Ett välkomnande smycke i nytt ljus

Biblioteket – en kulturell plats för förkovran, ett kunskapens tempel och en demokratisk, offentlig oas för läs- och studiero. Också skälet till att jag under min studietid steg upp löjligt tidigt för att paxa en daglig arbetsplats, i detta fall på Stockholms universitets bibliotek. Så gör också många av de 18 000 studenterna på Mälardalens universitet, MDU, där utbildningar ges inom allt från ekonomi, hälsa och teknik till design, kommunikation, kammarmusik och opera. Huvudcampus ligger i ­Eskilstuna och Västerås, där det i den sistnämnda staden pågår en rejäl uppdatering av universitets­bibliotekets belysning.

Här ligger den bland studenter mycket populära bibliotekshallen som en välkomnande, öppen och glasad huskropp i tre våningar vilket ger ljus och rymd inuti medan verksamheten visas utåt, dag som natt. Och på tal om natt, eller i alla fall sen kväll, har öppettiderna nyligen blivit ännu längre för studenter och anställda – 07 till 22 – generöst! I övrigt präglas byggnaden av en varm träkänsla i interiöra material och ett exteriört fackverk med infälld belysning och solskyddslameller.

Ett smycke värt ett större grepp

Hanna Wallstedt, lokalplanerare och projektledare på MDU, berättar att det nya belysningsprojektet tog sin början 2022 av den enkla anledningen att all allmänbelysning behövde bytas ut.

– Det handlade i första hand om utfasning av lysrör och don som gick sönder. I underhållet skulle en naturlig övergång till LED göras och vår hyresvärd Hemsö frågade om vi ville ta tillfället i akt att delta i arbetet och samordna det med MDU:s egna underhållsbehov gällande arbetsplats-, bokhylle- och punktbelysningar. En fråga vi tackade ja till eftersom vi hade en tidigare erfarenhet av belysningsbyte i andra hus som inte var så lyckad, säger hon och förtydligar att det då hade handlat om ett ”lampa-mot-lampa-byte”. Det ger naturligtvis inte samma resultat som ett större grepp där behov och belysningsprinciper diskuteras och analyseras på djupet. Hon berättar också att belysningen i vissa utrymmen var så pass dålig – för bländande och kall och ibland gav huvudvärk – att det medförde en hel del extra arbete för MDU och Hemsö i att utarbeta en godtagbar justering. Erfarenheten ledde till en bredare samsyn mellan parterna kring gestaltning och styrning.

– Jag tycker att biblioteket är ett riktigt smycke på campus, direkt i blickfånget för alla som kommer hit, själva hjärtat i området. Det vore ju galet att inte ta tillfället i akt att också förstärka den känslan och samtidigt skapa en bra upplevelse. Och med tanke på att det är studenternas dagliga arbetsmiljö var det självklart att ta ett helhetsgrepp, menar Hanna Wallstedt.

Uppdateringen av belysningen är planerad i olika etapper. Efter den första etappen, som omfattar­ allmän- och fasad­belysningen, kommer den platsspecifika belysningen att uppdateras.

Användarnas behov och arkitektoniska kvaliteter

Det större greppet krävde en specialist och in kopplades Isabel Villar, ljusdesigner IALD på White Arkitekter, kontoret som ritade byggnaden 2002.

– Ljusdesignkonceptet rymde belysningsbehovet i biblioteket och i en anslutande tyst läsesal. Vi föreslog också lämpliga principer för att möta användarnas behov och betona arkitekturens kvalitéter på bästa möjliga sätt. Självklart var också energiförbrukning en parameter som beaktades i konceptet liksom att förklara att rätt ljus på rätt plats vid rätt tidpunkt är avgörande för att skapa goda ljusmiljöer för människor att trivas i, vilket ju känns extra viktigt i en lärandemiljö, förklarar Isabel Villar.

Ljusdesignkonceptet bygger på tre lager av ljus. Allmänljus som tillgängliggör rumsligheterna med sina olika aktiviteter och synuppgifter. Kompletterande funktionsljus som stöttar specifika rumsdelar som till exempel belysning av bokhyllor. Och accentbelysning som kommunicerar väl omhändertagna miljöer och ökar den upplevda trivseln.

– Biblioteksbyggnaden ska kännas som en helhet, både när rummet upplevs inifrån men även när byggnaden ses utifrån. Och vi ville arbeta med alla typer av platser i byggnaden; från trappor och atrium till de cirka 375 studieplatserna och loungemiljöerna, säger Isabel ­Villar. Konceptet bygger också på att den varma interiöra belysningen smälter ut genom den glasade fasaden och ger ett mjukt, lika varmt ljus på dess vertikala träelement och den exteriöra miljön närmast fasaden.

