Aktuellt om standarder som berör ljus och belysning

Dagsljus i byggnader

Den nya europastandarden för dagsljus i byggnader heter SS-EN 17037 Dagsljus i byggnader och är högaktuell, med planerad publicering i slutet av augusti. Tommy Govén, ordförande för SIS (Swedish Standards Institute) standardiseringskommitté för Ljus och belysning (SIS/TK 380/AG3) svarar här på några frågor för Ljuskulturs läsare:

Vilka är de väsentliga delarna i den nya standarden?
– Standarden specificerar hur man genom naturligt ljus ska kunna uppnå en adekvat subjektiv upplevelse av dagsljuset inomhus, och samtidigt ge en tillräcklig utblick från rummet. Dessutom ges rekommendationer på hur lång tid av antalet timmarna med tillgång på dagsljus som man bör exponeras för dagsljus vid en bestämd belysningsstyrka inom ett specificerat utrymme. Rekommendationer ges även för den dagliga tidsexponeringen av direkt solljus.

– Standarden ger information om hur man använder dagsljus för att skapa belysning inomhus och hur man kan begränsa bländning från dagsljuset. Standard definierar mätvärden som kan användas för utvärdering av dagsljusförhållanden och ger principer för beräkning och kontroll av dagsljustillgången. Dessa principer tar även hänsyn till frågan om dagsljusets variabilitet över dygnet och året.

– Standard gäller för alla utrymmen som regelbundet kan användas av personer under längre perioder undantaget de fall när dagsljus kan vara hämmande för det faktiska arbetet som skall utföras inom utrymmet.

– Specifikationen av belysningskrav för människor på inomhus arbetsplatser inklusive visuella uppgifter ingår inte i denna standard utan ges i standarden SS-EN 12464-1 Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus.

Finns det med några standardiserande beräkningsmetoder för dagsljus?
– Standarden i en informativ del exempel på kalkyleringsmetoder för fastställandet av lämpliga och minimala riktvärden för dagsljusfaktorer relativt en given belysningsnivå som skall uppnås under hälften av dagsljustimmarna inom en specificerad del av utrymmet.

Vilken typ av byggnader avser standarden?
– Standarden gäller för alla utrymmen som regelbundet kan användas av personer under längre perioder utom när dagsljus kan vara hämmande för det faktiska arbetet som skall utföras inom utrymmet.

Kommentar från Arbetsmiljöverket
Ulla Rosenius på Arbetsmiljöverket, och en av deltagarna i SIS standardiseringskommitté för Ljus och belysning, kommenterar så här när vi frågar den nya dagsljusstandarden kommer att påverka:

– Vi tror att standarden ska göra det enklare, och därmed rättssäkrare, att tillämpa de krav på dagsljus och utblick på arbetsplatser och i personalutrymmen som finns i våra föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2. Enligt föreskrifterna ska det vara tillfredsställande dagsljus och finnas möjlighet till utblick. Det här är krav som vi i praktiken ofta har svårt att tillämpa. När är dagsljuset tillfredsställande? Standarden anger metoder för att bedöma mängden dagsljus, och även om värdena i standarden inte är direkt kopplade till hälsa utan gäller när ett rum upplevs vara väl dagsljusbelyst, så är det ändå värden man kan jämföra med. Framför allt tror jag vi kommer att ha hjälp av standarden när det gäller kravet på utblick eftersom standarden anger hur man kan bedöma det.

För mer information, gå till www.sis.se och sök på standardens nummer eller titel.

Energikrav för belysning

Andra utgåvan av standarden för byggnaders energiprestanda: SS-EN 15193-1 Byggnaders energiprestanda – Energikrav för belysning – Del 1: Specifikationer, Modul M9.
Standarden gavs ut redan 2007 och har därefter endast reviderats en gång, vilket skedde 2017.

