Lynx Asset Management

Alltsammans börjar redan här egentligen, säger Andreas Wiil när hiss­dörrarna öppnas.

Bakom glasväggen framför skymtar en armatur, en lysande mobil, invid en soffgrupp. Tunna plattor av sträckmetall hänger i olika nivåer innanför glaset och hindrar en mer distinkt insyn. Man bara anar. Inget bländande ljus stör ögat. Strax till vänster ligger entrédörren till det kontor vi just ska besöka, Lynx Asset Management.

Andreas Wiil anlitades som ansvarig ljusdesigner när Lynx nya kontor mitt i centrala Stockholm skulle inredas för snart två år sedan. Målet för BSK Arkitekter, honom själv och övriga inblandade kollegor på ÅF Lighting var självklart att skapa en bra arbetsmiljö för det omkring 75 anställda.

Transparens

Ett av de viktigaste ledorden blev transparens. Detta gällde allt från orienteringen i lokalen, insynen i sammanträdesrummen och de enskilda arbetsplatserna till det öppna kontorslandskapet, sällskapsytorna och materialvalet i armaturerna.

– Som ljusdesigner är det viktigt att vara med från början. Då kan man hjälpa till i förhandlingarna mot fastighetsägarna. Det är alltför vanligt med lysande infällda 600 x 600-paneler i taket till exempel. Sådana vill vi arbeta bort men det går bara om vi kommer in i tid. Som här.

I miljöer när detaljrikedomen i gestaltningen är på hög nivå måste man få chansen att vara kreativa ihop i tidigt skede, menar Andreas Wiil vidare.

– Här blev vi ett team som kunde jobba ihop genom hela processen. Från tidiga workshops med arkitekterna till att göra allt klart på plats tillsammans med el-entreprenör vid själva driftsättningen.

Väl innanför ytterdörren hamnar vi snart mitt i det stora våningsplanets allra mörkaste del, receptionen. Ändå känns den inte alls dunkel utan öppen med möjlighet att se ut, åt alla fyra väderstreck. I varenda blickriktning anas något intressant; några stolar, en flik av himlen, en belyst målning eller en skulptur. Ibland skymt bakom en halvt genomsiktlig avskärmare.

I den öppna planlösningen har många av de rum i rummet som nu byggts upp kontakt med varandra genom glasväggar. Från den lugna och tysta receptionen löper en bredare korridor från norr till söder, medan en smalare passage förenar öster med väster.

– Vi ville ju absolut inte stänga igen siktlinjerna mellan våningsplanets yttre gränser. Korridoren österut kallar vi ”galleriet”. Här finns en stor del av den konst företaget äger, berättar Andreas Wiil när vi börjar vår rundvandring.”Gardinerna är ljussatta vertikalt för att få upp ljuset så att det inte bara blir platt.”

Tavlorna lyfts fram av skenmonterade spotlights. Modellen är vald med omsorg med bra ljustekniska parametrar. Rummen på båda sidor om ”galleriet” är av olika karaktär. Här finns bland annat ett gym och toaletter. Samt ett kapprum där man jobbat med ljuset på ett grafiskt sätt; det löper sicksack över golvet. Glas­armaturerna på toaletterna, samt ytterligare ljus där, är riktat både uppåt och nedåt vilket mildrar det vita i kaklet. En lite mjölkig, skön känsla uppstår där inne.

– Gymmet har fått ett platt allmänljus men i omklädesrummen tas det, väldigt medvetet, ner till låga nivåer. Känns riktigt lyxigt, tycker Andreas Wiil.

Efter att ha gått ytterligare ett tiotal meter kommer vi in i kontorets pentry och matsal.

De anställda äter lunch tillsammans varje dag, man beställer mat som dukas upp på en köksö av sten. Här finns mycket dagsljus och pendlade, delvis genomsiktliga armaturer över borden.