”Den interiöra belysningen spelar alltså en viktig roll för att göra biblioteket välkomnande och tillgängligt för alla.”

– Den interiöra belysningen spelar alltså en viktig roll för att göra biblioteket välkomnande och tillgängligt för alla och samtidigt uppfattas som ett landmärke även under dygnets mörka timmar, förklarar hon. Hanna Wallstedt tycker att det nya ljuskonceptet, som koncentrerats till husets hjärta istället för som tidigare dess utkant, gett byggnaden lite känslan av en japansk pagod.

Nutida behov, nya sätt att studera och samverka

White Arkitekter ritade biblioteksbyggnaden för 20 år sedan och arbetsgruppen ville förstå vilka behov som studenterna har idag gällande till exempel hur och när de pluggar och samverkar, samt hur datorerna används. Diskussionerna med dem och bibliotekarierna innehöll också tankar om underhåll och längre öppettider, kort sagt feedback från användarna – allt med målsättningen att skapa en god ljusmiljö som passade verksamheten och svarade mot nutida behov.

– Ett längre öppethållande ställde större krav på styrningen som var väldigt omodern; vi behövde mer anpassning och automatisering av belysningen. I användningen under dygnets mörka timmar tog vi också hänsyn till att närboende inte skulle störas, att begränsa ljusföroreningar och spara energi. Vi skapade ett nattscenario där en del belysning släcks och annan dimras ner efter klockan 23, berättar Isabel Villar.

”Mindre bländning och dessutom ett mjukare, varmare ljus med högre färgåtergivning och en färgtemperatur som är bättre lämpad för trä.”

Arbetsgruppen ville också minska klimatpåverkan och underlätta underhållet genom att minska antalet armaturer samt förbättra synkomforten genom att minska bländningen. En provbelysning gjordes i en testmiljö på White Arkitekter i Stockholm, där olika alternativ till de befintliga armaturerna utvärderades på tolv meters höjd. Fasadbelysning lades till för att lyfta överhänget och göra byggnaden mer synlig i stadsmiljön och väggarmaturerna återanvändes och försågs med nya ljuskällor.

Den nya belysningen har ökat byggnadens synlighet på campusområdet, samtidigt som det varma ljuset nu reflekteras vackert i byggnadens trämaterial.

– Alla inblandade är rätt imponerade över resultatet som inte bara handlar om att vi fått en uppdaterad, utifrån dagens behov anpassad, betydligt bättre ljusmiljö, säger Hanna Wallstedt. Isabel Villar fortsätter:

– Dessutom en allmänbelysning med nästan hundra färre armaturer vilket tillsammans med bytet till LED-moduler inte bara förenklar underhållet utan också ger en energibesparing på 28 procent. Mindre bländning som sagt och dessutom ett mjukare, varmare ljus med högre färgåtergivning och en färgtemperatur som är bättre lämpad för trä, kort sagt en mer attraktiv miljö att vistas i.

”Dessutom en allmänbelysning med nästan hundra färre armaturer…”

Utbytet sker i etapper och i skrivande stund är 80 procent av allmänbelysningen bytt helt enligt Whites koncept. När all ny belysning och styrning är på plats kommer uppskattningsvis 30 procent av den ursprungligen energiförbrukningen användas – ingen dålig besparing. Tanken är ett ljusscenario för vardera morgon, kväll och natt, där ljusets intensitet i rummet och färgtemperaturen i “hjärtat” ändras. Det nya nattscenariot förbrukar cirka 20procent energi av det gamla och en ytterligare nattsänkning, till exempel mellan midnatt och klockan fem på morgonen, kan spara 50 procent till.

– Den sammanlagda energibesparingen kan översättas med en minskad klimatpåverkan på 1,7 ton koldioxid per år vilket kräver 68 träd för att absorbera. Och nu skyndar vi långsamt, dels för att vi har besparingskrav, dels för att studenter och bibliotekspersonal ska få komma med synpunkter och styrningen sedan utvärderas – förhoppningsvis är allt klart sommaren 2026, avslutar Hanna Wallstedt.

Hanna Wallstedt
Lokalplanerare och ­projektledare, MDU

Isabel Villar
Ljusdesigner IALD, White Arkitekter

Publicerad den 5 december 2024

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2024