Vill sprida ljus till arkitekter

Ljusarkitekterna sorterar under Sveriges Arkitekter. Och kan nås via organisationens hemsida. De sex personerna i arbetsgruppen ska nu formera och utveckla det nätverk man hoppas kollegor runt om i landet vill ansluta sig till. Vilka metoder man ska ta till rent konkret är ännu ”work in progress”, men så småningom hoppas man kunna anordna seminarier, fungera som internt stöd och kunskapskanal men framför allt finnas där som stöd och bollplank. Nätverket är tänkt som en arena för utbyte av ljuskunskap helt enkelt.

Behövs Ljusarkitekterna? Vad är det arkitekter saknar?
– Jag satt på en debatt under Ljusdagen för ett par år sedan. Där fanns representanter från myndigheter, beställare, ljusdesigner och leverantörer. Ämnet var ”Belysning i byggprocessen” och deltagarna rörande överens om arkitektens nyckelroll. Jag tittade i deltagarlistan. Bland över trehundra fanns knappt några arkitekter. ”Var är mina kollegor?” tänkte jag. Efteråt började jag prata med folk. Alla var intygade om att ljus är viktigt men att byggprocessen blivit mycket mer komplex med många fler specialister involverade. Arkitekterna har delvis abdikerat när det gäller ljuset. Men jag menar att man åtminstone måste ha så pass mycket kunskap att man kan prata med elkonsulter, ljusdesigner och beställare. Kunna lyfta ljusfrågan tidigt, inte bara hamna i kvantifieringsfrågor utan också kunna kräva kvalitet, menar Viveca Rosencrantz, initiativtagare till Ljusarkitekterna.

– Jag tog kontakt med Sveriges Arkitekter och det visade sig att de fått liknande propåer från andra. Så vi kopplades ihop: Clara (Fraenkel), Lina (Färje), Mari (Tastare) och jag. Tillsammans bildade vi Ljusarkitekterna. Eftersom vi saknade tillräckliga kunskaper och erfarenheter kring dagsljus knöt vi till oss Paul (Rogers) och Jan (Ejhed). ”Båda parter måste kunna tala med ­varandra på en tillräckligt hög nivå. I första hand behöver utbildningen vid arkitektur­skolorna fördjupas och breddas. ”

– Alla arkitekter säger att ljus är förfärligt viktigt men sen tar det stopp. Ljusarkitekterna behövs för att lyfta ljusfrågorna inom professionen och på sikt förbättra kunskaperna, menar Jan.

– Det finns en social aspekt också. Om vi arkitekter släpper greppet om ljuset och låter någon annan ta över finns det stor risk att ljuset tar stryk. Vi sitter centralt i byggprocessen och kan samordna. Ljuset är något arkitekterna inte får släppa.

Varför har inte den här gruppen bildats för länge sen? Om ljusfrågan är så viktig?
– Att vi fokuserar på ljus just nu tror jag har att göra med teknikutvecklingen. Belysning är inte längre elektrisk utan elektronisk. Samtidigt har kunskapen om människans funktioner kommit ett snäpp vidare. På 1990-talet talade man om att ljuset påverkade kroppens välbefinnande men då behandlade man symtomen. Nu börjar man förstå hur den tredje receptorn i ögat fungerar och kunna beskriva ljusets roll på ett helt annat sätt. Sådana saker gör att ljuset har kommit upp på agendan igen, enligt Jan.

Ni har sagt att ni vill kartlägga utbildningssituationen. Ska arkitekter inte kunna ljus när man har gått igenom utbildningen?
– Det är en motiverad fråga. Det finns ingen standardiserad ljusutbildning på arkitektskolorna. Väldigt mycket är upp till lärarna och de program som utformas. Men också studenternas intresse avgör hur mycket ljuset kommer med, säger Jan.

– Sveriges Arkitekter har en utbildningspolicy som beskriver vilka kunskaper som kan förväntas av en yrkesverksam arkitekt. Kraven ser lite olika ut beroende på om man är till exempel planerare eller inredningsarkitekt. Vi vill ta reda på hur nuläget ser ut. Och sen ha det som underlag vid en diskussion om arkitektens roll i ljusplaneringen. Nu när det också finns ljusdesigner, menar Clara.

Ni talar om arkitekter som släpper ljuset. Men jag har också träffat de som tycker ljus är så roligt att de inte vill överlåta det till andra. Finns det en risk att Ljusarkitekterna skapar konkurrens mellan arkitekter och ljusdesigner?
– Byggprocesserna är så komplicerade numera att arkitekterna måste ha hjälp av specialister: akustiker, tekniker, ljusdesigner. Det viktiga är att de tar helhetsansvaret i byggprocessen, understryker både Jan och Paul.

– Och vet i vilket skede ljusfrågan ska komma in. Om arkitekterna har en större baskunskap om ljus kommer det inte att leda till mindre jobb för ljusdesigner. Tvärtom. Ju mer arkitekter vet om helheten, inklusive ljuset, desto större blir förståelsen för behovet av specialister och när de behövs i processen, tror Clara.

