Ljusets roll för ­hållbar stadsutveckling

För att säkerställa att ljuset får sin givna plats hela vägen från planering till drift krävs både samverkan och tydliga gemensamma riktlinjer och mål. Dessa aspekter har varit viktiga utgångspunkter för Lars Ocklund på Trafikkontoret som är ansvarig för Göteborgs belysningsplanering och Christina Vildinge, doktorand i design på HDK-Valand Göteborgs universitet och studioansvarig Landskap & Visualisering, White Göteborg, som tillsammans banat väg för att ge ljuset en större roll i stadsutvecklingen.

– I och med att ljuset färdas gränslöst behöver man samarbeta om det. Och det är tydligt att ljus är ett utmärkt verktyg att samlas runt för hållbar stadsutveckling. Både för att alla har en relation till det, och för att det har så stor påverkan på samtliga hållbarhetsdimensioner som klimat, energi, ekologi och sociala aspekter som identitet, trygghet och ett demokratiskt stadsrum som är tillgängligt för alla, säger Lars Ocklund.

Till årsskiftet räknar han och Christina Vildinge med att kunna släppa den nya vägledningen för stadens belysning som de arbetat fram under ett par års tid tillsammans med en projektgrupp från flera av stadens förvaltningar och i samråd med näringsliv och myndigheter. Målgruppen är bland annat projektledare, planeringsledare, planarkitekter, fastighetsägare, näringsidkare, föreningar, konsulter och brukare.

– Vi hoppas att den ska vara så bra och att intresset är så stort att alla som på något sätt jobbar med ljus i staden ska stå här utanför och ivrigt sträcka sig efter den första upplagan, säger Lars Ocklund med ett brett leende.

Del av ett forskningsprojekt för hållbart samhällsbyggande

Utvecklingen av den nya vägledningen ingår som en av tre delar i ett större forskningsprojekt finansierat av Formas, Statens forskningsråd för hållbar utveckling, med samverkan som gemensam nämnare.

– Forskningsprojektet är praktiskt orienterat med fokus på att utveckla metoder och verktyg som omsätter forskningsresultat till praktik för hållbart samhällsbyggande. Parallellt genereras ny forskning, säger Christina Vildinge.

Själva vägledningen innehåller en teoretisk grund, koppling till andra styrdokument som påverkar Göteborgs stadsutveckling, metoder och processer för samverkan, liksom konkreta checklistor och riktlinjer.

– Kunskapen om belysning är viktig i alla led och vi märker att många som arbetar med utformning av den fysiska miljön behöver extra stöd för mörka timmar, som utgör en stor del av dygnet och året i norra Europa. Det är därför viktigt att förståelse för mörkrets förutsättningar finns hos de som är beställare i organisationen och att de i sin tur söker både kunskap och kompetens, påpekar Christina Vildinge.

Ett bra sätt att visa hur man kan jobba med ljus är att utgå från goda exempel. Vägledningen har utvecklats genom arbetsgruppens pilotprojekt och spridningen på projekten har varit god – både när det gäller typ av projekt och i vilket skede av planeringen de kommit in.

– Forskningsprojektet har gett utrymme för ett mer undersökande arbetssätt, parallellt med ordinarie verksamhet. Tillsammans har vi testat idéer och utvecklat nya arbetssätt, berättar Christina Vildinge.

Nu får belysningsfrågor helt annan tyngd

Pilotprojekten handlar om alltifrån belysningen på Göteborgs huvudgata Kungsportsavenyn, centralt belägna Brunnsparken, historiska Slakthusområdet i Gamlestan och nya Masthuggskajen till området runt Frölunda Torg.

– I projektet Masthuggskajen har man kommit så långt att fastighetsägarna tillsammans med staden har gjort en checklista för bygglov av ljus. Men bygglovsfrågan för ljus är inte helt enkel varför vägledningen kommer att innehålla ett särskilt avsnitt som stöd. Samarbetet med fastighetsägarna är viktig likväl som stadens belysningskompetens i bygglovsfrågor, säger Lars Ocklund.

Ett resultat av forskningsprojektet som båda är mycket nöjda med är att Göteborgs stad nu lyft in belysning som en del i översiktsplanen, under avsnittet om ”Gestaltad livsmiljö”.

– Det gör att frågor som rör belysning får en helt annan tyngd. Nu kan vi peka på att det faktiskt är något som det står att man ska ta hänsyn till i stadsutvecklingen, säger Lars Ocklund.

Pilotprojekten har särskilt visat på betydelsen av att ljus inkluderas tidigt i planeringen och att få med belysning i översiktsplanen blev därför en självklar ambition för forskningsprojektet.

”Belysningen borde vara en del av stadsplaneringen på samma sätt som färgen på fasaderna är det. ”

– Belysningen borde vara en del av stadsplaneringen på samma sätt som färgen på fasaderna är det. Stadsplaneringen har tidigare utgått från vad som händer när det är dagsljus, trots att vi har fler mörka än ljusa timmar under en stor del av året. Det finns till exempel inget om belysning i arkitekturpolicyn som handlar om stadens silhuett. Däremot bygger vägledningen vidare på Göteborgs stads riktlinje för Stadens silhuett, höga hus och byggnader. Och det kommer att vara avgörande i en växande stad som Göteborg, påpekar Lars Ocklund.

Göteborgs stad är medlem av det internationella belysningsnätverket LUCI Association som arbetar för hållbara, energieffektiva ljusmiljöer.

– Samverkan kring belysning gäller på många olika nivåer. Belysning är inte bara en kommunal fråga utan av nationell och internationell betydelse, påpekar Lars Ocklund.

Formas-projektet Ljuset roll för hållbar stadsutveckling är också kopplat till ett EU-finansierat Interreg­projekt*, LUCIA Lighting the Baltic Sea Region.

– Vi har nyligen genomfört studiebesök i Finland och Estland. Det var ett lärorikt erfarenhetsutbyte där projektets arbetsgrupp från trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och park- och naturförvaltningen tillsammans mötte internationella kollegor med liknande utmaningar. Intresset för vägledningen var stort även där, berättar Lars Ocklund.

Forskningsprojektet omfattar också studier av förvaltningssamverkan och Göteborgs fleråriga samarbete med ljus och konst i tunnlar för ökad trygghet och trivsel.

– Här kan vi bland annat se hur ljus kan fungera sammanhållande över organisatoriska gränser. Vi har genomfört ett 30-tal intervjuer och gjort kollektiva utvärderingar i form av kvällsvandringar på plats tillsammans med medborgare, socialförvaltningarna och lokala aktörer i tre av tunnlarna, berättar Christina Vildinge.

Arbetet om ljus och trygghet är genomfört med stöd av Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik.

– Jag upplever det mycket positivt när vi som kommun får möjlighet att komma tillbaka och återkoppla på det här sättet och fråga: Hur bra blev det egentligen? tillägger Lars Ocklund.

Allt som allt, vad är den viktigaste slutsatsen ni drar från forskningsprojektet och ert arbete med den nya vägledningen?

– Att belysning i en stad kräver samverkan och att ljuset i sig är ett bra verktyg att samlas kring för ­hållbar stadsutveckling. En rekommendation från ­projektet är att nattstaden och de mörka timmarna har sina förutsättningar som behöver hanteras. Det handlar om rätt ljus, på rätt plats i rätt tid, avslutar Lars Ocklund.

Lars Ocklund, Trafikkontoret, ansvarig för Göteborgs
belysningsplanering

Christina Vildinge, doktorand i design på HDK-Valand Göteborgs universitet och studioansvarig
Landskap & Visualisering, White Göteborg

Publicerad den 29 september 2022

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2022