Ljus och färg ger positiv upplevelse av vården

Jeanette Lindahl har under sina 40 år som barnsjuksköterska strävat efter att alltid skapa en trygg och välkomnande vårdmiljö på barn- och ungdomskliniken och intresset för att förstå hur vårdmiljön påverkar ledde henne till att forska kring ämnet. Hon hoppas att hennes arbete kan öka medvetenheten om vårdmiljöns betydelse och hjälpa till att förbättra den i framtiden.

– Vårdmiljön är en integrerad del av vården och påverkar i hög grad människorna som vistas där. Därför är det viktigt att forska inom detta område för att förstå och förbättra vården.

Vårdmiljön viktig på flera sätt

För patienten representerar akutmottagningen en plats för akut vård vid sjukdom eller skada, och det kan vara deras första kontakt med vården. För närstående är det en plats där de ger stöd till patienten. För vårdpersonalen är det en arbetsplats där akut vård ges dygnet runt, ofta i en stressig och överbelastad miljö med höga krav på kvalitet och efterlevnad av regler och föreskrifter. Vårdmiljön handlar dock inte bara om det fysiska rummet. Den omfattar också hur människor interagerar med varandra, kommunikationen och relationerna mellan personal, patienter och närstående.

Vårdmiljön är en integrerad del av vården och påverkar i hög grad människorna som vistas där.

– Vi förändras på ett sätt när vi konfronteras med sjukdom och skador. Vi blir omedvetet mindre självständiga, osäkra och förlorar en del av vår kontroll. Det gäller både patienter och de närstående. Därför är det avgörande att vårdmiljön skapar en känsla av lugn och trygghet som bygger förtroende för vården, säger Jeanette Lindahl.

I avhandlingen fokuserade Jeanette Lindahl på patienters, närståendes och personals upplevelser av stöd från den fysiska vårdmiljön, särskilt med hänsyn till ljus, färg och ett personcentrerat klimat. Jeanette Lindahl hade, tillsammans med forskarkollegor, möjlighet att påverka ljus och färgsättning i samband med ombyggnationen av en akutmottagning i Växjö. Avhandlingen baseras på enkätundersökningar där patienter, anhöriga och vårdpersonal fick svara på frågor om hur de upplevde ljus och färg på akutmottagningen samt det personcentrerade klimatet. Ett år efter ombyggnationen gjordes en uppföljande studie.

Färg och belysning har positiv effekt

Resultaten från utvärderingen efter ombyggnaden tyder på att både färgsättningen och belysningen hade en betydande och positiv effekt på samtliga grupper. De varierade ljuskällorna och möjligheten att anpassa ljusstyrkan, tillsammans med det ökade antalet fönster i både väggar och dörrar, skapade en känsla av trygghet och ökad kontroll. För vårdpersonalen var förändringarna särskilt positiva. Avhandlingen visade också att det personcentrerade klimatet förbättrades signifikant för samtliga grupper, med ökad vardaglighet och känsla av hemtrevnad och gemenskap.

– Min forskning betonar vikten av att ta hänsyn till ljus, färg och design i vårdmiljön för att skapa en bättre upplevelse och stödja patienter, närstående och personal. Forskning inom detta område kan också bidra till att minska vårdkostnader, vårdskador samt öka det personcentrerade vårdklimatet och kvaliteten på vården, säger Jeanette Lindahl.

Exempel på förändringar som gjordes i vård­miljön utifrån forskarnas rekommendationer:

• Ökad tillgång till dagsljus och fler utblickar, exempelvis fönster som sattes i alla ytter- och innerväggar där det var möjligt, även i dörrar ut till korridoren.

• Tillgång till olika typer av allmän-, ­funktions- och stämningsbelysning
i ­samtliga lokaler.

• Möjlighet att ändra ljusstyrka genom dimbar belysning.

• Fler väggar målades i lasyrfärg som ger ökat djup i rummet.

• Golv i allmänna utrymmen målades i naturliga färger som sten, jord, sand.

• Kontrastfärger användes för att markera utrymmen enbart för personal (röda golv) och markeringar på toaletter med kontrastfärger bakom toalett och handfat.

LÄNK TILL AVHANDLINGEN

Publicerad den 15 februari 2024

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2024