Hur ser energikraven för belysning ut?
Den nya utgåvan av standarden – Modul 9 – är nu en del av en serie standarder som syftar till internationell harmonisering av metoden för bedömning av byggnaders energiprestanda, kallade ”EPB-standarder”. Den standardiserade beräkningsmetoden är den samma som tidigare men den har i huvudsak reviderats med avseende på följande;

• Standarden gäller nu även för bostäder
• Dagsljusberäkning kan nu utföras för de fyra väderstrecken N-S-V-Ö
• Beräkning av dagljustillskott med och utan solavskärmning under specificerad tid
• Fler varianter, totalt åtta stycken, för dagljusstyrning är framtagna för beräkning av reduktionsfaktorerna
• Reduktionsfaktorernas för närvaro­styrning är oförändrade

Hur ska man beräkna och mäta byggnaders energiprestanda, när det gäller belysning?

• Standarden anger tre metoder för att utvärdera energiprestanda för belysningssystem.

1. Omfattande metod
2. Snabb metod
3. Direkt mätmetod.

Den årliga energianvändningen för belysningen benämns som ett LENI-värde (Lighting Energy Numeric Indicator) och utrycks i kWh/m2, år. Energianvändning kan även beräknas månadsvis eller per timme. Det är av största vikt att korrekt belysning tillhandahålls i byggnader. För nya och renoverade installationer skall belysningssystemets utformning överensstämma med kraven i för byggnaderna gällande applikationsstandarderna SS-EN 12464-1 Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus för inomhus arbetsplatser, SS-EN 12193 Ljus och belysning – Sportbelysning för sportbyggnader och SS-EN 1838 Belysning – Nödbelysning.

• För bostadshus bör belysningssystemet utformas för att uppfylla rummets behov i byggnaderna.
• En vägledning om kraven finns i den nyligen utgivna stödjande tekniska rapporten SIS-CEN/TR 15193-2 Byggnaders energiprestanda – Energikrav för belysning – Del 2: Vägledning för tillämpning av EN 15193-1, Modul 9.
• Metoden finns beskriven i den senaste utgåvan av planeringsguiden Ljus och Rum.
• Den omfattande metoden kan exempelvis beräknas i belysningsprogrammet i Dialux men kan även beräknas med en hjälp av förenklad beräkningsmetod som är baserad på typrum som finns beskriven i senaste utgåvan Ljus och Rum.
• Specifika upphandlingskriterier som bygger på den förenklade beräkningsmetoden i Ljus och Rum för kontor, skola och vårdlokaler finns idag framtagna av Upphandlingsmyndigheten.

Vilken typ av byggnader gäller standarden?

• Standarden gäller idag för kontor, skolor, industri, hotell, restaurant, sporthallar, sjukhus, varuhus och bostäder.

Om SIS

SIS standardiseringskommitté för Ljus och belysning ansvarar för Sveriges representation i framtagning av standarderna. Kommittén består av ca tjugo personer från företag, myndigheter, universitet, intresseorganisationer och användare. Arbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, samtidigt som deltagarna är med och påverkar framtidens standarder. SIS är en ideell medlemsförening, en neutral part, utsedd av regeringen att, tillsammans med sina systerorganisationer SEK (som ansvarar för standardiseringen på elområdet) och ITS (som ansvarar för telekommunikationsområdet), vara Sveriges representant i den internationella standardiseringen inom CEN och ISO. Deltagande i standardiseringen på SIS är öppen för alla organisationer.

– Vi är övertygade om att deltagande i kommittén för med sig mycket nytta och värde för deltagarna. Dels får de förhandsinformation om kommande krav och rekommendationer för ljus och belysning, dels har de chansen att själva påverka innehållet på ett sätt som gynnar dem och den omgivning de verkar i. Deltagandet ger konkurrensfördelar. Sedan är standardiseringen mer eller mindre helt internationell idag vilket gör att de svenska deltagarna skapar internationella och stora nätverk med andra experter inom ljus och belysning från hela världen. Kompetensutbytet och lärandet blir omfattande, berättar Björn Nilsson som är SIS projektledare för kommittén.

Publicerad den 28 augusti 2018

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2018