fram en kalkyl och inledde projekteringsarbetet ett år senare. Med i projekteringsfasen fanns utöver ljusdesign, elprojektering, BAS-P och konstruktion. Efter installationen av anläggningen riktades man armaturerna och programmerade ljusscenerna.

Armaturerna sitter samlade på brobågarnas fundament och vid respektive bågtopp. Det är smalstråliga armaturer med dynamiskt vitt ljus, kompletterade med ett fåtal linjära armaturer. Ljuset skiftar, genom DMX-styrning, i intensitet och färgton efter tid på dygnet för att redovisa brons material och färg på ett naturligt sätt. Ljusnivån är anpassad för att bron ska synas men inte sticka ut i stadslandskapet oavsett vilken sida man betraktar den ifrån.

Det färdiga resultatet har mottagits mycket väl och eftersom Anders Hedlund, beställare från trafikkontoret varit aktiv och engagerad i projektet genom en tät dialog har beställaren tidigt kunnat få en bild av hur resultatet skulle bli. Även allmänheten har hyllat den fina ljussättningen genom positiva kommentarer på olika sätt.

Intervju med ljusdesigner Anna Waernborg

Majid Miri, Sweco och Mikkel Toksvaerd, Lite Nordic till vänster och Anders ­Hedlund, Trafikkontoret, Stockholms stad och Johan Lernell från Klätterservice. Foto: Casper Hedberg.

Berätta om din bakgrund?
– Jag arbetar som ljusdesigner på Light Bureau, men är också utbildad landskapsarkitekt. Jag har specialiserat mig på offentlig belysning utomhus och har arbetat med detta i drygt 20 år som konsult.

Vad var den största utmaningen med projektet?
– Brons skala, utformning och belägenhet har medfört stora utmaningar vid provbelysningar och begränsande förutsättningar vid valet av lösningar. Västerbrons utgör en av stadens viktigare trafiklänkar, och kan inte lättvindigt stängas av för att komma fram med fordon för underhåll. Det går också en farled för sjöfarten under bron, vilket medför att särskild hänsyn måste tas vid installations- och underhållsarbeten. I normala fall kan man prova ganska mycket, och liksom skissa fram en lösning utifrån konceptet, men i det här fallet fick vi planera provbelysningen mycket noggrant och rigga allt i förväg för att därifrån göra mindre justeringar och tillägg.

Andra utmaningar har varit att bron inte är symmetrisk utan har olika längd på bågarna, brobanan möter inte toppen på brobågarna utan har en annan höjdsättning.

Färgen på bågarna har många nyanser eftersom den är bättringsmålad fläckvis. Inriktningsarbetet av de smalstålande armaturer krävde stor precision för att få önskat släpljus över de långa brobågarna.”Det har funnits kontinuitet och arbets­gruppen har varit liten.”

Vad tror du är nyckeln till framgång i detta projekt?
– Anders Hedlund har varit en mycket kompetent och lyhörd beställare, och har varit lätt att samarbeta med, och han har också skapat bra förutsättningar för teamet att samarbeta. Det har funnits kontinuitet – arbetsgruppen har varit liten och nyckelpersonerna (hos beställare, konsult, leverantörer respektive entreprenör) har i stort sett varit de samma under hela projektets gång, trots att det löpt över lång tid.

Vad tror du är den viktigaste vinsten i det här projektet med att anlita en egen konsult för ljus, ljusdesigner?
– En oberoende ljusdesigner kan både ta fram ett högkvalitativt ljuskoncept som möter beställarens behov och önskemål, och utvärdera olika produkter och tekniklösningar som kan förverkliga konceptet på bästa sätt utifrån de förutsättningar som projektet har.

På beställarsidan i det här projektet har tjänstemännen en tydlig beställarroll och organisationen har inte resurser att bemanna denna typ av uppdrag. Vänder man sig enbart till leverantörssidan får man inte en oberoende lösning, och därmed finns det risk att den inte blir optimal för projektet.

I detta projekt har min roll inte bara handlat om ljusdesign och ljusteknik, utan också inneburit att undersöka lämpliga arbetsmetoder, planera, projektleda och samordna med andra parter och teknikområden som har behövts för att projektet ska kunna genomföras.

Vad händer framöver, vad har du för intressanta projekt på gång?
– Jag har fortsatt på temat offentliga utomhusmiljöer, och ett par exempel på projekt som jag arbetar med just nu är Riksdagens exteriöra ljussättning och Stockholms stads projekt ”Smart och uppkopplad belysning”. Projekten är av olika karaktär, och är båda mycket inspirerande att arbeta med.

Installationsarbetet krävde industriklättringskompetens både för montage under brobanan och på fundamenten.

Publicerad den 8 oktober 2020

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2020