”Belysning har en hög prioritering i våra projekt – ur ett kundperspektiv men också ur ett hållbarhetsperspektiv.”

Hur mycket av belysning finns med i er arkitekturpolicy? Finns det rentav också en belysningspolicy för era fastigheter?
– Humlegårdens arkitekturpolicy innehåller inget specifikt kring belysning och ljus­lösningar. Vi har alltså ingen särskild belysningspolicy för våra fastigheter och har för tillfället inga planer på att ta fram någon sådan.

Däremot omsätts arkitekturpolicyn i en fastighetsplan för respektive fastighet. I den framgår de arkitektoniska värdena och där ges riktlinjer för installationer som även berör belysningen. Tillsammans med Humlegårdens projekteringsanvisningar som tydligt beskriver kraven för belysning är de kravdokument för både fastigheter och projekt som gäller vid ombyggnader.

I vilken prioriteringsordning hamnar ljuset om ni blir tvungna att strama åt i budgeten för ett projekt?
– Belysning har en hög prioritering i våra projekt – ur ett kundperspektiv men också ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är därför väldigt sällan något som nedprioriteras. Lokalerna som vi hyr ut ska hålla hög standard vad gäller ljuset. Det betyder en balans mellan dagsljus och tillfört ljus i form av armaturer.

Antar att verksamheternas karaktär får betydelse för er som hyresvärd. Hur anpassar ni belysningen för olika behov hos hyresgästen?
– Belysningen i en lokal anpassas i hög grad till hyresgästens verksamhet. Vissa hyresgäster har behov av en bra, jämn allmän­belysning medan andra hyresgäster kan ha behov av stämningsbelysning eller olika scenariobelysningar beroende på vad som ska ske i lokalen. För att uppnå bra belysning krävs ett nära samarbete mellan oss som hyresvärd, vår kund, inredningsarkitekten, elkonsulten och/eller ljusdesignern som arbetar med projektet. Det viktigaste är att vi förstår hur kunden avser att använda lokalen för sin verksamhet.

Hur går det till när Humlegården projekterar och handlar upp ljus?
– Eftersom vi har hög teknisk kompetens inom företaget försöker vi alltid titta på vilken ny teknik som finns att tillgå vad gäller både belysning och belysningsstyrning.

I vissa projekt, som till exempel i Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, såg vi till att projektera för en generell lösning och handlade upp belysningen väldigt sent i projektet. Istället för att välja armaturer som fanns på marknaden ställde vi tillsammans med elkonsulten/ljusdesignern och vår kund upp en kravspecifikation för belysningen där de större leverantörerna sen fick komma in med prototyper. Dessa provmonterade vi och mätte på en provyta för att se om de uppfyllde alla våra krav.

På det sättet kunde vi bidra till att driva utvecklingen i branschen och det utvecklades en ny LED-armatur med högre krav för kontorsbelysning än vad befintliga armaturer på marknaden hade.

På vilket sätt kommer belysningsområdet in i ert hållbarhetstänkande/hållbarhetsarbete? Vad är hållbar belysning för dig?
– Hållbar belysning omfattar flera delar; först och främst handlar det om att få in så mycket dagsljus som möjligt i en lokal. Eftersom vi inte har så många soltimmar i vårt land under stora delar av året bygger vi här i Sverige gärna stora fönster. Men stora glasade kontorsfasader kräver å andra sidan solavskärmning. Ofta går den ner automatiskt så fort solen går upp. För oss blir det en utmaning att få ekvationen att gå ihop. Tillräckligt med ljus och samtidigt inte för varmt och inte för bländande.

Sen handlar hållbar belysning också om att det både ska vara energisnålt, att armaturerna och ljuskällorna i sig har en lång livslängd men också att allt är enkelt att sköta rent drifttekniskt.

Flera av miljöledningssystemen ställer krav på belysningsnivåerna i en lokal. Ibland uppfattas de som för höga av våra hyresgäster. Det är exempelvis få hyresgäster som tycker att det blir en härlig kontorsmiljö med 500 lux för allmänbelysningen. En mer varierad ljussättning är ofta att föredra för trivseln framför en jämn och alldeles
för hög ljusnivå.

Finns mjuka värden, typ människors välbefinnande, med i hållbarhetsarbetet hos er?
– Vi försöker alltid ha våra kunders välbefinnande i fokus när vi utformar belysningen i en lokal. Det går hand i hand med hållbarhetsarbetet och certifieringen av våra fastigheter där dagsljus och belysning är delar som poängsätts.

Ni har nyligen inlett ett samarbete med Swedish Space Corporation och ligger generellt långt framme när det gäller framtidslösningar för era fastigheter. Tror du att det kommer att få någon betydelse på belysningsområdet?
– Ja, det hoppas jag. För närvarande arbetar vi med flera samarbetspartners för att kunna skapa bättre belysning. Dels armaturer men framför allt belysningsstyrningssystem. Utvecklingen inom belysningsområdet går snabbt och dagens system är oflexibla och inte alltid så enkla för användaren. Vi vill få fram ett mer flexibelt system som är lätt att installera och enkelt att sköta för våra hyresgäster. Det ska även finnas möjlighet att färgkompensera belysningen så att den kan följa variationer både över dygnet och med årstiderna. Då kan vi också hantera den färgåtergivningen som ges av olika energiglas i fasader och fönster.

Teknikutvecklingen går snabbt nu, hur arbetar Humlegården för att kunna ta del av den senaste tekniken generellt?
Vi trendspanar och testar ny teknik inom många områden på Humlegården och har en speciell avdelning som bara sysslar med teknikutveckling och innovation. ­De som jobbar där har under flera år följt och testat utvecklingen av belysning kopplad till datanätet för att kunna programmera om belysningen istället för att bygga om ett helt system när en hyresgäst exempelvis gör förändringar inom sin lokal eller när en lokal får en ny hyresgäst. När kraftmatning till belysningsarmaturer kommer att ske via datanätet i en nära framtid kommer det att ge stora möjligheter för flexibilitet­en och dessutom bli betydligt billigare att installera.

Publicerad den 31 januari 2018

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2018