Känsla av att ljuset kommer från utsidan

Hyllsystemet bakom diskbänken är specialritat med integrerade armaturer som ger ett mjukt ljus. Det kompletteras med arbetsbelysning, en osynlig integrerad LED-profil, samt riktade osynliga spottar med uppgift att bara gestalta rummet. Utmed fönstren förstärks dagsljuset genom en dold LED-list som ljussätter gardinerna så att det känns naturligt. Som om ljuset kom från utsidan.

I hörnet mot söder finns en liten uteplats. Fast vi fortsätter åt andra hållet, norrut mot Hamngatan, hela tiden med stora fönster på vår högra sida och mindre arbetsrum bakom glasväggar på den vänstra.

– Överallt har vi jobbat med gardinerna innanför glasväggarna. De är ljussatta vertikalt för att få upp ljuset så att det inte bara blir platt, meddelar Anderas Wiil.

All belysning hos Lynx är kopplad till ett styrsystem som är förberett för dagsljusstyrning med sensorer i rummen. Ännu så länge prövar man sig fram för att hitta rätt. Vissa scenerier är redan inprogrammerade och kan ändras efter önskemål av personalen själv.

På Lynx släcks inte belysningen ner om nätterna. Man sysslar nämligen med ”trading world wide”. Det sker i ett särskilt rum befolkat dygnet runt.

– Här finns möjlighet att använda taket som himmel. Det är ju modernt att prata om dynamiskt vitt ljus. Just här passar det att kunna reglera det indirekta ljuset med hjälp av ljusets färgtemperatur för att efterlikna en dygnsrytm. De som jobbar här kan själva ställa in några olika program. Antingen en rytm som följer dagen, ett varmt ljus för att skapa lite lugn eller ett kallare uppljus om man vill känna sig lite piggare.

Ligger det inte en fara i att kunna reglera ljuset för mycket? Att man i själva verket motverkar vetenskapligt bevisade hälsofakta? Jag menar för mycket uppåttjack
är ju inte så bra.

– Att leka med kroppens hormoner innebär alltid en risk. Man ska veta vad man gör. Inte stressa kroppen i onödan med kortvågigt vitt ljus till exempel. En del av det här uppdragets koncept har varit att hela tiden stå i dialog med beställaren för att kunna motivera olika möjligheter och val. ”Human centric lighting” är i ropet just nu. För egen del kan jag tycka att man ofta fokuserar på nya produkter istället för att tala om varför det ena är mer hälsosamt än det andra. Men det är en annan historia…

Jag håller med och vi fortsätter längs med det öppna rektangulära kontorslandskapet mot Hamngatan.

– Här ser du ett bra exempel på hur vi jobbar med rummets takhöjd. Många tror att om man pendlar armaturer känns takhöjden lägre men istället är det ofta tvärtom. Men då kan man ljussätta taket så att det ”lyfter”. Genom de hängande tunna armaturerna uppstår mjuka gradienter mellan ljus, mörkt, ljus, mörkt. Det blir en naturlig ljusvariation helt enkelt. Hade man haft infällda armaturer i taket hade alltså takhöjden uppfattats som lägre, märkligt nog.

Teatraliskt och riktat

Vi vandrar vidare och passerar ett rum med en rad ­servrar, kontorets hjärtmuskel. Genom glasväggen ­lyser där en röd och en blå ljuspanel i golvet; de markerar själva kraftcentrum.

I alla hörn finns knutpunkter, både rumsligt och belysningsmässigt. Dagsljus blandas här med olika mer eller mindre transparenta armaturer över möblerna. I den södra delen av lokalen finns ett antal mer dramatiskt ljussatta ”stationer”, små viloplatser eller sammanträdeshörnor.

– Överallt har vi jobbat medvetet teatraliskt med riktat ljus. Vi har försökt fånga in platsen och objekten. Skapa oaser för vila och rekreation. Ibland lite mer som i ett vardagsrum. Med både apart inredning och mer uttrycksfulla armaturer. I konferensrummen och aulan har vi däremot använt takytorna och lyft taket med ett indirekt ljus. Eftersom det inte finns något dagsljus där måste känslan av klaustrofobi motverkas. I de små konferensrummen finns också utmed den inre väggen hängande halvtransparenta skivor av tunn sträckmetall i olika storlekar, nivåer och djup. Lika de framför hissarna. De är belysta så att rummets volym liksom svävar.

