“Det är dags att tänka förbi det blå ljuset”

– Om man vistas i ett mörkt rum hela dagen kommer man att känna sig både trött och sömnig. Ljuset behövs för att vi ska vara pigga. Så är det bara. Ljuset påverkar människor psykologiskt men och också rent biologiskt. Att vi blir dåsiga 16–18 timmar efter sänggåendet kvällen innan har inget att göra med den nyss intagna kraftiga lunchen. Istället är det dygnsrytmen som spökar, konstaterade Mariana Figueiro.

En hel del kring relationen mellan ljus och hälsa är redan klarlagt. Sömnhormonet melatonin är mätbart i både saliv och andra kroppsvätskor. Vi känner väl till att sömnprocessen inleds när melatoninet börjar produceras. Det signalerar att det snart är natt och dags att sova. Blått ljus dämpar melatonintillverkningen. Brist på melatonin ökar risken för cancer eller sämre immunförsvar, enligt flera forskningsresultat.

– Men, menar Mariana Figueiro, det är dags att tänka förbi det blå ljuset. Och bortom melatoninet.

De finns nämligen andra hormoner som också stimuleras av ljus och som också har betydelse för hälsan. Stresshormonet kortisol till exempel. Kortisol hjälper oss att vakna och att bli alerta; det triggar övergången från inaktivitet till aktivitet. Enligt Figueiro är en ökad kortisolproduktion bara nyttig i 45–60 minuter på morgonen. Sen är den inte av godo längre. Kortisolnivåerna i kroppen höjs av blått ljus men produktionen påverkas också av rött ljus. Denna upptäckt kan få stor betydelse för vakenhet och prestanda hos människor som arbetar i skift.

Mariana Figueiro berättar om experiment som gjorts med sjuksköterskor. Genom att utsätta en grupp nattarbetande för rött ljus fick man upp deras kortisolproduktion. De blev lika pigga som efter en kopp kaffe. Och detta utan att deras melatoninproduktion samtidigt dämpades. En förhöjd kortisolproduktion skulle alltså under vissa omständigheter ge samma resultat som en dämpad melatoninutsöndring – det vill säga en ökad vakenhet – utan de hälsorisker en sådan medför.

Att mätbara funktioner som reaktionstid, prestanda, pigghet ökar om exponeringen av dagsljus ökar är också belagt; ingen forskning motsäger den uppfattningen.

– Också den totala mängden ljus över hela dygnet påverkar hälsan, påpekar Figueiro. Den som vet med sig att den måste vara vaken en hel natt gör klokt i att exponera sig för extra mycket ljus dagen innan. Då går det lättare.

Mer ljus gör människor mer alerta och i det avseendet spelar det mindre roll om ljuset är vitt, rött eller blått, enligt hennes studier. Det röda ljuset kan i själva verket ha en bättre effekt på prestanda, subjektiv sömnighet och hjärnaktivitet.

– Blått ljus påverkar melatoninnivåerna medan rött ljus inte tycks påverka melatoninnivåerna. Men däremot tycks det röda ljuset öka på kortisolnivåerna nattetid, sammanfattar Mariana Figueiro.

På Lighting Research Center (LRC) finns avancerade laboratorier där försök ständigt pågår. En viktig ambition på centret är att sprida forskningsresultaten och göra dem praktiskt tillämpbara i vardagen. En ljuscentrerad behandling av Alzheimerpatienter och demenssjuka (som ofta lider av depressioner och sömnsvårigheter) är ett konkret exempel. Bland annat togs ett bord med upplyst bordskiva fram. Designen bygger på observationer av att de nedstämda patienterna ofta sitter med nedböjt huvud hela dagen. Genom att exponera deras ögon och ansikten för ljus kan man lindra deras sömnproblem. Likaså har experiment ombord på ubåtar resulterat i en ljusterapi som gör att personalen ombord kan behålla bättre och mer hälsosamma sovvanor.

– Vi vet att ljuset påverkar både sömn och vakenhet. Morgonljus gör att man vaknar, ljus på kvällen försenar insomnandet. Om du har svårt att somna när du just stängt av din IPad så vet du varför. Ändå måste man se till helheten för att kunna bedöma ljusets påverkan. Vi förstår långtifrån alla mekanismer fullt ut. Det finns mycket kvar att undersöka, säger Mariana Figueiro.

Här kan du se Mariana Figueiros föreläsning på TED

Publicerad den 29 februari 2016

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2016