Borås Stad har under 20 år arbetat med utveckling runt Viskan och parken ingår i stadsbyggnads­projektet ”Staden vid Viskan” som kommunen beslutade om 2002. Precis då som nu såg staden att traditionell översiktsplanering enligt plan- och bygglagen inte räcker till utan vill ­arbeta med stadsplanering på ett nytt sätt.
Stadsutveckling

Vill utmana invanda sätt att använda ljus

I Borås pågår ett spännande stadsutvecklingsprojekt. Genom hela staden ska man bygga ett grönblått stråk på 5,2 kilometer. Ljusdesignern Anna Hedendahl är projektledare och ska ansvara för gestaltningen där belysningen kommer att spela en viktig roll.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Logga inBli prenumerant

Tanken med den nya parken som kommer att sträcka sig genom hela Borås är att skapa en grön miljö utan biltrafik till nytta för både människor, djur och natur. Och det är ett långsiktigt projekt – först om 20–30 år kommer stråket som består av cirka 45 delprojekt att vara helt färdigt. Så här långt har ett projekt påbörjats, i Kronängsparken i Norrby som är ett av Borås mest utsatta områden. Där håller man nu på att bygga ut parken med planteringar och aktivitetsytor för bollspel, parkour och lek.

”Det ska bli spännande att utveckla den gröna ­strukturen med rätt teknik, belysning och styrning.”

– Det ska bli spännande att utveckla den gröna strukturen med rätt teknik, belysning och styrning. Borås är modiga som vågar ta ut svängarna och satsa på att skapa ett grönblått tvärsnitt och helt nya rörelsemönster genom staden. Nu vill vi vill utmana branschen och tekniken på ett nytt sätt och har fått relativt fria händer för att genomföra första etappen, säger Anna Hedendahl, ljusdesigner och projektledare för stadsutvecklingsprojektet ”Viskans park” i Borås stad.

En viktig aspekt är att det grönblåa stråket – som till stora delar kommer att löpa parallellt med ån ­Viskan – är till lika mycket för djuren och naturen som för människorna. Därför ställs också andra krav på ­belysningen.

– Parken ska kunna användas för olika aktiviteter 365 dagar om året, samtidigt som vi ska bygga en infrastruktur som passar djur och växter. I det ingår att se vilka arter som mår bra tillsammans. En viss fågel kanske behöver ekar med visst mellanrum och bina växter där de kan mellanlanda. Det är spännande att se hur vi på så sätt kan påverka djurens rörelsemönster. Och där måste vi också tänka till kring belysningen, till exempel så att inte insekter dras till ljuset, exponeras och blir uppätna, påpekar Anna Hedendahl.

För närvarande håller man på att testa om rött ljus kan användas i delar av parken för fladdermössens skull.

– Men det är inte säkert att vi landar i att det är det som vi ska ha. Det röda ljuset är ganska obehagligt ur ett mänskligt perspektiv, med otäcka skuggor där det mörka blir ännu mörkare. Kanske ska vi i stället släcka ner helt på kvällen just där och låta människorna gå en annan väg. Nu när vi har en stad som är modig vill jag att vi ­ifrågasätter allt. Och i det ingår att fundera på om vi behöver belysning på alla ställen. Samtidigt finns andra platser där belysningen blir extra viktig och måste utformas med tanke på att den ska användas för helt olika aktiviteter under olika delar av året, som uppsamling för skyfall på sensommaren och på samma plats en klättervägg under den torra våren, säger Anna Hedendahl.

Vilket av de 45 projekten tycker du ska bli mest spännande?

– Det måste vara den nya gröna bron vi ska bygga! Den är jätteviktig både för integrationen i staden och för att knyta ihop det gröna stråket. Vi har tänkt ställa träd på hela bron och spara de befintliga nedanför så att det blir som att vandra omkring uppe i trädkronorna. Med sina närmare 300 meter och allt det djungelgröna kommer den att bli ett riktigt blickfång för alla som kommer till stan, säger Anna Hedendahl.

Det mest spännande av delprojekten, tycker Anna Hedendahl, är bron som ska knyta ihop det gröna stråket.

Publicerad den 29 september 2022
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2022

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.        m

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här