Nytt kravdokument för vägar och gator

VGU (förkortning av Vägar och Gators ­Utformning) är Trafikverkets samlade kravdokument för byggandet av gator och vägar. Dokumentet innehåller krav för byggnation av vägar där Trafikverket är väg­hållare. VGU kan också användas av kommuner på kommunala gator, men dokumentet är inte ­automatiskt ett krav utan måste åberopas i ­kontrakt eller liknande.

Så hittar du i nya VGU 2024

Den stora nyheten är att vad som tidigare var tre dokument nu arbetats ihop till ett gemensamt kravdokument enligt Trafikverkets kravstruktur. Det innebär att all text har renodlats till posterna krav, råd och förutsättning. Det finns också möjlighet att lägga till ett motiv till kravet. Samtliga krav har fått ett kravnummer och allt ligger samlat i Trafikverkets kravdatabas.

VGU 2024 kommer publiceras som TRVINFRA-00396 Krav, utformning och egenskaper. Dokumentet finns tillgängligt i Trafikverkets bibliotek för infrastruktur­regelverk (PUBEN) men hämtas lättast från samlings­sidan för VGU på www.trafikverket.se/vgu.

Publiceringsdatumet var den 1 november och VGU 2024 börjar gälla från 1 januari 2025. Det kommer att ta ett tag innan de nya kraven nått fullt ut i projekten ­eftersom det finns en övergångsperiod mot projekt som planerats efter tidigare utgåvor.

Belysningsdelen av VGU flyttar från kapitel 14 till kapitel 13 i det nya dokumentet. Orsaken är att ­kapitel 5, som handlade om planering i tidiga skeden, ­flyttats till ett eget dokument ”Handbok utformning”. Tanken är att renodla kravdokumenten och lägga mer förklarande texter i en stödjande handbok, ungefär så som vägbelysningshandboken är tänkt att fungera för ­belysningsregelverket.

I övrigt är uppdelningen som tidigare, kapitel 13.1 behandlar väg- och gatubelysning, kapitel 13.2 ­vägtunnelbelysning.

Ljusföroreningar från vägbelysningen

I kapitel 13.1 har det tillkommit ett nytt kapitel som behandlar ljusföroreningar. Kapitlet 13.1.1 är en ­konkretisering av Transportstyrelsens krav i föreskrift TSFS2021:122, ”7§ För att minska negativa effekter för djurlivet ska belysning utformas så att ljusföroreningar (artificiellt ljus som ger oönskad effekt) begränsas.”

Huvudstrategin är ingen nyhet, belysningen ska ­koncentreras till platser där den gör mest nytta.

”Huvudstrategin är ingen nyhet, belysningen ska koncentreras till platser där den gör mest nytta.”

I huvudsak knutet till bebyggda områden i tätort och endast i ­undantagsfall på landsvägsnätet. Det här konkretiseras ytterligare i nästa kapitel som ­handlar om val av belysningsklass.

Behovsstyrning

En nyhet är tydligare krav på behovsstyrning av ­belysningen. Behovsstyrning innebär normalt nattsläckning, nattreduktion eller närvarostyrning men kan också vara avsaknad av styrning för platser med samma ljusbehov oavsett tid på dygnet.

Vägbelysningen ska så långt som möjligt ha natt­sänkning av ljusnivån. Tittar man på hur Trafikverkets vägar utnyttjas har de flesta en kraftig nedgång av ­trafikmängden mellan klockan 21 på kvällen och 05 på morgonen. Mitt i natten är endast ett fåtal ute i trafiken, vilket förenklar trafikmiljön och minskar behovet av vägbelysning. Hur nattsänkningen ska utföras finns i ett separat kravdokument för armaturer, TRVINFRA-00145.

Gång- och cykelvägar samt rastanläggningar ska närvarostyras. Även här finns en kraftig nedgång av användandet under natten, varför det är onödigt att belysningen lyser med full effekt natten igenom. Ljusbehovet är däremot inte kopplat till hur komplex trafiken är utan någorlunda samma över hela dygnet varför växling från lågläge på 20 procent till högläge på 100 procent vid närvaro fungerar bättre. Styrningen beskrivs i ett kommande separat kravdokument för styrning. Tills detta dokument är utgivet får man arbeta in en krav­specifikation direkt i sitt förfrågningsunderlag i stället.

Dekorativ belysning ska nattsläckas mellan klockan 23 och 05. Ljussättningar får ett viloscenario när platserna är lågt utnyttjade och övrig belysning dämpas till lägre ljusnivå. Dekorativ belysning begränsas också till att endast byggas i tätort och på platser där det redan finns vägbelysning. Nattsläckningen sker genom att dekorativ belysning läggs på en egen undercentral från belysningscentralens fasta grupper. Trafikverkets ­styrsystem ÖVB har en tidsstyrd reläkontakt som kan styra en kontaktor som tänder och släcker den dekorativa belysningen.