Kanske rent av ljusdesigners status höjs om arkitekter vet mer om ljus?
– Absolut, svarar alla.

– Båda parter måste kunna tala med varandra på en tillräckligt hög nivå. I första hand behöver utbildningen vid arkitekturskolorna fördjupas och breddas. Men på sikt måste nog den internationella ljusdesignutbildningen på masternivå, som nu finns på KTH Arkitektur, Ljuslabbet, utvecklas och förbättras, funderar Jan.

Hur är det med arkitektens ansvar? Hur kommer det sig att arkitekter går med på att det byggs så tätt som nu till exempel? Just med tanke på ljuset.
– Arkitekterna vet ofta att man bygger för tätt. Men de har inga sätt att beräkna och visa på konsekvenserna. De saknar tekniska bevis för att ta den fajten, menar Paul.

– Dagsljusfrågan är en ickefråga inom stadsplaneringen. Det är ovanligt att stadsplanerare behärskar ljusfrågan. Den finns inte med som metodisk behandling i processen, förklarar Jan.

– Lagkrav och andra byggregler blir mer och mer komplicerade. Ofta hinner inte arbetsmetoder, roller och fördelningar i processen med. Helhetsansvaret påverkas av viljan och ekonomin hos uppdragsgivaren, lagstiftningen och politiken runt omkring. Och det är just det; alla arkitekter måste ha en helhetssyn annars går det åt skogen. Vi måste kunna mer om ljus, inte minst dagsljus. Ljusarkitekterna skulle kunna argumentera för humanistiska värden i byggprocessen, menar Viveca.

– Vid varje bygge finns det målkonflikter. Du har energikrav, du har dagsljuskrav, vissa tekniska hållfasthetskrav och så vidare. Det är svårt att förena dem, påpekar Clara.

– Ett typiskt exempel är just dagens förtätning. Detaljplanerna gör att fasaderna i bottenplanen ibland inte räcker för att sätta in tillräckligt stora glasytor så att ljuskraven kan uppfyllas. Det är ohållbart! Motstridiga krav uppstår, fortsätter Viveca.

– Här skulle arkitekterna behöva support, lite tekniskt stöd med beräkningar till exempel. Så att de kan hävda sig mot andra inblandade. Det skulle Ljusarkitekterna kunna bidra med, menar Paul (som bland annat arbetar med beräkningsmodeller för hur stort dagsljusinsläpp det blir under vissa givna parametrar).

Fakta kring hälsofrågor och ljus skulle väl vara kunna viktiga argument för en grupp som Ljusarkitekterna?
– Vi vill vara en motkraft. I samhällsdebatten måste man arbeta aktivt och hävda de humanistiska värden som i förlängningen handlar om social hållbarhet. Ljusfrågan måste ses inte bara ur en snäv projektekonomi utan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kan vi skapa miljöer som befrämjar hälsa, välbefinnande och känslan av tillhörighet är jättemycket vunnet. Men om vi släpper den frågan får alla betala räkningen, menar Viveca.

– Precis. De generella humanistiska värdena ser man ofta i programskrivningar i tidiga skeden. Men när det gäller belysningen finns senare bara olika tekniska krav kvar. Därför måste vi bli bättre på att hitta metoder för att hävda de där andra icke mätbara perspektiven, hävdar Clara.”Vi måste kunna mer om ljus, inte minst dagsljus. ­Ljus­arkitekterna ­skulle kunna ­argumentera för ­humanistiska ­värden i ­byggprocessen.”

Och Paul fyller i:

– Jag kan visa dig rum som uppfyller alla kvantitativa krav vad gäller belysningen men som är ganska dåliga. Och jag kan visa dig rum som är fantastiska men som inte uppfyller några krav alls. Så det hela är en balansfråga. I Sverige är det så mycket fokus på minsta nivå och minimumkrav. Det borde handla mer om bra och dåligt istället för en massa siffror.

Tror ni att ljusdesigner och belysningstekniker skulle ha nytta av om arkitekterna visste mer om ljus? Och tvärtom, borde ljusdesigner veta mer om arkitektur?
– Självklart!

– Ljusdesigner kan ibland ha svårt att förstå den rumsliga problematiken, alltså de tredimensionella effekterna av ljus. Men det är arkitekter duktiga på. Det ingår i utbildningen. Sammanhanget mellan rum och ljus är viktigt. Den måste båda yrkesgrupperna känna till, påstår Jan.

– Ljus är ingenting utan det byggda. Det finns inte annars, syns inte. Min erfarenhet är att ett bra ljusdesignprojekt ofta beror på att det också finns en bra arkitektur. Och en bra grundidé som man kan haka på och stödja med belysningen. Finns det ingen tydlig idé kring vad man ska skapa med arkitekturen, då är det väldigt svårt att jobba som ljusdesigner. Arkitekter och ljusdesigner ska stärka varandra. Inte minst därför behövs Ljusarkitekterna, avslutar Clara.

Publicerad den 29 maj 2017

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2017