Sten Wetterblad, Regionchef Akademiska Hus, region Stockholm. Här fotograferad vid den nya musikhögskolan, Akademiska Hus nya stolthet.
En beställares syn på ljus

”Att nedgradera belysningsfrågan finns inte på kartan”

Ljuskultur inleder nu en artikelserie där vi ställer frågor till beställare, för att höra om deras tankar i frågor om ljus och belysning. Först ut är Sten Wetterblad från Akademiska Hus.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Vilken betydelse har ljuset för Akademiska Hus? Hur går det till när Akademiska Hus beställer belysning? Finns det någon krav­specifikation? Kanske en särskild belysningspolicy rentav.

– Som regiondirektör har jag inte i något projekt direktkontakt med ljusdesigner. Alla beställningar går via våra konsulter och projektledning vidare till olika entreprenörer. Men det betyder inte att jag eller Akademiska Hus saknar intresse för ljus. Tvärtom. Belysningsfrågan är mycket viktig för oss. Ur arbetsmiljöhänseende men också när det gäller trivsel. Och självklart i energiförbrukningssammanhang.

– Vi har väl utvecklade rutiner för hur det ska gå till att planera belysningen i våra projekt. I vår så kallade teknikplattform finns ett kapitel som handlar om belysningssystem och hur vi tänker kring det. Alla våra fastigheter ska klassas i minst ”miljöbyggnad silver”. Där finns ljuset med och också energifrågan för att klassifikationen ska kunna uppnås. Akademiska Hus har lovat att sänka energiförbrukningen med 50 procent fram till år 2025 och vi är på god väg dit.

– Teknikplattformen är ytterst specifik och säger tydligt hur vi vill att det ska vara. Ibland kan det givetvis finnas särskilda skäl att tumma på vissa intentioner; miljöer och byggnader kan ju skilja sig från varandra. Men då får man hitta andra anpassade lösningar.

– Vi funderar också i varje sammanhang över gränsdragningar. Vad är hyresgästens ansvar och vilket ansvar har vi som hyresvärd? Ibland skiljer sig våra värderingar åt men vi är mycket noga med att det vi an­skaffar alltid håller de krav vi satt upp.

– Vår allmänna policy är att bygga fastigheter som ska kunna vara i drift i många år och som kräver så lite underhåll som möjligt. Det gäller också belysningen. Vi prioriterar alltid lokala lösningar framför stora system eftersom de är säkrare. Det innebär att våra styrutrustningar till belysningen i första hand ska hållas lokala så att ett fel inte kan drabba alla rum på en våning eller i en byggnad samtidigt.

– Ett av målen för oss är också att minimera antalet typer av ljuskällor i varje projekt.

Ligger det ekonomiska motiv bakom det där sista du nämner? Kan det inte också vara så att kravet på lokala lösningar går tvärtemot kravet på så få typer av ljuskällor som möjligt?

– Jo, men det måste hela tiden finnas en avvägning. Man ska alltid försöka minimera antalet olika typer av ljuskällor, självklart är det mer ekonomiskt. Men varje projekt måste helt bedömas för sig.

Jag förstår att hyresgästernas behov är viktiga för Akademiska Hus. Vet ni vem som ska hyra lokalerna när ni börjar bygga? Jag inbillar mig också att era hyresgäster är mer permanenta än i olika kommersiella verksamheter. Att institutioner är mer beständiga.

– Oftast börjar vi bygga med en speciell hyresgäst i åtanke. Men problem kan ändå uppstå sent eftersom man inte vet exakt hur verksamheten kommer att bedrivas. Vi vill ju redan från början se till att det finns fullgod belysning på skrivborden till exempel, utan att man ska behöva en särskild bordslampa. Då har ju möbleringen betydelse och den kanske inte är klar. Men det gäller att tänka till så att man slipper göra för stora ändringar redan i samband med inflyttningen.

– På din fråga om hyresgästerna stannar länge i våra hus är svaret: Både ja och nej. Omorganisationer och förändringar inom en institution med olika krav från olika enheter gör att man måste skifta lokaler och så vidare. Det snurrar runt en hel del och byggs om på många ställen…

I vilken prioriteringsordning hamnar ljuset? Tar det stryk om ekonomin i ett projekt kärvar?

