”Belysning ska först och främst framhäva husets unika karaktär”

Vilken betydelse har ljuset för Higab?
– Ljuset har stor betydelse för oss. Särskilt inom de projekt jag jobbar med, det vill säga, Göteborgs kulturbyggnader. Belysningen ska först och främst framhäva husets unika karaktär. Få oss att uppleva detaljer och se formerna. Men belysningen har också en annan viktig uppgift. Den ska bidra till att både själva byggnaden och omgivningen runt omkring upplevs trygg att vistas i. Både för besökare och för alla personer som arbetar i den.

Hur går det till när du beställer belysning? Finns det någon kravspecifikation? En särskild belysningspolicy? Gäller samma regler för kulturmärkta hus som för senare byggda eller nybyggda hus?
– Göteborg har en stadsmiljöpolicy, i den ingår ”Stadens ljus”. Där står bland annat att målet med ljussättningen i Göteborg är att ”skapa vackra, trygga och tillgängliga stadsrum” och ”långsiktiga hållbara lösningar”.

Higab är ju ett fastighetsbolag som till hundra procent ägs av Göteborgs stad så givetvis gäller den policyn också oss. Men för ett drygt år sedan togs det fram en belysningsstrategi inom Higab. Den använder vi oss av vid upphandlingar. Belysningsstrategin handlar bland annat om energifrågor, sätt att belysa, färgtemperatur, färgåtergivning, kontrast, bländning, ljusföroreningar och ljusstyrning men framför allt handlar den om vikten av att kvaliteten på belysningen säkerställs och att det finns en övergripande struktur vad gäller ljussättningen av våra kulturbyggnader.

Självklart måste man tänka på olika sätt när det gäller äldre och moderna byggnader. I kulturmiljöer med höga bevarandekrav kan man till exempel inte montera armaturer och annat hur som helst. Alla för­ändringar måste göras med extra stor varsamhet. Higabs belysningsstrategi handlar framför allt om den äldre bebyggelsen. Kronhuskvarteret har kommit att bli ett pilotprojekt för strategin.

I vilken utsträckning har du personligen som beställare kontakt med någon ljusdesigner?
– Jag har ingen större kontakt med ljusdesigner förutom då jag har upphandlat dem i de projekt som jag jobbar med. Då träffas vi ofta i projekteringsmöten och sedan under arbetets gång på byggmöten med mera. Som när White upphandlades och tog fram belysningsprogram för Kronhuskvarteret och dess byggnader förra året till exempel.

Tidigare hade vi oftast kontakt i belysningsfrågor med el-entreprenörer och elkonsulter. Men det har hänt en hel del på senare år. Fler ljusdesigner anlitas av oss som beställare. Alla i branschen pekar numera på hur viktigt ljuset är.

För egen del känns det bra att kunna ta del av digitala visualiseringar och provbelysningar. Ljusdesigner är duktiga på sådant och det underlättar verkligen när vi ska fatta beslut om vad som behöver göras för att målet med belysningen ska kunna nås.

Är hyresgästernas behov viktiga för Higab. Hur gör ni för att anpassa belysningen till olika önskemål?
– Higab eftersträvar givetvis ett bra samspel med hyresgästerna. Och feedback på det vi gör är viktig. Något som fallit väl ut är införandet av olika evenemangsbelysningar. Vi försöker skapa olika typer av ”eventlägen” så att belysningen kan förändras i samband med olika aktiviteter.

Under senaste december arrangerades till exempel ”Kronhusjul”. I nästan en månad pågick marknad, historiska gästspel med mera på Kronhusgården. Eventbelysningen lyfte hela gården och blev väldigt populär. Den typen av aktivitet är ett sätt att gå hyresgästerna till mötes.

I vilken prioriteringsordning hamnar ljuset? Händer det att ljuset tar stryk om ekonomin kärvar i ett projekt?
– Rent allmänt försöker vi förstås undvika att något sådant ska behöva ske eftersom helheten i ett projekt är viktig. När en byggnad ska rustas upp eller renoveras måste ljuset planeras in på ett så tidigt skede som möjligt, ja, tas med redan från början. Så vi tar ett helhetsgrepp och räknar in belysningen redan då. De beräknade kostnaderna för belysning finns alltid med när vi presenterar underlag för Higabs ledning. Allt ska finnas synligt innan några beslut fattas.”Under året ska fyra-fem olika fasader få ny belysning. Det kommer att lyfta miljön rejält i kvarteren runt omkring”

Sedan är det klart att saker och ting kan hända under resans gång. Rent generellt kan man säga att belysningens betydelse har ökat och att alla är medvetna om att det inte går att dra ner på den hur som helst.

Det har dessutom visat sig att ny teknik, styrsystem med energisnåla ljuskällor och så vidare håller längre än tidigare. Garantitiderna för armaturerna har höjts och är numera ofta upp till tio år. Det betyder att de som beslutar om pengarna är mer benägna att investera i ljus.

Vilken är den största framtidsutmaningen för Higab? Kan du nämna något eller några spännande Higab-projekt på gång just nu?
– Ett bra exempel både på framtidsutmaning och spännande projekt är just Kronhuskvarteret som pågår och kommer att göra så en tid framöver. Etapp 1 ska vara klar i år. Det gäller att få till en smakfull ljussättning. Utan att varken göra några större ingrepp på byggnaderna eller gräva ner stora installationer i marken; sådant kräver andra särskilda tillstånd av bland annat Länsstyrelsen. Vi måste till exempel pröva med att ”skjuta” ljuset från håll istället för att röra fasaderna.

Det är inte helt lätt att göra rätt. Jag vill inte att byggnaderna ska få en allt för ”skrikig” eller ”platt” ljussättning. Normalläget ska vara ett skönt avslappnat ljus som framhäver detaljer, konturer och form. Att hitta rätt är en balansgång. Och en stor utmaning.

Etapp 2 för Kronhuskvarteret handlar om att montera släpljus längs fasaderna på Kronhusbodarna för att rama in själva Kronhusgården samt belysa ytterligare detaljer på Kronhusets gavel entré. Slutligen finns Etapp 3 med i planeringen där vi vill belysa den intilliggande Kronhusparken på ett smakfullt sätt.

Publicerad den 1 september 2017

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2017