Avskärmning och färgtemperatur

Ljusföroreningskapitlet innehåller också tydligare krav på avskärmning av ljus över horisontalplanet från vägbelysningen, kopplat till hur mycket omgivnings­ljus som finns på platsen. Omgivningsljuset delas upp i ”­miljözoner” numrerade från E0 till E4: ju lägre siffra desto mindre omgivningsljus. E0 motsvarar väsentligt mörk belysningsmiljö, platser där det normalt inte ska finnas så mycket artificiellt ljus. E4 motsvarar områden med hög ljusnivå, till exempel kommersiella ­stadskärnor med mycket ljus från kraftigt belysta skyltfönster och kontor. Övrig belysning får inte ge spilljus över ­horisontalplanet.

Färgtemperatur för ljuskällor utomhus får inte överskrida 3 000K, gränsen är satt för att minska andelen kortvågigt ljus från belysningen utan att tappa för mycket i energieffektivitet, vilket man gör vid ännu lägre färgtemperaturer.

Kapitlet innehåller också krav för särskilda platser med begränsning av användandet av belysning. Vid ­ ny- eller ombyggnad ska kontroll ske så anläggningen inte hamnar i konflikt med områden med höga naturvärden som behöver speciella åtgärder med belysningsanläggningen.

”Ljussättning av broar över vatten kräver extra omsorg och ett helt annat tänk än idag, belysningen ska inte riktas ner i vattnet och får inte skapa spegling av bron i vattnet.”

Ljussättning av broar över vatten kräver extra ­omsorg och ett helt annat tänk än idag, belysningen ska inte riktas ner i vattnet och får inte skapa spegling av bron i vattnet. Påverkar även avskärmning av ­vägbelysningsanläggningen och hur stolparna kan placeras på bron.

Tätort / Landsbygd försvinner

Kapitlet 13.1.2 ”Val av belysningsklass” har strukturerats om. Tidigare uppdelning i skilda kapitel för landsbygd och tätort görs istället under respektive anläggningstyp om det är någon skillnad. Man behöver fortfarande ha koll på om man är inom eller utom tätort och arbetsgången är som tidigare att först kontrollerar man om det ska vara belysning eller inte, sedan bestämmer man svårighetsgrad och till sist belysningsnivån utifrån vägtyp och hastighet. Tabellerna ser likadana ut som tidigare men kopplingen med hastighet har blivit tydligare.

Först bestämmer man belysningsbehov för ­ingående vägsträckor, därefter tittar man på anslut­ande trafikplatser, korsningar, cirkulationer och sidoanläggningar. GC-belysning har också som tidigare ett eget kapitel.

Nya krav för sidoanläggningar

Krav för tätort och landsbygd har samlats under rubriken för respektive sidoanläggning. Trots att mesta delen av texterna ändrats är grundförutsättningarna fortfarande desamma och det praktiska resultatet kommer inte att skilja så mycket från VGU2022.

Kraven för hållplatser på landsbygd har knutits till ÅDT och turer per maxtimme. Fortfarande gäller att det ska finnas el till rimlig kostnad och att hållplatsen är handikappanpassad med plattform.

Kraven för kontrollplats har förtydligats och knutits hårdare mot standarden för arbetsplatser utomhus ­(SS-EN12464 del 2).

Faunapassage har tillkommit som sidoanläggning, tidigare låg det belysningskravet i miljökapitlet som nu har flyttats till rätt plats. Kraven har också blivit mer komplexa med nya gränsvärden för ljus i kombipassager som både används av människor och djur.

Kraven för övergångställen är nu något tydligare, i tätort räcker det i många fall med vägbelysning enligt VGU.

Ändringar i tabell för P-klass

Kapitel 13.1.3 handlar om belysningsklasser, här hittar man som förut tabellerna för M, C och P-klass. Trafikklasserna (M och C) är oförändrade men över­sättningstabellen från M till C-klass har däremot förenklats till endast det Q0-värde (0,09) som ska användas i beräkningarna.

Den största förändringen är i tabellen för P-klass, där kraven på vertikal och halvcylindrisk belysningsstyrka har utgått och ersatts med ett maxvärde på bländning (TI).

Orsaken är att vertikalbelysningskraven inte ­tillämpas i någon större omfattning. Med dagens optik ­innebar ­kraven orimligt täta stolpavstånd, vilket säkert ­begränsade antalet tillfällen som de kom till användning. ­TI-kravet i den nya tabellen är inte obligatoriskt att använda och det går inte att på ett enkelt sätt få ut värdet i dagens beräkningsprogram.

Krav på serviceficka till belysningscentral

Kapitel 13.1.4 handlar om utformning av belysnings­anläggning. Här finns krav på utformning och placering av belysningsstolpar och armaturer. Här finns också underlag för vilka vägbeläggningar som ska användas vid belysningsprojektering och hur adaptionssträckor ska utformas. Ett nytt kapitel behandlar utformning och placering av belysningscentraler.

Kravdokumentet för vägar och gators utformning.

Publicerad den 5 december 2024

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2024