Lärmiljö
Ett rum för det goda samtalet
Minns ni den cirkelformade läsesalen i Ekonomikum i Uppsala? Placerad i ett skyddsrum, med en äkta brasa i mitten. Och som fick Svenska Ljuspriset 2019. Nu har Ekonomikum fått en ”lillasyster”.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantNär ett undanskymt och dåligt utnyttjat klassrum på Handelshögskolan i Stockholm skulle renoveras ville den konst- och designintresserade rektorn Lars Strannegård ge studenterna en present. I början av året invigdes så ”The Lighthouse Room by Sweco”, en fyr med elden i mitten som ett slags kunskapens ljus. Ett samtalets rum, helt i linje med ambitionerna att förbättra Handels lärmiljö.
Jonas Kjellander, ansvarig arkitekt på Sweco, leder mig genom en omslutande mingelyta in i ett cirkulärt inre rum, själva platsen för samtal.
– På Ekonomikum handlar det om en studiesal med ett mittparti som kan förvandlas till ett rum för samtal, förklarar Jonas Kjellander. Det här är egentligen det motsatta; rummet kan användas som studiesal men är i första hand avsett för samtal. Jag har länge drömt om att skapa ett rum optimerat för ”det goda samtalet”. Egentligen är det ju anmärkningsvärt att vi saknar platser som – utan kompromisser – utformats för detta, det allra viktigaste i människans sociala liv.
”The Lighthouse Room”
– Eldstaden i rummets mitt drivs av LED-ljuskällor och vatten. Den blir till något levande, förvillande naturlikt och fascinerande att kontemplera eller vila ögonen på.
Tolv fåtöljer är placerade runt denna ”brasa”. Över varje plats finns en downlight som kan dimras individuellt. Dessutom har varje sittplats en reglerbar fast installerad bordslampa.
– Antalet stolar beror på rummets begränsningar. Det behövdes mingel- och möbleringsytor utanför. Annars har jag räknat ut att det går att ha högst arton platser i cirkel i ett sånt här rum. Då funkar det fortfarande. Alla hör och ser varandra. I ett samtal måste man kunna läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk. Avsikten var ju att skapa goda fysiska förutsättningar för kvalitetssamtal, argumenterar Jonas Kjellander.
– Vilket omedelbart för tanken till hur den vanliga skolan fungerar med alla dessa stora klasser. Tjugofem elever är för mycket. Egentligen borde ingen klass vara större än att man kan sitta i cirkel och föra kvalitetssamtal.
Vi kliver in, stänger dörren ut mot omvärlden och sätter oss. Ljudet är behagligt dämpat och jag frågar hur Jonas Kjellander och hans medarbetare funderat kring akustiken.
”Den konstnärliga gestaltningen kan skapa atmosfär, påverka omgivningen. Bli som ett intellektuellt klipulver och stimulera till reflektion och kreativitet.”
– En akustiker räknade på det med sikte på optimerad akustik för just samtal. Väggarna lutar en aning inåt, vilket är gynnsamt för akustiken. Liksom ribborna runt om. Dessutom är taket reflekterande så att ljudet bär tvärs över. Det hela bygger på att man ska sitta ner för att samtala. Ställ dig upp och prata så märker du att ljudet inte går fram utan studsar tillbaka. Rummet är inte gjort för att någon ska stå i mitten och hålla föredrag. Det här rummet är demokratiskt. Det är lättare att bryta in eller göra en kommentar om alla sitter på samma villkor utan att någon plats är mera utmärkande än någon annan.
Tekniken i ”The Lighthouse Room” begränsar sig till ljusscenarierna men rummet är preparerat så att det ska gå att införa digitala inslag. Kameror och ett band av bildskärmar utan synliga skarvar runt rummet ovanför sittplatserna till exempel. Något sånt fanns dock inte med i budgeten. Och var inte heller prioriterat. Här poängteras det analoga, inte det digitala. För tjugo år sedan var det digitala lyx, idag är lyxen det analoga, menar Jonas Kjellander.
”The Cabinet Room”
Bara 20 procent av Handelshögskolans verksamhet finansieras statligt. I övrigt bekostas förbättringar och renoveringar, ”The Lighthouse Room” till exempel, av olika donationer. Detsamma gällde ”The Cabinet Room” (Kabinettrummet), en annan spektakulär lärmiljö, som Jonas Kjellander också ansvarat för.
”The Cabinet Room” är ett långsmalt klassrum, som förkortats av sittkupéer längs kortväggarna. Mellan dessa finns tittskåp med konst, signerad åtta samtidskonstnärer. Specialritade bord, som kopplas ihop med magneter, fyller rummet. Tillsammans bildar de långa vågformade rader vilket ger klassrummet en mer social och kollaborativ karaktär, jämfört med gängse raka rader där studenterna stirrar in i varandras ryggar. Också här regleras belysningen i olika scenarier: ”Analog lektion”, ”Analog lektion med projektor”, ”Hybridlektion med deltagande on-line” samt ”Individuella studier och kollaborativt arbete”.
I kupéerna kan man krypa upp och därifrån följa undervisningen. Eller från fönstren som har mjuka sittdynor; det gäller att komma först.
Satsningen på konst, miljö och ljussättning är alltså markant på Handelshögskolan. Bakom det hela står helt klart Lars Strannegård. För honom är kulturinslagen viktiga i lärmiljön. Varför? Och varför ett rum för samtal?
”När det gäller The Lighthouse Room är det tystnaden och stillheten jag vill ge studenterna. Där kan man sitta tysta och tänka. Eller tala med varandra. Samtala på riktigt. Helt analogt.”
–Därför att jag tror på kulturens kraft. De värsta jag vet är konstnärlig ”utsmyckning”; konst ska inte bara vara dekorativ. Den konstnärliga gestaltningen kan skapa atmosfär, påverka omgivningen. Bli som ett intellektuellt klipulver och stimulera till reflektion och kreativitet. När det gäller ”The Lighthouse Room är det tystnaden och stillheten jag vill ge studenterna. Där kan man sitta tysta och tänka. Eller tala med varandra. Samtala på riktigt. Helt analogt.
Läs en artikel om Ekonomikum i Ljuskultur nummer 1/2019.