Utforskande samarbete om färgat ljus

Det finns snart inte en bro eller en fasad som inte går att med belysning ge en ny färg, omvandla till svenska flaggan eller annat mönster. Allt oftare används färgat ljus som en del i ljusdesignen för att skapa atmosfär och effekt. Utvecklingen har gått så fort tack vare ny teknik och nu tar ljuset ifråga en allt större plats både inom- och utomhus, hemma och på arbetsplatsen, inbyggt i möbler, som konst, projicerat på fasader, styrbart från mobilen. Men det som saknas är verktyg och guider för färgat ljus som hjälper oss att göra medvetna designval.

Orden är Johanna Engers, ljusdesigner och lektor på Konstfack. Hennes forskarkollega Ute Besenecker, ljusdesigner och universitetslektor på KTH:s Lighting Design Lab, tillägger att det helt saknas läror och färgsystem för färgat ljus av den typ som konstnärer, designer och målare kan använda sig av för ytfärger, och fortsätter:

– Det blir dessutom ännu mer komplicerat då det färgade ljuset används på mer eller mindre kulörta ytor, som väggar och fasader. Det krävs mycket kunnande för att skapa färgblandningar som ger rätt intryck. Även inom scenbelysning har teknikskiftet påverkat arbetet; man visste allt om vilka effekter halogenljus med färgfilter gav, men fick lära om från början när LED-belysningen gjorde sitt intåg. Vi tänkte att det skulle finnas ett intresse i båda branscherna att få mer kunskap.

Visionärt projekt med tre ambitioner

De båda bestämde sig för att ta reda på mer om det färgade ljuset och formulerade ett antal frågor att besvara. Dessa handlade till exempel om hur upplevelsen av ljusfärgen skiljer sig mellan additiv färgblandning, alltså RGB, kontra rena ljusfärger, samt vilka teorier som färgforskare, konstnärer och designers redan har utvecklat för subtraktiv och additiv färgblandning.

– Vi sökte finansiering för ett så kallat Small Visionary Project från Navet, ett centrum för forskning på KTH i skärningspunkterna mellan konst, teknik och design, berättar Ute Besenecker som delar Johanna Engers intresse dels för ljusets inverkan på människans perception, beteende och välbefinnande, dels för kombinationen ljus och färg.

– Vi hade tre huvudsakliga ambitioner. För det första ville vi utveckla pedagogiska verktyg för att öka medvetenheten om hur man på bästa sätt använder färgat ljus i den byggda miljön. För det andra ville vi genom ett design- och forskningsexperiment undersöka skillnaden mellan perceptuella upplevelser och de fysikaliskt baserade modeller som finns till hands. Och för det tredje; eftersom vi båda undervisar ville vi gärna se projektet som ett slags kick-off för ett forsknings- och utbildningssamarbete mellan Konstfacks Perceptionsstudio och KTH:s Lighting Design Lab, berättar Johanna som ansvarar för nämnd studio medan Ute är ansvarig för forskning och doktorandutbildningar inom ljusdesign.

Foto: Rikard Nilsson

Utställning och bidrag till forskningen

Tillsammans med sina studenter, Utes i ljusdesign på KTH och Johannas i konsthantverk från Konstfack, skapades en utställning på Tekniska museet som är en av Navets samarbetspartners. Studenterna fick uppmaningen ”gör vad ni vill med tre ljuskällor och en MDF-låda”. De tog sig an uppgiften med en enorm energi och skapade ett antal olika scenarier på temat färg, ljus och perception. Ute och Johanna utvecklade den forskningsrelaterade delen av utställningen genom att använda ett antal avancerade armaturer och projektorer samt paneler som målats med färger som på olika sätt samspelade med det färgade ljuset.

Utställningen fick namnet ”Mixing and matching the luminous color palette” och besökarna uppmuntrades att berätta hur de upplevde det färgade ljuset och på så sätt bidra till forskningen. Under utställningsperioden bjöds också in bland annat branschföreträdare som i fokusgrupper bekräftade att det inom kåren finns ett behov av att få reda på mer om hur det färgade ljuset påverkar oss i olika typer av miljöer. Det gäller allt från ljusdesigners och konstnärer till arkitekter.

– Vi ser utställningen och samarbetet med studenterna som ett slags förstudie för en större ansökan med både lokala och globala projektpartners och naturligtvis vill vi också publicera materialet, kanske i en vetenskaplig artikel, avslutar Johanna Enger och tillägger att den som känner sig intresserad av att delta på något sätt gärna får höra av sig!

Graferna till nedan visar spektralfördelningen för ljusfärgerna amber och cyan, som rena ljusfäger och RGB-blandningar. De har nästan identiska respektive koordinater i färgrymden till vänster, men ger olika effekt då de belyser färgade ytor.

Ute Besenecker, ljus­designer och universitetslektor på KTH:s Lighting Design Lab.

Johanna Enger, ljusdesigner och lektor på Konstfack.

Publicerad den 9 februari 2022

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2022