– Vi vill tillhandahålla lokaler med en bra arbetsmiljö. Vi vill ha trivsamma lokaler. Vi vill ha energisnåla lokaler. Ljusfrågan är väldigt viktigt för alla dessa tre bitar och därför prioriteras ljuset minst lika högt som andra viktiga inslag i en projektering. Vi skulle aldrig kunna tänka oss att nedgradera belysningsfrågan, det finns inte på kartan för vår del. Snarast tvärtom. Attraktiviteten är en av hörnstenarna. Och där kommer ljuset in. Så är det bara.

Så då kan man inte rädda ett projekt genom att dra ner på kostnaderna för belysning i ett läge där ekonomin kärvar?

– Nej, så jobbar vi inte. Sen är det ju så att en lösning inte behöver bli bra bara för att den är dyr. Det är andra saker som styr. Jag håller inte med att något är bra bara för att det är svindyrt. Vi vill tillhandahålla bra lokaler, vi vill skapa trivsamma lokaler och vi vill se till att det blir en bra arbetsmiljö. Inga konstigheter med det. För oss är det viktigt att våra kunder, hyresgästerna, är nöjda.

Digitalisering påverkar utbildningsväsendet i hög grad. Du berättade själv vid ett seminarium i Almedalen i somras om ett universitet i San Francisco, där studenterna kopplar upp sig hemifrån och i stort sett inte behöver några skollokaler alls. Kan det få en negativ effekt på inlärningen; ljusmiljön kanske inte är den bästa där studenterna sitter?

– Det jag pratade om var universitetet Minerva, ett universitet utan egna lärosalar men gemensamt boende och klassrummet i datorn. Egentligen har jag inte funderat på vad digitaliseringen skulle kunna få för konsekvenser för vårt sätt att tänka på just belysning inom Akademiska Hus. Men jag tror, nu när du frågar, att det blir ännu viktigare i framtiden att skapa attraktiva campus- och kunskapsmiljöer där studenterna verkligen kan och vill mötas, diskutera och analysera olika typer av problem. Då är naturligtvis belysningen mycket viktig.

”Det viktigaste är att skapa dessa attraktiva miljöer som bidrar till att dra studenter och forskare till just våra kunskapsregioner i Sverige.”

– I första hand söker en student till den utbildning han eller hon önskar få. Men för att utbildningen ska värderas tillräckligt högt och locka många krävs också en lockande miljö där man kan träffa andra. Ljuset har en viktig roll att spela för attraktiviteten i ett campus. Både belysningen ute och inne.

Vilken är den största framtidsutmaningen för Akademiska Hus?

– Det viktigaste för oss är helt enkelt att just skapa dessa attraktiva miljöer som bidrar till att dra studenter och forskare till just våra kunskapsregioner i Sverige. Vart kommer framtidens studenter att söka sig? Jo, dit där det finns bra utbildningar, där man lär sig någonting. I värderingarna av vad som är en bra utbildning ingår frågor kring miljön. I miljön ingår lokalerna och i lokalerna i allra högsta grad belysningen.

Kan du nämna ett par spännande Akademiska Hus-projekt på gång just nu? Någon presumtiv vinnare av Svenska Ljuspriset (likt LUX i Lund som vann 2015 till exempel)?

– Vi har många intressanta byggen att peka på. Helt nyligen invigdes Kungliga Musikhögskolan här i Stockholm. Den är fantastisk, både vad gäller ljuset och allt annat. En väldigt god kunskapsmiljö helt enkelt. Den borde kunna nomineras till ljuspriset och de lokalerna kommer verkligen att bidra till att locka studenter till Stockholm. Ytterligare ett spännande projekt som pågår för fullt är campus Albano. Där bygger vi 100 000 kvadratmeter undervisningslokaler för i första hand Stockholms universitet och KTH. Samt tusen studentbostäder där Svenska Bostäder är byggherre. Det första spadtaget togs för ungefär ett år sedan. År 2021 ska Södra Albano vara färdigt.

Du kanske också gillar:

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare