Nobelpriset till biologiska klockan

Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt. Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young har lyckats lyfta på locket till cellernas inre klocka och kunnat visa hur den fungerar. Deras upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

En självgående inre klocka behövs för att anpassa och förbereda vår fysiologi till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning har även visat samband som tyder på att en välfungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa.

Cirkadisk rytm och ljusets påverkan på den är ett mycket aktuellt forskningsområde och Ljuskultur har därför samlat kommentarer från tre belysningsforskare, som berört ämnet. Frågan är hur dessa tre forskare tror att priset kommer att påverka ljusbranschen.

3 röster från forskarvärlden

Mariana Figueiro, LRC Director, Professor, Lighting Research Center, New York:

– I think the entire field of circadian rhythms will be elevated and much more attention will be given to how circadian rhythm disruption affects our health and well-being. Given the light-dark patterns are the major synchronizers of circadian rhythms to local time on earth, lighting research will now be in the spotlight because we must understand the stimulus (light and dark we are getting) to discuss the response (health effects).

So, it is timely and it will legitimize the entire field of light and health. We at the LRC are happy we have been pushing forward this agenda and doing work in the area of light, sleep and circadian rhythms.

Thorbjörn Laike, miljöpsykolog och forskare vid Lunds Tekniska Högskola:

– De tre nobelpristagarna i fysiologi 2017 har fått priset för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr den cirkadiska rytmen. Denna grundforskning förklarar de mycket komplexa sambanden mellan nedärvda funktioner och deras samspel med omgivningen. Det ger också indirekt ytterligare belägg för hur viktiga externa faktorer är för synkronisering av organismens cirkadiska klockor, däribland ljus. Att dessa förhållanden uppmärksammas tror jag kan medverka till att även tillämpad forskning kan ställa relevanta frågor för att ge underlag till att utforma bättre livsmiljöer.

Arne Lowden, docent vid Stressforsknings­institutet vid Stockholms universitet:

– Människans genuppsättning är släkt med fruktflugans varför resultatet från de prisbelönade forskarnas arbete berör oss alla, vilket ökar vår nyfikenhet för ljusaspekter. Att just ljuset visar sig vara den främsta tidgivaren för vår möjlighet att anpassa oss till dag/natt- och årstidsväxlingar är en stor utmaning för belysningsforskningen som vill förbättra vår ljusmiljö och uppvisa goda exempel.

TED Talk med ljusforskaren Marian Figueiro, LRC NYC, om cirkadisk rytm och ljus:

Publicerad den 30 november 2017

Ur Ljuskultur Nummer 6, 2017