Tillbaka i den lugna receptionen letar sig blicken upp mot det öppna taket. Alla rör och ledningar där ger en lite ruff, kylig industrikänsla. Men den stör inte, inte heller förstärks den av de överallt löpande ljusskenorna.

– Där sitter ju alla spotlights som skapar både intim­iteten och rytmen, understryker Andreas Wiil. Det är spottarna som lyfter fram objekten, som skapar dynamiken. Ljusskenorna är kontorets vitala infrastruktur.

Trendspaning 2019

Hur kommer framtidens kontor att se ut – vilka är de hetaste trenderna inför 2019? Frågan gick till Monica Stone, arkitekt och affärsansvarig på BSK Arkitekter samt del av det team som inredde Lynx Asset Mangagement.

Kan du peka på några trender vad gäller själva rumsgestaltningen?
– ABW 2.0 är på stark frammarsch. (ABW=Activity Based Working vilket betyder ”aktivitetsbaserat arbetssätt”). Skrivbord och skrivbordsstol är oftast inte en ultimat arbetsplats åtta timmar i sträck. Framtidens kontor innehåller också andra miljöer. Soffgrupper till exempel, projektbord eller öppna mötesplatser. ABW har visserligen varit på tapeten under flera år bland företag i framkant. Men nu vill alla ha det. Nu tittar man på det egna kontorets aktiviteter för att hitta optimala lösningar. Men även om det kommer att bli fler platsspecifika kontorslösningar framöver finns det vissa gemensamma trender inom ABW-kontoren också. Storleken på skrivborden minskar till exempel. Det är en självklarhet att vissa har ”kontoret på fickan”. Trots det satsar ingen på förvaring 2019.

Det finns en längtan efter kreativa platser just nu. Samt en önskan om att ljus, ljud, smak, lukt, ja alla våra sinnen, ska få vara med och påverka. Ett svar på en osäkerhet som uppstått när allt är så digitaliserat? Back to basic, helt enkelt.

Många diskussioner handlar idag om hälsa och välmående, vilket innebär att det blivit tillåtet att göra särlösningar. Tidigare var det inte tal om några individuella anpassningar. Det finns också en större förståelse för kreativt arbete idag; man inser att förändringar kan vara bra. Därför tror jag på en större benägenhet att pröva nya saker framöver. Lite mer mod alltså.

När det gäller färgsättning och estetik då?
– Egentligen kan jag bara utgå från mig själv. Vi inredningsarkitekter skapar trender när vi gör våra val. Just nu handlar mycket om ”naturens skattkammare”: naturliga material som trä, sten, ull, lera, glas, betong och terrazzo. Och naturliga kulörer som brunt, ockra men också väldigt mörka och djupa färger. Mörkt blått som nästan ser svart ut eller det mörkaste gröna. Tillsammans med pigga inslag av gult, petrol, lila eller rött. Det är vad jag kommer att jobba med framöver i alla fall.

Det stora intresset för återvinning gör att hårdare material, som klarar av bli lite kantstötta, blir mer intressanta. Förut var det björk, sedan ask. Nu kommer eken och boken tillbaka.

Och hur ser trenden ut inom ljusområdet?
– Skrivbordslampan kommer tillbaka. Under många år har det inte funnits några skrivbordslampor alls i kontorsinredningarna. Möjligheten att styra ljuset individuellt blir också allt vanligare. Forskning och nya rön kring belysning och hälsa gör att brukaren kommer att kunna ställa helt andra krav framöver.

Förut var det svårt för oss arkitekter att säga till en uppdragsgivare: ”Jag tror ni behöver en ljusdesigner!” Det kan vi idag eftersom alla är medvetna om belysningens betydelse. Det är också mer accepterat att iscensätta delar av ett rum med ljus. Den här öppenheten kommer säkert att prägla 2019.

Publicerad den 30 januari 2019

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2019